Tacka vet jag högljudda föräldrar

Förslaget till ny skollag ska stärka rättigheterna för barn i behov av särskilt stöd. Förslaget till ny LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska ha ett barnperspektiv. Två exempel på höga politiska mål.

Så varför dras det då ned på resurserna för de mest utsatta inom skola, vård och omsorg?

Det verkar inte finnas någon klar koppling mellan de politiska ambitionerna, att alla ska få det bättre, och verkligheten.

Det går ju knappast att hitta en etablerad politiker som säger sig vilja skära ned på stöd till barn och unga med funktionsnedsättningar. Ändå görs idag besparingar som har just dessa effekter, samtidigt som andra grupper, personer som har jobb och hälsa, får mer pengar över.

Det som behövs är fler högljudda föräldrar som kan och orkar säga ifrån.

Det stora problemet är nog inte att det saknas rättigheter och resurser, utan att alltför få föräldrar och barn känner till dem eller, när så krävs, orkar ta strid för dem.

Föräldrar gör skillnad

Det kan räcka med en enda högljudd förälder för att förvandla en dålig skola, som lämnar utsatta barn vind för våg, till en bra skola, som gör allt för att ge alla elever möjligheter att utvecklas.

Tack och lov har många sådana föräldrar, som dessutom är kända och därmed också mäktiga, framträtt i Föräldrakraft de senaste åren.

Bland dem som här har berättat om sina egna erfarenheter finns Charlotte Petri Gornitzka (internationell chef för Rädda Barnen), Lars Lööw (marknadschef för Samhall), Signhild Arnegård Hansen (Svenskt Näringslivs ordförande) och skådespelerskan Suzanne Reuter. Fyra föräldrar som blivit starka förebilder för oss andra.

Som förälder till ett barn i behov av särskilt stöd är det inte fult att vässa armbågarna, använda sina kontakter och sitt inflytande för att påverka skolledningar, kommuner och landsting.

Tvärtom – genom att nyttja sin makt skapar de bättre möjligheter för alla barn och unga. Så fram för fler högljudda föräldrar som lägger sig i och ifrågasätter!

Möjlighet att betala ersättning till advokater

Vi har tidigare skrivit om att det behövs en fond som ger barn möjligheter att betala ersättning till de advokater som kan behövas för att överbevisa trilskande försäkringsbolag. Nu är frågan åter aktuell.

Christer Nyström, AJ Person­skador, tog upp frågan om ”rättvisa för barn i försäkringssammanhang” från Föräldrakraftscenen på Ett Bra Liv i september.

Men spelreglerna kan också behöva ändras av våra politiker. En preskriptionstid på tre år för barn som drabbas av skador är alldeles för kort.

Ofta blir frågan om försäkringsersättning inte aktuell förrän barnet blir myndigt, men då möts många 18-åringar av det bittra beskedet att skadan skulle ha anmälts innan den generella treårsgränsen passerats.

Det är förstås orimligt att ett barn, som inte själv kan föra talan eller i övrigt påverka situationen, ska få hela livets ekonomi raserad. Ett rimligt förslag är att ta bort preskriptionstiden för barn och flytta gränsen till 18-årsåldern.