Sverige får bottenbetyg: Nya behandlingar används inte
Sverige är bra på att forska fram nya medicinska behandlingar i vården.
Men mycket sämre på att använda de nya effektiva behandlingarna.
Det visar undersökningar som presenteras av Forska!Sverige.
– Vi måste satsa på att forskningen kommer patienterna till del. På så sätt kan vi få bättre hälsa, lägre vårdkostnader och nya arbetstillfällen, skriver Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige, och Annelie Nordström, ordförande Kommunal, i en debattartikel.
89 procent av svenskarna anser att det är viktigt att Sverige är världsledande när det gäller att ta fram nya och mer effektiva medicinska behandlingar i vården, enligt en Sifoundersökning.
Men bara 7 procent tror att vården i Sverige använder sig av nya innovationer i högre grad än andra jämförbara länder.
– Allmänheten har rätt, vi halkar efter. I en brittisk studie hamnar Sverige näst sist av 14 undersökta länder i att använda nya innovativa läkemedel i vården, skriver Anna Nilsson Vindefjärd och Annelie Nordström.
– Att introducera nya läkemedel i vården har en positiv inverkan på människors livslängd och är dessutom kostnadseffektivt. Mellan åren 1997 och 2010 ökade medelåldern i Sverige med nästan två år. Så mycket som sju månader av denna livstidsförlängning – nästan en tredjedel – beror sannolikt på introduktionen av nya läkemedel, enligt en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Varför har Sverige då kommit på efterkälken?
> Enligt debattartikeln beror det på vården vården inte har någon struktur och beslutsprocess för införande av ny medicinteknik.
> Att alltför få politiker fokuserar på preventivt arbete, är en annan orsak.
> Vårdens ledning saknar också incitament för att ta in innovationer och förklaringen till det är den hårda fokuseringen på ettårsbudgetar.
– Vi önskar ett Sverige där patienter i ökad utsträckning kan ta del av de senaste medicinska framstegen. För många handlar det om liv eller död, skriver Anna Nilsson Vindefjärd och Annelie Nordström.