Tre nyckelfrågor i debatten om assistans

Vid en debatt i maj 2012  tog RBU:s förbunds­jurist Henrik Petrén upp tre nyckelfrågor: kostnadsutvecklingen, fusket och ”överutnyttjandet” samt behovsbedömningarna.

Kostnaderna
Ökningstakten för kostnaderna har nu minskat. Och miljarderna till assistans skapar även många värdefulla arbetstillfällen. Därför kan man se satsningar på assistans som en investering som skapar jobb, betydligt fler och billigare än vad sänkningen av restaurangmomsen resulterat i.

När det gäller vinsterna inom privata assistansföretag menade Henrik Petrén att man måste ta vinstdiskussionen på allvar, så att man inte betalar för mycket för undermålig kvalitet.

Fusket
De bedrägerier som avslöjats inom assistansverksamheter i Halland borde inte kallas fusk, betonade Henrik Petrén, eftersom det låter så överslätande.

Samtidigt har det skapats en bild av att fusk förekommer i ”kopiös omfattning”. Susanne Billums utredning som presenterades i februari har en hel del rimliga förslag, om kontroll av vandel, indragning av tillstånd, åtgärder mot bedrägerier, menar RBU.

– Men vi ser med stor oro på att man vill inskränka friheten. Det handlar om åtgärder som ändå inte kommer till rätta med organiserade bedrägerier. Brottslingar kommer att hitta vägar att fortsätta begå brott, sa Henrik Petrén.

Behovsbedömningar
För några år sedan skärpte Försäkrings­kassan behovsbedömningarna och 2009 fick man stöd för detta från högsta rättsliga instans. Därför är det nu nödvändigt att politikerna ändrar lagen, menar Henrik Petrén.
Trots larmrapporter är det dåligt med engagemanget från politikerna, menar han.

– Politikerna borde antingen säga att de tycker att domen, som har skärpt bedömningarna, är riktig – eller agera för att ändra lagen.

I maj gav regeringen Inspektionen för socialförsäkring, ISF, i uppdrag att analysera utfallet av Försäkrings­kassans beslut om assistansersättning. Men Henrik Petrén är inte nöjd.

– Inspektionen ska inte rapportera förrän i oktober 2014, vilket är efter nästa val. Även om det kommer en delrapport i december 2012 är vi skeptiska. Det är osäkert vad en delrapport förpliktigar till. Risken är att frågan avförs till efter valet och då kommer det att ha gått sju år sedan försämringen genomfördes, säger Henrik Petrén.

Under tiden drabbas allt fler av chockbesked.
– Mamman till en 13-årig kille ringde till mig i vintras och berättade att de hade fått beslut den 19 december om att assistansen skulle minskas från 66 timmar per vecka till noll den 1 januari. Han blev utan assistans i flera månader. Nu har han fått beslut från kommunen om 48 timmar per vecka från maj.

– I flera månader har den här pojken varit förhindrad att åka och simma, träffa kompisar och så vidare, säger Henrik Petrén.