Sverige 2013 – ett u-land?

Korta fakta om funktionshinderspolitiken 2013

Annons

Annons för Durewall.se

Jurister och domare har dålig koll på rättigheter. Mobbning är nästan tre gånger vanligare. Risken att dö i cancer är dubbelt så hög. Tre av fyra anhöriga vet inte om att de har rätt till anhörigstöd.
Ett u-land? Nej, detta är svensk funktionshinderspolitik år 2013 enligt en rapport från statliga Handisam och dess generaldirektör Carl Älfvåg (bilden).

Jurister och domare har dålig koll på rättigheter. Mobbning är tre gånger vanligare. Risken att dö i cancer är dubbelt så hög. Tre av fyra anhöriga vet inte om att de har rätt till anhörigstöd.

Ett u-land? Nej, detta är svensk funktionshinderspolitik år 2013.

Hur är läget i ”välfärdslandet”, egentligen?

Nyligen släppte statliga Handisam sin rapport om utvecklingen för personer med funktionsnedsättningar. Handisam beskriver en verklighet med många skrämmande inslag. Inom alltifrån rättsväsende till idrott är okunskap och hinder utbrett.

Unga med funktionsnedsättningar löper stor risk för att utestängas, mobbas eller misshandlas. De flesta anhöriga känner inte ens till att de har rätt till anhörigstöd.

För att öka kunskapen har vi här sammanfattat viktiga fakta och slutsatser – allt citerat ur Handisams rapport ”Hur är läget?”.

 

Arbetsmarknad

Av personer med nedsatt arbetsförmåga har bara 44 procent arbete. Detta kan jämföras med 75 procent i övrig befolkning.

26 procent av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning. De kan vara arbetslösa eller delta i arbetsmarknadsåtgärder. Det är oförändrat sedan 2011.

För att underlätta arbetet har 14 800 personer tillgång till personligt biträde på sina arbetsplatser. Det är en ökning med över 3 300 personer sedan 2011.

Det är 16 procent av personer med funktionsnedsättning som har mött negativa attityder hos arbetsgivare på grund av sin funktionsnedsättning.

Bara 42 procent av kommunerna hade personer som gick från LSS-insatsen daglig verksamhet till anställning under 2011. (Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för vissa personer med funktionsnedsättning.)

 

Utbildning

Bara 30 procent av personer med funktionsnedsättning har eftergymnasial utbildning, jämfört med 44 procent bland övriga.

70 procent av granskade grundskolor och 81 procent av gymnasieskolorna har brister i sitt arbete med särskilt stöd.

Bland unga med funktionsnedsättning, i åldern 16-25 år, är 21 procent ganska eller mycket missnöjda med sin skolsituation. Bland övriga är andelen 8 procent.

16 procent av barn med funktionsnedsättning blir mobbade. Det är nästan tre gånger så vanligt som hos övriga barn, där andelen är knappt 6 procent.

 

Socialpolitik

Bland personer med insatser enligt LSS är det mer än dubbelt så vanligt att de som insjuknar i cancer dör jämfört med andra som fått en cancerdiagnos. (LSS är en lag som innebär stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning.)

Bara 58 procent av kommunerna har genomfört brukarundersökningar om LSS-insatserna för att utveckla verksamheten.

Bland de beslut som beviljats om bostad med särskild service för vuxna och som inte verkställts inom utsatt tid, fick 37 procent vänta på insatsen i mer än ett år.

Antalet personer med aktivitetsersättning har ökat stadigt de senaste tio åren. År 2012 var det drygt 31 000 personer som fick stödet. (Aktivitetsersättning är en sjukersättning för personer som är mellan 19‑29 år.)

Tre av fyra anhöriga som ger omsorg känner inte till att socialtjänsten är skyldiga att erbjuda anhörigstöd.

 

Folhälsa

Det är nästan tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 19 procent jämfört med 2 procent bland övriga.

26 procent av personer med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris. Det är dubbelt så stor andel som hos övriga.

Nästan var fjärde person med funktionsnedsättning har inte motionerat alls på fritiden under det senaste året, jämfört med var tionde bland övrig befolkning.

Bland personer med funktionsnedsättning har 21 procent ingen nära vän, jämfört med 12 procent bland övriga.

Det är mer än fyra gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning har svår ängslan, oro eller ångest jämfört med övriga befolkningen.

 

Fysisk tillgänglighet

Kommunerna uppger att 45 procent av de enkelt avhjälpta hindren INTE var åtgärdade år 2010.

Bara hos 4 procent av kommunerna är alla kommunala lekplatser tillgängliga för barn med funktionsnedsättning.

88 procent av kommunerna har INTE inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Färre personer med funktionsnedsättning, 35 procent, går i skog och mark. Bland övrig befolkning är andelen 46 procent.

 

Transport

Tillgängligheten och användbarheten på fordonen i kollektivtrafiken ökar något. 2013 är 71 procent av fordonen försedda med låggolv och 67 procent har audiovisuellt hållplatsutrop.

Under 2012 gjordes sex järnvägsstationer tillgängliga.

Personer med funktionsnedsättning reser i mindre utsträckning än övrig befolkning. De som har nedsatt rörelseförmåga reser minst.

67 procent i en undersökning bland personer med funktionsnedsättning anser att färdtjänsten skulle förbättras om det gick att lita på att komma fram i tid.

60 procent i en undersökning bland personer med funktionsnedsättning skulle vilja åka oftare med kollektivtrafiken.

 

IT-politik

I åldern 25-64 år är det 89 procent av personer med funktionsnedsättning som har tillgång till dator, jämfört med 96 procent av övrig befolkning.

85 procent av personer med funktionsnedsättning, som är 16 år och uppåt, använder ofta internet på fritiden. Motsvarande siffra bland övrig befolkning är 94 procent.

Bland unga, i åldern 16-29 år, är det ingen skillnad i varken tillgång till dator eller internetanvändande mellan unga med funktionsnedsättning och övriga.

En stor andel, 87 procent av personer med funktionsnedsättning, anser att it-utvecklingen har underlättat deras vardag. 5 procent anser att utvecklingen försvårat vardagen.

På 66 procent av kommunernas webbplatser finns det inbyggd talsyntes som gör det möjligt att lyssna på informationen.

 

Kultur

Färre personer med funktionsnedsättning har varit på något kulturevenemang jämfört med övrig befolkning, 54 procent jämfört med 68 procent.

17 procent av de kulturinstitutioner som får statsbidrag är verksamma i lokaler där de enkelt avhjälpta hindren åtgärdats.

Inget län har en handlingsplan för hur kulturmiljöer ska göras tillgängliga.

När kommuner ger bidrag till kulturverksamhet ställer man sällan krav på delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Endast 17 procent gör det.

76 procent av kommunerna uppger att deras teatrar och kulturhus är fysiskt tillgängliga.

 

Medier

Andelen textade program på SVT har ökat till 71 procent jämfört med 59 procent år 2011.

Under 2012 sände SVT totalt endast 143 timmar program på teckenspråk. Det är nästan oförändrat sedan förra året.

TV4 textar nu samtliga förinspelade program och textningen av direktsändningar ökar.

28 procent av de svarande i undersökningspanelen bland personer med funktionsnedsättning har märkt av positiva förändringar när det gäller tillgänglighet till tv.

 

Idrott

39 procent av personer med funktionsnedsättning har inte idrottat alls under det senaste året. Det är dubbelt så stor andel som bland övriga.

Personer med nedsatt rörelseförmåga idrottar minst. 70 procent har inte idrottat alls under det senaste året.

63 procent av kommunerna uppger att deras idrottsanläggningar är tillgängliga.

Färre personer med funktionsnedsättning besöker idrottsevenemang, 26 procent jämfört med 44 procent bland övriga.

Bara 20 procent av kommunerna uppger att personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp vid tilldelning av träningstider i idrottsanläggningar.

Det finns bristande kunskap om den fysiska tillgängligheten på anläggningar och hur bra tränare är på att anpassa verksamheter så att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor.

 

Rättsväsendet

Personer med svår ängslan, oro eller ångest har varit utsatta för hot i högre utsträckning än övrig befolkning, 10 procent jämfört med 4 procent.

För barn och unga med funktionsnedsättning är risken att utsättas för våld i hemmet dubbelt så stor som för övriga barn.

Bland domare känner endast 49 procent till vilka stöd som kan erbjudas personer med funktionsnedsättning vid förhandling.

44 procent av beredningsjuristerna känner inte till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Av polismyndigheterna har bara 72 procent en handlingsplan för tillgänglighet.

17 procent av personer med funktionsnedsättning går inte ut på kvällarna på grund av rädsla jämfört med 10 procent i övrig befolkning.

 

Konsumentpolitik

Var tredje person med funktionsnedsättning upplever sig hindrad att handla på grund av bristande tillgänglighet i butiker.

Nästan tre av fyra butikschefer har inte tagit del av information eller råd om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras.

Var tredje person med funktionsnedsättning är missnöjd med tillgängligheten i utelivet, som på restauranger, caféer och barer.

55 procent av personer med funktionsnedsättning använder internet för att betala räkningar, beställa, boka eller handla något. För övriga är andelen 77 procent.

Personer med funktionsnedsättning åker i mindre utsträckning på semester än övrig befolkning. 45 procent har semestrat i minst en vecka under det senaste året jämfört med 64 procent bland övriga.

Publicerad: 2013-06-03

Av: Redaktionen

Nyckelord: Handisam, fakta, statistik

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Humana