Tre röster om folkhögskolan
Föräldrakraft har pratat med några personer om fördelar och nackdelar med att gå på folkhögskola.
Therese Andersson, 20 år, Kristianstad, studerar på Furuboda folkhögskola:
Läser vidare efter en arbetsmarknadskurs
Hur kom det sig att du började läsa på folkhögskola?
– Jag gick först en arbetsmarknadskurs på Furuboda och då upptäckte jag att jag ville läsa vidare. 2011 började jag på den allmänna linjen. Skolan gav ett väldigt bra intryck under ”prova på” dagarna.
Vad har du gjort innan?
– Jag har gått på gymnasiet i Göteborg och i Svängsta i Blekinge. Handelsprogrammet, men fick inte fullständiga betyg. Jag var inte alls studiemotiverad då och fick inte den hjälp jag behövde.
Vad är det bästa med att läsa på folkhögskola?
– På gymnasiet får du betyg i varje ämne var för sig. Här är det ena ämnet beroende av det andra. För att få ett bra betyg i matte måste du ha gjort bra ifrån dig även i svenska. Man blir motiverad att närvara på alla lektioner. På gymnasiet hatade jag till exempel idrott. Men här på Furuboda finns inte den där gängbildningen. Alla är lika mycket värda och då blir allt mycket roligare.
Hur upplever du det extra lärarstödet i klassrummet?
– Jättebra! Jag får hjälp direkt. Och har man en dålig dag tar lärarna hänsyn till det. Om man vill prata finns alltid lärarassistenten till hands.
Hur ser dina planer ut?
– Jag vill läsa kriminologi på universitetet och få jobb som polis eller utredare.
Asko Kurjenkallio, 42 år, Ramkvilla, studerar på Ädelfors folkhögskola:
I skolbänken efter 20 år som personlig assistent
Hur kom det sig att du började läsa på folkhögskola?
– Jag hade jobbat som personlig assistent i 20 år åt samma brukare. Kände att jag ville gå en utbildning för att få mer kunskap och inspiration i min tjänsteutövning. Fördelen med att ha jobbat länge med samma klient är att jag vet exakt hur man ska hjälpa honom. Sedan är ju föräldrarna väldigt trygga med mig. Nackdelen är att det kan bli lite väl invant, brukaren blir lite hämmad av att jag till exempel direkt tror att jag vet vad han ska säga och anstränger sig inte för att tala till punkt.
– Den här utbildningen hjälper mig att se på saker med andra ögon. Ädelfors folkhögskola ligger nära och bra rent geografiskt.
Har du haft andra jobb?
–Jag har varit tjänstledig en period för att arbeta som fritidsledare på FUB för att stötta personer med funktionsnedsättningar i att hitta en meningsfull fritid.
Vad är det bästa med att läsa på folkhögskola?
– Att det är så fritt, man får till stor del söka upp kunskapen själv och behöver inte alltid ha lärarledda lektioner. Jag har alltid tyckt att folkhögskolorna har en bra pedagogik.
Vilka ämnen har du mest nytta av?
– Man har ju fått fördjupad kunskap i allt möjligt. Främst lagar, anatomi, olika pedagogiska synsätt, bemötande och värdegrund. Allt för att bli en fullgod assistent.
Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Att återgå till och utveckla arbetet som personlig assistent och jobba extra hos FUB. Det kommer att kännas bra att ha gått den här utbildningen.
Stefan Balogh, arbetsterapeut på Bosse Råd Stöd & Kunskapscenter:
En tillgänglighetsguide står högt på önskelistan
Bättre information om tillgängligheten på folkhögskolorna. Det är något som Stefan Balogh, arbetsterapeut, Bosse Råd Stöd & Kunskapscenter, efterlyser.
Hur gör man för att lättast hitta den utbildning man vill gå?
– Jag tycker att det funkar bra med att leta på nätet och särskilt på www.folkhogskola.nu. Ett bra tips är att alltid börja med att söka efter det ämne som man är intresserad av och därefter gå över till att ringa skolorna för att kolla tillgängligheten.
– Vad jag saknar är en tillgänglighetsguide allra först på sidan. En översikt på hur miljön ser ut – utomhus, inomhus, kök, matsal, badrum, vardagsrum, trappor, belysning, buller, med mera. Det hade underlättat för många.
– Vi träffar också en del synskadade personer eller personer med elallergi. Därför skulle det vara bra om det även fanns med sådana aspekter som ljus och mörker i en tillgänglighetsguide. Så att man skulle kunna lita på informationen oavsett problematik. Det är även viktigt vid nyproduktion eller ombyggnation att tänka tillgänglighet. Exempelvis att skapa kontraster mellan dörrkarmar och väggar så att det blir tillgängligt även för synskadade, säger Stefan Balogh.