Arbetsmarknad och funktionsnedsättning – 2021 års siffror

Bara varannan person med funktionsnedsättning som ger ”nedsatt arbetsförmåga” har jobb. Arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som för befolkningen i övrigt. Det framgår av den senaste statistiken från SCB.

Att ha ett heltidsjobb är också ovanligare än för arbetskraften i stort, liksom att vara chef eller ha eget företag.

I den här artikeln återger vi nyckeltal och beskrivningar från SCB:s rapport ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2020” som publicerades i mars 2021.

Hur många har funktionsnedsättning?

Andelen personer som 2020 uppgav att de har en funktionsnedsättning var 16 procent, vilket motsvarar 1 014 000 personer i befolkningen i åldern 16–64 år. Andelen har varierat mellan 10 och 14 procent de år undersökningen genomförts.

Till funktionsnedsättning räknas bland annat nedsatt syn eller hörsel, tal- eller röstproblem, rörelsenedsättning, allergi eller psykisk funktionsnedsättning, diabetes, hjärt-/lungproblem, mag-/tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi och dyslexi.

Bland de som uppger sig ha funktionsnedsättning bedömer 42 procent att deras arbetsförmåga är mycket eller delvis nedsatt. Bland kvinnor uppger 46 procent att funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga och bland män med funktionsnedsättning är andelen 39 procent.

Totalt sett anser 7 procent av befolkningen att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

LÄS MER: Lars Lööw jagar nya vägar till arbete för personer med funktionsnedsättning

Sämre utbildning för personer med funktionsnedsättning

Utbildningsnivån hos personer med funktionsnedsättning är lägre än i befolkningen totalt.

I befolkningen 16–64 år är det 14 procent som har grundskola som högsta avslutade utbildning jämfört med 19 procent bland personer med funktionsnedsättning.

Bland personer med funktionsnedsättning är det 44 procent som har gymnasieutbildning som sin högsta avslutade utbildning, att jämföra med 38 procent bland befolkningen totalt.

Omkring 48 procent i befolkningen har eftergymnasial utbildning, jämfört med 37 procent bland personer med funktionsnedsättning.

Bara varannan med nedsatt arbetsförmåga har jobb

Andelen sysselsatta (sysselsättningsgraden) är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen i övrigt.

För personer med funktionsnedsättning låg andelen sysselsatta på 62 procent åren 2013–2017. Därefter ökade andelen till 69 procent år 2019. År 2020 är sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 67 procent. Bland befolkningen totalt är den 77 procent.

Sysselsättningsgrad i procent 2013–2020   
ÅrPersoner med funktionsnedsättning Övriga i befolkningen Befolkningen totalt 
2013 62,0 79,4 76,5 
2014 62,0 80,2 77,3 
2015 61,8 80,6 77,6 
2016 62,4 81,6 78,6 
2017 62,3 80,9 78,2 
2018 63,6 81,8 79,6 
2019 68,9 80,9 79,3 
2020 67,2 78,4 76,6 

 

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är 52 procent. Det är en tydligt lägre andel än andelen sysselsatta utan nedsatt arbetsförmåga och befolkningen totalt, där sysselsättningen är 78 respektive 77 procent.

Sysselsättningsgrad år 2020
Med funktionsnedsättning: 67,2 procent
Med nedsatt arbetsförmåga: 52,3 procent
Utan nedsatt arbetsförmåga: 78,2 procent
Övriga befolkningen: 78,4 procent
Befolkningen totalt: 76,6 procent

Och heltidsjobb är ännu ovanligare

Det är en lägre andel personer med funktionsnedsättning som arbetar heltid jämfört med befolkningen totalt. Bland sysselsatta med funktionsnedsättning arbetar 70 procent heltid. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga gäller det 58 procent. Motsvarande andel för befolkningen totalt är 77 procent.

Andelen som arbetar heltid är lägre bland kvinnor än bland män. Det gäller såväl bland personer med funktionsnedsättning som i befolkningen totalt. Bland sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar 56 procent heltid jämfört med 84 procent av männen. I den sysselsatta befolkningen totalt är det 68 procent av kvinnorna och 86 procent av männen som arbetar heltid.

Ovanligt med eget företag

Andelen anställda är något högre och andelen företagare något lägre när sysselsatta personer med funktionsnedsättning jämförs med den sysselsatta befolkningen totalt. Av personer med funktionsnedsättning är 95 procent anställda och 5 procent företagare, jämfört med 91 respektive 9 procent i befolkningen totalt.

Lite vanligare att ha jobb hos kommunen

Av den sysselsatta befolkningen totalt arbetar 68 procent i privat sektor, 18 procent i kommunal sektor, 7 procent i statlig sektor och 6 procent i regionsektorn. Fördelningen för personer med funktionsnedsättning ser ut på liknande sätt. Andelen som arbetar i kommunal sektor är dock något högre och andelen inom regional sektor något lägre för personer med funktionsnedsättning.

Mycket ovanligare att bli chef

De tre vanligaste yrkena bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning är sådana med krav på fördjupad högskolekompetens, med krav på högskolekompetens eller motsvarande samt service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Detsamma gäller för befolkningen totalt.

Andelen personer som har ett chefsyrke är lägre för personer med funktionsnedsättning, 4 procent, än för befolkningen totalt, 8 procent. I övrigt finns inga signifikanta skillnader i andel personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen totalt som arbetar inom olika slags yrken.

Nästan dubbelt så hög arbetslöshet

År 2020 är andelen arbetslösa 9 procent både bland personer med funktionsnedsättning och i befolkningen totalt. Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten högre, 17 procent.

Källa: SCB:s rapport ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2020”

Unga som varken studerar eller arbetar

Ungefär var tionde svensk ungdom (20–24 år) varken arbetar eller studerar. Unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den här gruppen, rapporterade IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärdering i juni 2021.

Forskarna Anders Forslund och Linus Liljeberg på IFAU skriver att ”det finns stöd i forskningen för att tidiga insatser är viktiga för att minska risken att hamna i gruppen [unga som varken studerar eller arbetar]. Kunskaperna om exakt vad som fungerar för att hindra ungdomar från att hamna i gruppen är dock mer begränsade.”

IFAU anser dock att både unga och äldre arbetslösa hjälps av arbetsförmedlingsinsatser och subventionerade anställningar. Arbetsmarknadsutbildning för unga kan också vara vara en effektiv insats, enligt IFAU, men ”tillfälliga offentliga jobb för arbetslösa ungdomar verkar däremot sakna positiva effekter”.

LÄS VÅR GUIDE: Vägar till skolnärvaro för hemmasittare

 

Läs mer om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbete och funktionsnedsättning – bästa tipsen samlade!

Sök själv bidrag till arbetshjälpmedel, direkt på webben

De tänker se till att deras småsystrar också får välja framtid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *