Trendbrott: Assistansanvändare vinner fler segrar i domstol

Flera domstolsbeslut de senaste månaderna har stärkt rätten till personlig assistans. Det finns även positiva trender vad gäller enskildas rättssäkerhet och integritet. Samtidigt tycks korrigeringen av det misslyckade föräldraavdraget ha kört fast. Och nya planer på omprövningar kan bli ett tungt bakslag.

Advokat Jessica Gustavsson på CJ Advokatbyrå har analyserat utvecklingen, och delar här med sig av sina slutsatser.

Har domstolarna kvicknat till, och fått upp ögonen för syftet med LSS och assistans?

Jag vill sammanfatta det som att det skett ett skifte i ombudens argumentation och i domstolarnas domskäl – från att argumentera i sak, till att argumentera emot att saken är tillräckligt utredd av Försäkringskassan.

Det är klart rimligt att nu bryta trenden där Försäkringskassans betungande beslut fastställs regelmässigt.

Vid en noga granskning av Försäkringskassans så kallade kontrollutredningar syns inte sällan att bedömningen vilar mer på Försäkringskassans vilja, än på Försäkringskassans visade konkreta fakta.

Som motpart i domstol tenderar Försäkringskassan att försöka rikta fokus till myndighetens uppfattning, exempelvis genom att understryka att det är ”uppenbart” att myndighetens betungande beslut är rätt.

Ibland kan Försäkringskassan resonera kring att det allmänna rättsvetandet tycker är det är önskvärt att personen inte får assistansersättning, eller argumentera för hur ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och det privata borde se ut.

Är domstolarna nu mer kritiska till Försäkringskassans och kommuners beslut?

Ja, och ett konkret exempel är att domstolarna i sina domskäl börjar peka på kravet på att betungande beslut måste ha en robust utredning, eftersom sådana beslut får betydande konsekvenser för den enskilde.

Domstolarna har plockat upp att det medicinska underlaget är A och O i assistanssammanhang, och för att Försäkringskassan ska kunna underkänna ett tidigare accepterat medicinskt underlag krävs nu bevisning av motsvarande tyngd.

Det är inte längre självklart att Försäkringskassan kan ”komma undan” med att basera betungande beslut på enstaka journalanteckningar, egna observationer vid oanmält hembesök, eller andra mer lösryckta uppgifter som är öppna för tolkning. Detta är positivt, annars skulle ju beviskravet vara lägre ställt för Försäkringskassan när myndigheten drar in assistansersättning, jämfört med vad beviskravet var för den enskilde vid ansökan.

Har några faktiska oklarheter avgjorts?

Nja. Förändringarna handlar mer om bevisvärdering vid betungande beslut, och är således mer abstrakt än konkret.

Men – jag vill nog säga att det klart framgår Försäkringskassan nu måste prestera tyngre bevisning än den bevisning som låg till grund för beviljandet, om Försäkringskassan vill dra in assistansen.

Finns trendbrott även när det gäller rättssäkerhet och personlig integritet?

Justitieombudsmannen utdelade nyligen allvarlig kritik till Försäkringskassan efter upprepad underlåtelse att skicka beslut till ombud, och utlovar att följa upp myndighetens arbete i frågan. Justitieombudsmannen kallar det ”oroväckande” att Försäkringskassan inte fått ordning på en så grundläggande fråga som också är avgörande för den enskildes rättssäkerhet. (JO:s beslut 28 februari 2024 med diarienummer 1091-2023)

Justitieombudsmannen har kanske anledning att se över även andra grundläggande rättssäkerhetsfrågor framöver, i ljuset av beslutet från januari 2024, där det framkom att Försäkringskassan separerar uppgifter som är till fördel för den enskilde från huvudakten, och inspektionen i februari 2023 där ytterligare förbättringsområden noterades.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gått emot mot den tidigare trenden – att assistansanordnare förlorar tillstånd för att man inte kontrollerat och bevakat den enskilde tillräckligt. Nu har man nekat en verksamhet tillstånd, med motsatt motiveringen. Förvaltningsrätten säger (Förvaltningsrättens i Stockholm dom den 7 december 2023, i mål nr 24416-22) att den föreslagna genomförandeplanen riskerar att kränka den enskildes integritet och begränsa dennes självbestämmande, samt att verksamheten genom rutiner för att efterfråga information tog på sig en roll som går utöver assistansanordnarens.

Försäkringskassans vägledning för assistansersättning har ett nytt stycke om hur assistanstimmarna får användas, vilket är i enlighet med LSS intentioner. Detta stycke har börjat få lite genomslag, framförallt har det nämnts i domskäl av Förvaltningsrätten i Växjö som hanterar många återkravsmål.

Det syns en antydan till positiv trend i att överklaga beslut om ”hemtagning”, alltså när kommunen verkställer boendeinsats eller daglig verksamhet utanför kommunen. Kanske har dessa hemtagningsbeslut fattats lite för hastigt, utan reell planering från kommunens sida. Vi noterar i förvaltningsrätterna, och vid ett par tillfällen i kammarrätterna, att den enskilde slipper flytta. Det ser jag som positivt.

Är situationen nu tryggare för assistansanvändare och -anordnare?

Nja, det är för tidigt för att säga att vilka strategier Försäkringskassan och IVO:s tillsynsavdelning kommer att anlägga framöver.

Vilka råd vill du ge baserat på de nya rättsfallen?

Fortsätt att utgå från att grundprinciperna enligt paragraferna 5–7 i LSS gäller. Om vi börjar tro något annat bidrar vi till att dessa paragrafer vittrar sönder.

Alltså, använd din assistans utifrån din rätt till självbestämmande.
Värna om din integritet.
Kräv goda levnadsvillkor.
Och begär partsinsyn i ditt ärende hos framförallt Försäkringskassan för att säkerställa att det inte finns uppgifter som råkat särskiljas från huvudärendet…

Vad tror du händer med föräldraavdraget?

Regeringen vet vad funktionsrättsrörelsen tycker. Initialt lät det positivt, men sedan det klargjordes av socialdepartementet att man fokuserar på att identifiera de tio vanligaste sättet för välfärdskriminella att verka så svalnade frågan.

Socialtjänstministern säger att ISF:s rekommendation om omprövningar ”bereds”. Vad tror du kommer att hända?

Regeringen har tidigare lämnat lugnande besked till funktionsrättsrörelsen, så detta [socialtjänstministerns uttalande] kommer som ett svek.

Kontinuitet är ett ledord i LSS, som är tillämpligt även på socialförsäkringsbalkens kapitel om assistansersättning. En viktig del i ett gynnande beslut är att jag ska kunna lita på att jag får behålla assistansen så länge jag behöver den. En viktig del i kontrollen är regeln om anmälningsskyldighet för ändrade förhållanden.

Det man egentligen vill ha, är att slippa bevisbördan och slippa det högre beviskravet. Om tvåårsomprövningar återinförs, eller liknande instrument, landar bevisbördan på den enskilde att göra sin rätt sannolik om och om och om igen. Försäkringskassan kan luta sig tillbaka och säga nej när helst praxis utvecklats åt ett håll som inte gynnar den enskilde.

 

När vänder det?

Så har assistansen utvecklats sedan reformen Stärkt rätt blev lag 1 januari 2023
Fler diagram för olika grupper >
Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.