Swedbank: Sverige måste satsa mer på de mest utsatta

Trots regeringens satsning på minskat utanförskap har de mest utsatta grupperna halkat efter mer och mer.
– Nu måste Sverige fokusera på de som har det sämst, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank som idag presenterade en analys av fördelningspolitiken.

Andelen personer som är ”marginaliserade” enligt Swedbank har ökat från 3,9 procent 1993 till 6 procent 2006.
Banken definierar ”marginaliserade” som de som under tre år i rad haft minst 80 procent av inkomsten från sociala ersättningar.

– Tendensen är att antalet personer som marginaliserade har ökar under lång tid. De allra senaste åren har antalet marginaliserade minskat något men det gäller inte de som har sjuk- eller aktivitetsersättning, säger Cecilia Hermansson till Föräldrakraft.

Har dessa grupper då fått det bättre eller sämre?
– Den absoluta fattigdomen har minskat men den relativa fattigdomen har ökat. Vi har haft mycket fokus på ekonomiskt tillväxt och arbetsmarknad. Nu måste vi bli bättre på att se individen och stärka institutionerna så att de klarar av att lösa frågor kring bostad, utbildning etcetera. Och det är mycket svårare.

Tycker du, som är chefekonom på storbank, att Sverige har råd att lyfta de utsatta grupperna?
– Ja, vi har haft en bra ekonomisk utveckling och vi har höjt Sverige i välståndsligan. Samtidigt har de som har det sämst halkat efter. Politiken har inte värnat de som står längst från arbetsmarknaden.

Cecilia Hermansson efterlyser ett nytt ”fattigdomsindex” för att bättre kunna följa hur det går för exempelvis personer som har funktionsnedsättningar och lever på aktivitetsbidrag.
– Vi behöver ett bättre mått för att se ekonomin för de utsatta och marginaliserade. Med nuvarande uppgifter är det svårt att se vilka grupper som är med och vilka som saknas och borde vara med i mätningen.

Swedbanks analys visar att de ekonomiskt utsatta har hamnat i kläm oavsett om det varit socialdemokratisk eller borgerlig regering.

Socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg säger i en kommentar till Föräldrakraft att hans parti vill satsa på riktad arbetsmarknadsutbildning för att hjälpa utsatta grupper, till exempel de som har olika typer av funktionsnedsättningar.
– Vi vill lägga mer resurser på riktad arbetsmarknadsutbildning. För de yngre vill vi också har instegsjobb, som kan vara högt subventionerade, för att de ska få en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, säger Österberg.

Han utlovar även fler riktade praktikplatser med socialdemokratisk politik.
– Det är också viktigt att fundera på hur vi får färre utslagna i framtiden och där håller vi på att ta fram ett system med kompetensförsäkring, som sköts av arbetsmarknadens parter och staten bidrar med resurser. Vi kommer snart att ha ett sådant förslag färdigt, säger Österberg.

Moderaternas Per Schlingmann argumenterade, vid seminariet med Swedbank, för att skolan kommer att ha en viktig uppgift att ”bryta reproduktionen av marginalisering”. Genom bra skolor ska barn i utsatta familjer få bättre möjligheter att själva bli marginaliserade, resonerar Schlingmann.

– Jag räknar med att vi får en livlig debatt framöver om hur välfärdens ska finansieras, sa Schlingmann.
På frågan om ökade inkomstskillnader är negativt svarade Schlingmann att det var svårt att ge ett rakt svar.
– Om alla får det bättre kan man kanske leva med ökade skillnader, sa Per Schlingmann.

Här finns Swedbanks rapport ”Fördelningspolitik – för alla utom de fattigaste?”