Nyheter

Tänk in olikheter från början


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur tema IT-hjälpmedel i Föräldrakraft nr 5, 2014.

 

Gunilla Almgren Bäck brinner för digitala lärverktyg, men målet är mycket större än så: En skola där alla kan lära sig på sitt eget sätt.

Gunilla Almgren Bäck brinner för digitala lärverktyg, men målet är mycket större än så: En skola där alla kan lära sig på sitt eget sätt.

Gunilla Almgren Bäck är specialpedagog och IKT skolutvecklare vid Mölndals Stöd- och utvecklingsenhet och Skoldatateket, som bland annat stöttar förskolor och skolor kring IT i lärandet.

Ofta handlar det om hjälpmedel för att läsa och skriva, som talsyntes och rättstavningsprogram, eller om översättningsprogram för flerspråkiga elever.

Men digitala lärverktyg kan vara så mycket mer, allt från att underlätta kommunikation och göra undervisningen effektivare och roligare till att främja samarbete och gemenskap i skolan. Det går inte att ta miste på Gunillas engagemang när hon berättar om möjligheterna:

– Ta mentimeter.com till exempel. Det är en webtjänst där du kan ställa en fråga före genomgången och låta eleverna rösta fram svar direkt i sin mobil, läsplatta eller dator. Röstningen syns direkt i realtid, och kan visas för alla via projektor. Dels får eleverna tänka efter själva, och blir nyfikna. Dels får du som lärare en direkt återkoppling så att du kan koppla undervisningen till elevernas lärande.

Digitala lärverktyg kan användas i undervisningen på många olika plan. Idag har vi bra digitala verktyg för att överbrygga svårigheter med avkodning och stavning, och genom att göra begreppskartor i appar som Mindomo eller Popplet får man stöd i att formulera sig.

Och att helt enkelt använda ett ordbehandlingsprogram underlättar själva skrivprocessen, eftersom det blir lättare att växla mellan planering och formulering.

Det är inte bara elever med läs- och skrivsvårigheter som kan ha nytta av talsyntes, översättningsprogram och liknande IT-verktyg, utan även elever med flera språk kan ha stora behov.

För många elever är det dessutom enklare att spela upp sin text och lyssna så att allt låter bra, både meningsbyggnad och stavning.

IKT-verktyg i skolan är bra för de flesta, och Gunilla uppmanar till att ge alla elever möjlighet att använda dem. Gunilla pekar också på att tekniken öppnar möjligheter för läraren att bredda uppgifter med olika metoder och verktyg, så att de passar alla elever.

– Tänk in olikheter från början! Allt efter ålder kan man ge breda uppgifter där eleverna ges utrymme till egen drivkraft och känner att de har inflytande. Det främjar motivationen.

Som exempel på lättillgängliga, varierade lösningar tar hon e-boksidan elib.se, Legimus talboksbibliotek och Boken På Duken, ett läsfrämjandeprojekt från Svenska Filminstitutet.

– Säg att klassen ska läsa en viss bok. Då finns många olika ingångar. En del elever kanske behöver få hjälp med föreställningsförmågan, och om det finns en film vill de kanske se en bit av av den för att kunna föreställa sig platser och figurer. Så kommer de in i boken. Andra vill skapa sig egna, inre bilder, och då kanske de börjar med att läsa direkt i boken eller lyssna på den. Några kanske har ett annat modersmål och vill börja med översättningar. Det finns många vägar till litteraturen.

Både elever och pedagoger har nytta av att använda samarbetsverktyg, som delade dokument, digitala anslagstavlor och liknande.

Vissa elever kanske har svårt att vara i klassrummet, men med program som Skype och DropBox ökar möjligheterna att ändå delta i undervisningen och samarbetet, kanske från en annan plats eller på en tid när man orkar vara mer koncentrerad. Just vikten av samarbete och gemenskap trycker Gunilla på:

– Det kan ibland bli så att IT-verktyg leder till mer enskilt arbete. Men vi vill ju ha mer samarbete, för vi vet att det främjar språk- och kunskapsutvecklingen.

Gunillas arbete har blivit uppmärksammat, både lokalt och i andra delar av Sverige. År 2011 fick hon Guldäpplets särskilda pris, för sitt arbete med att göra skolan tillgänglig för alla. Hon säger att skolutveckling inte handlar om att komma med lösningar uppifrån, utan snarare om att utmana enheterna och stötta personalgrupper i att formulera mål utifrån sina egna behov.

– Jag gillar inte ordet problem, jag brukar säga utmaningar! säger hon och skrattar. Min uppgift är att bredda och stärka kärnverksamheten och förändringar tar tid. Man pratar idag om att eleverna är producenter, men det är ju lärarna också. Lärarna producerar den beprövade erfarenhet som skolan vilar på, genom ett kontinuerligt kollegialt lärande.

Och nog märks det att Gunilla gillar utmaningar. Samtidigt som hon går en utbildning i aktionsforskning, jobbar som konsult och är knuten till en unik studie om appar som stöd vid läs- och skrivsvårigheter har hon och andra skolutvecklare startat ett helt nytt projekt för tio enheter i Mölndal.

Projektet handlar om skolutvecklingsstrategier och heter Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen.

– Det går inte att utveckla och effektivisera hur långt som helst, säger hon. Ibland måste man göra om från grunden också. Vilka komponenter är det som skapar goda lärmiljöer? Hur bakar vi in stöd till personal och elever och varierade metoder och verktyg i den pedagogiska vardagen? Där har vi mycket att utveckla och utforska även när det gäller de digitala verktygen.

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för Primass
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Särnmark