Svårt att skydda sig mot återkrav inom personlig assistans

Det har blivit svårare att skydda sig mot återkrav inom personlig assistans. Reglerna är alltför otydliga, och fallgroparna många.

– Man måste våga prata med myndigheten om ändrade förhållanden. Om de är medvetna om eventuella förändringar kan det inte komma återkrav. Men då riskerar man å andra sidan omprövning, säger Anna Barsk Holmbom.

Videointervju med Anna Barsk Holmbom

Den 21 maj 2024 intervjuade HejaOIika Anna Barsk Holmbom, som driver ABH Utbildning och Rådgivning, om utvecklingen vad gäller återkrav inom personlig assistans. Se videon här nedan. Artikeln är ett referat av videon.

Återkrav trots att funktionsnedsättningen inte ändrats

Ett dilemma är att assistansberättigade anses kunna använda assistanstimmarna ”som man vill”, samtidigt som det i praktiken inte alltid fungerar så.

– Försäkringskassan har sagt att assistansberättigade har rätt att använda assistansen som man vill. Det är sant, men ändå inte, säger Anna Barsk Holmbom.

Ett exempel: Nyligen fastställde kammarrätten ett stort återkrav för en person som haft en konflikt med assistenterna, och därför inte använt assistansen som det var beslutat.

Ingen hade ifrågasatt personens funktionsnedsättningen, utan återkravet utlöstes av att assistansen inte använts på det sätt som Försäkringskassan hade tänkt.

LÄS ÄVEN:
Hur får man använda beviljade assistanstimmar?

Stopp för återkrav som beror på att Försäkringskassan ångrat sig

Tidigare har många återkrav berott på att Försäkringskassan själv ångrat en tidigare bedömning av rätten till assistans.

– Nu finns bra domar som säger att detta inte är skäl att dra in assistansersättningen. Det måste ha skett ett faktiskt ändrat förhållande som inte har anmälts, och Försäkringskassan får bara begära tillbaka pengar från tidpunkten då det går att bevisa att förändringen skedde.

Tidigare domar om återkrav, på grund av retroaktiv ändring av Försäkringskassan, påverkas dock inte av denna nya rättspraxis.

– Om domen har vunnit laga kraft hjälper inte de nya domar, utan då kommer återkraven att stå kvar. Det är synnerligen olyckligt, säger Anna Barsk Holmbom.

– Det är också olyckligt att återkraven ofta är så stora. Visst förekommer bedragare, som inte haft någon funktionsnedsättning alls, men det är inte så vanligt. Det vanliga är att Försäkringskassan menar att personen har överdrivit sitt behov.

– När man pratar med Försäkringskassan upplever man ofta att man måste ta i, för att få det som man behöver. Det beror, i sin tur, på att Försäkringskassan under många år har ansetts vara väldigt njugga. Om jag då får allt som jag bett om, då är det egentligen inte jag som har gjort ett fel, utan egentligen är det Försäkringskassan som har gjort fel i sin bedömning. Men det är jag som enskild som får betala för det.

LÄS ÄVEN:
Så utvecklas återkraven inom personlig assistans

”Reglerna för ändrade förhållanden måste förtydligas”

Anna Barsk Holmbom anser att reglerna måste bli tydligare för vad som ska anmälas som ändrade förhållanden.

– Många uppmanas av sina anordnare att anmäla förändringar, men var går gränsen för vad som ska anmälas eller inte? Ska jag anmäla om jag varit på dåligt humör, och skickat hem assistenterna? Försäkringskassan säger på sin hemsida att man ska anmäla utlandsvistelse, men ska jag verkligen anmäla om jag åker till Norge över dagen?

– Försäkringskassan vägrar gå ut med tydligare information, kanske för att det inte är så enkelt för dem heller. Det gör att det blir svårt i vardagen. Man vill å ena sidan inte anmäla, å andra sidan vill man definitivt inte få återkrav.

De flesta återkrav ställs fortfarande på anordnare. Anordnare som får återkrav riskerar dessutom att IVO återkallar tillståndet, för att man inte anses ha tillräcklig ”ordning och reda”.

– Det finns mycket att önska vad gäller tydlighet i reglerna. Det finns exempel på Försäkringskassans hemsida på vad man måste anmäla, men ”mellan” dessa exempel finns oändligt mycket mer, där vi ser att det kommer återkrav. De regler som finns är svåra att förstå sig på, säger Anna Barsk Holmbom.

HFD kommer att ge vägledning

Vad kan Högsta förvaltningsdomstolens, HFD, kommande prövning av återkrav resultera i?

HFD beslutade tidigare i år att ge prövningstillstånd för frågan om vilka återkrav som kan ställas på assistansanordnare. Tre olika fall med återkrav på tre olika assistansanordare kommer att tas upp av HFD.

– Det kommer att dröja länge innan vi får något svar från Högsta förvaltningsdomstolen, men det kommer att bli viktiga domar, säger Anna Barsk Holmbom.

Kan kommuner ställa återkrav på enskilda?

Vad som redan anses stå klart är att kommuner inte kan ställa återkrav på assistansanordnare.

– Det kan man ju tycka är bra, men frågan är om kommunerna istället kommer att ställa återkrav på enskilda assistansberättigade, säger Anna Barsk Holmbom.

En del kommuner har ställt återkrav för att anordnaren inte anses ha följt arbetstidsreglerna. Kammarrätten har sagt att sådana återkrav inte kan ställas på anordnare. Kan ett sådant återkrav ställas på assistansberättigade?

– Det är väldigt tveksamt. Det skulle kräva att rätten anser att detta är något som den assistansberättigade skulle förstå. Kan man verkligen kräva av assistansberättigade att de ska kunna arbetstidslagens regler?

– Om det däremot handlar om andra typer av återkrav, till exempel om den assistanberättigade ljugit som sin funktionsnedsättning, då kan återkrav så klart ställas på den assistansberättigade.

Hur kan man skydda sig mot återkrav?

Det är svårt att skydda sig mot återkrav.

– Ibland är det enkelt att veta vilka ändrade förhållanden man ska anmäla till Försäkringskassan, till exempel om barnet byter skola, eller om man gifter sig. Andra saker är betydligt svårare att bedöma.

– Till exempel om ett barn har SMA, och får den nya medicinen som gör att man blir lite bättre. När ska man berätta för Försäkringskassan att barnet har blivit lite bättre, och kanske då förlora assistansen? Det finns inget enkelt svar.

Anna Barsk Holmbom menar att ”måste våga prata med myndigheten” och berätta vad som händer. Om Försäkringskassan eller kommunen är medvetna om eventuella förändringar kan det inte komma återkrav.

– Men då riskerar man å andra sidan omprövning, säger Anna Barsk Holmbom.