Nyheter

Tidig upptäckt viktigast i nya planen om dyslexi


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Det är en av de viktigaste kraven i Dyslexiförbundets nya nationella handlingsplan om läs- och skrivsvårigheter. – Skolan är viktigast eftersom så mycket grundläggs där, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet.

Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Det är en av de viktigaste kraven i dyslexiorganisationernas nya nationella handlingsplan om läs- och skrivsvårigheter.

Planen lanserades på Dysleximässan i Västerås i slutet av oktober. Den är omfattande och presenteras på 32 sidor, med olika krav för skola, arbetsliv och andra sammanhang.

– Skolan är viktigast eftersom så mycket grundläggs där, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet FMLS.

Handlingsplanen betonar bland annat vikten av tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter.
Vid den senaste kongressen beslöt Dyslexiförbundet dessutom att tidig screening av skolbarn ska vara en prioriterad fråga de närmaste åren.

– Det är viktigt att man redan i årskurs ett upptäcker svårigheterna eftersom det redan i årskurs tre kan vara för sent, säger Sven Eklöf.

Hur har ni tänkt att screeningen ska genomföras?
– Vi har inte formulerat det exakt ännu och detta är något man verkligen måste tänka igenom tillsammans med skolans personal.

Det blir inte helt problemfritt att genomföra?
– Om man lägger 30-60 minuter per barn på att testa så kommer man inte att kunna upptäcka alla typer av svårigheter. Det negativa kan vara att man då missar vissa barn. Då kan attityden bli att ”du är screenad, så det måste vara andra problem…” I England har man haft tidig screening men lämnat det. Man litade för mycket på screeningen och man ansåg sedan att det fick negativa effekter, säger Sven Eklöf.

En annan prioriterad fråga för Dyslexiförbundet är kravet på en nationell norm för utredning och diagnos.
– Idag råder alltför stor oklarhet kring vem som kan utreda och hur man gör det bäst. Logopeder, psykologer och specialpedagoger har alla olika modeller. Vissa tester sammanfaller, men inte alltid. De intyg som man skriver gäller i vissa sammanhang, men inte i andra. Det får allvarliga konsekvenser för enskilda. Dessutom finns charlataner på området, säger Sven Eklöf.

Hur ska ni få ordning på den här röran?
– Först måste man lägga allt på bordet och sammanställa hur det ser ut hos myndigheter, skolor, logopeder och så vidare. Det är viktigt att få en samordning eftersom många regler kring körkort och annat tar stöd i dyslexidiagnoser, säger Sven Eklöf.

 

ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
ANNONSER
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Fremia
  • Annons för Primass
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Särnmark
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för STIL