Tillgänglig skola – färre lärare?

Statskontoret varnar för mycket stora kostnader om utredaren Hans Ytterbergs förslag till ny diskrimineringslag genomförs.
Ska bättre tillgänglighet i skolan finansieras med färre lärare, billigare skolmat eller något annat? undrar Statskontoret.

– Måste skolan i så fall dra in på antalet lärare, köpa billigare skolmat eller annat? skriver Statskontoret som undrar hur åtgärderna ska finansieras.

Enligt Statskontoret blir det på kort sikt ingen märkbar effekt av en ny diskrimineringslag mot bristande tillgänglighet.
Förklaringen är att det kommer att ta tid innan rättspraxis utvecklas.
Däremot anser Statskontoret att lagförslaget på längre sikt kan få ”mycket långtgående konsekvenser och föra med sig mycket stora kostnader”.

Om målet skulle sättas till full tillgänglighet inom 20 år skulle kostnaderna överstiga  2,5 biljoner kronor, bedömer Statskontoret. Eller 2 500 000 000 000 kronor.

Utredaren Hans Ytterberg har räknat med att lagförslaget INTE medför några extra samhällsekonomiska kostnader. Statskontoret har en helt annan uppfattning och betonar istället att kostnaderna kan bli mycket höga. Ju snabbare man önskar att tillgängligheten ska uppnås, desto högre kostnad, anser Statskontoret.

Kostnaden för att åtgärda ”enkelt avhjälpta hinder” på landets skolor, tas som exempel av Statskontoret. Det skulle kosta drygt 17 miljarder kronor.
Handikapptoaletter, ramper och dörröppnare till landets alla butiker, restauranger och hotell skulle kosta uppåt 6 miljarder kronor.
Stockholms övergångsställen är ett tredje exempel i Statskontorets rapport. De skulle kosta 800 miljoner kronor att åtgärda.

Statskontoret anser att utredningen borde ha tagit upp finansieringen av åtgärderna och exempelvis gett svar på hur enskilda skolor ska hantera kostnaden.
– Ska kostnaderna täckas inom ramen för den ordinarie verksamheten? undrar Statskontoret.