Trots valåret – ingen vill ta strid om särskolans framtid

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Stopp för felaktiga inskrivningar. Lärare ska specialutbildas. Ny kursplan och nya betyg som följer grundskolan. Gymnasiesärskolans framtid utreds.
Det händer just nu mer kring särskolan än det gjort på länge. Men trots valår är det ont om politiska stridsfrågor.

Tidigare var särskolans framtid en politisk skiljelinje. Socialdemokraterna tillsatte en utredning, Carlbeckkommittén, med ursprungligt syfte att lägga ned särskolan, men driver inte längre frågan.

TEMA OM SÄRSKOLAN
I Föräldrakraft nr 3, 2010 publiceras ett tema om särskolan. I olika reportage möter vi elever, lärare och experter på särskolan. Vi har också tagit tempen på hur de politiska partierna ser på särskolan. Här är ett utdrag ur denna artikel.Regeringen tar på sig äran för att ha räddat kvar särskolan. Och Marie Granlund, Socialdemokraternas talesperson, tänker inte ta upp striden.

Annons

– Särskolan kommer att finnas kvar med en S-ledd regering. Utredningen om att lägga ned särskolan var före min tid. I den bästa av världar skulle den vanliga skolan klara alla behov men det är en utopi. Det är positivt att vi har en bred konsensus, det tjänar särskolan på, säger Marie Granlund.

Den hetaste frågan just nu är att alltför många elever skrivs in i särskolan.
I april varnade Skolinspektionen för att många utredningar är felaktiga. Problemen är så allvarliga att Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska göra en landsomfattande granskning av särskoleplaceringar.
Utbildningsdepartementet ser allvarligt på rapporterna om överinskrivningar.

– Det är oerhört viktigt att rätt elever går i särskolan. Det får aldrig vara så att grundskolan skjutsar över elever till särskolan för att man inte förmår att möta deras behov av stöd. Det är mycket allvarligt om det sker, säger Eleonor Otterdahl, politiskt sakkunnig och ansvarig för särskolefrågor hos utbildningsminister Jan Björklund.

Annons

Hon menar att regeringen redan har vidtagit offensiva åtgärder för att stoppa felplaceringar, genom förslaget om ny skollag som Riksdagens ska besluta om under våren.
– Vi skärper reglerna för inskrivning i särskolan. Det blir tydliga krav på att man måste göra fyra olika utredningar – en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Vi förtydligar också definitionen att endast elever med utvecklingsstörning ska gå på särskolan. Om det handlar om barn med autism ska dessa bara gå på särskola om de även har utvecklingsstörning, säger Eleonor Otterdahl.

Hon har stora förhoppningar om att komma till rätta med felplaceringar.
– Våra insatser i skollagen och en vass inspektion kommer att göra skillnad, säger Otterdahl.

Även Marie Granlund, S, tror att ”Skolinspektionens idoga arbete får effekt”.
– Tidigare har det inte varit någon  offentlig debatt om felplaceringar i särskolan. När diskussionen nu sprider sig kommer det att få en preventiv effekt, säger Granlund.

Annons

Färre inskrivningar till särskola betyder att kommunerna måste stärka resurserna i den vanliga skolan för elever som har behov av särskilt stöd.
– Ja, det är ett problem att kommunerna ofta har dålig kapacitet för att ta hand om elever i behov av särskilt stöd, konstaterar Eleonor Ottterdahl.

Med den kommande skollagen blir det dock enklare att ställa krav på särskilt stöd.
– Vi stärker elevens och föräldrarnas möjligheter att påverka. Med den nya skollagen kan de överklaga skolans åtgärdsprogram. Det är något man som förälder inte kan göra idag och det kommer att bidra till ett bättre stöd.

FÖR LITE SKOLA?

Annons

Även om särskolan generellt är väldigt omtyckt av både eleverna och föräldrarna, får den ofta kritik för att ha för lite fokus på utbildning.
Regeringen försöker på olika sätt höja kvaliteten på utbildningen, och därmed förbättra elevernas framtidsutsikter i samhälle och på arbetsmarknad.

– Det är viktigt att understryka att föräldrar allmänt sett är väldigt nöjda med särskolan. Man upplever att barnen får gott stöd och individuell hjälp. Men det riktats kritik från Skolverket mot att det är för mycket omsorg och för lite skola. Självklart ska särskolan vara en skola och inget annat. Alla elever har rätt att få utmaningar och att lära sig saker, säger Eleonor Otterdahl.

Myndigheten för skolutveckling (numera nedlagd) fick därför 2008 i uppdrag att stärka kunskapsbedömningen i särskolan och särvux, och stödja personalen i att bättre fokusera på det.
– Det har rönt stort intresse i skolorna, säger Eleonor Otterdahl.Förslag till en ny kursplan för särskolan tas nu fram inom Skolverket och ska träda i kraft läsåret 2011/12.
– En ny läroplan med nya kursplaner är i sig en stor förändring och särskolans ska följa grundskolans. När arbetet med en ny läroplan och kursplaner är klart har Skolverket fått i uppdrag att genomföra implementerings- och informationsinsatser riktat till lärarna.
– Alla våra åtgärder, inklusive en ny läroplan, kommer sammantaget ge en kvalitetshöjning i hela skolväsendet, också i särskolan. Men man ska inte glömma att särskolan är speciell på så sätt att verksamheten i hög grad måste utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar.
Även när det gäller betygen genomförs en förändring i särskolan, som  får samma betygsskala som grund- och gymnasieskolan med undantag för betyget Icke godkänd.

Annons

Föräldrar som är missnöjda med utbildningens kvalitet har redan fått förbättrade möjligheter att påverka, genom att anmäla brister till den nya Skolinspektionen.

Regeringens proposition om ny lärarutbildning ska också medverka till att höja kvaliteten i särskolan.
– Vi föreslår en ny specialisering på tre extra terminer mot elever med utvecklingsstörning. Det innebär att vi får en utbildning av speciallärare specifikt inriktad mot särskolan och en mycket mer gedigen kompetens på det området, säger Otterdahl.
Socialdemokraterna berömmer den nya specialiseringen i lärarutbildningen, men vill gå längre.
– Vi är tveksamma till att frågor om elever med funktionsnedsättningar är alltför undanstoppade i lärarutbildningen, men det är ingen stor stridsfråga, säger Marie Granlund.

Även gymnasiesärskolan ska stöpas om de närmaste åren. Regeringen har tillsatt en utredning som just nu funderar över hur framtidens gymnasiesärskola ska se ut.
– Det är ju nära förknippat med frågor som rör sysselsättningen efter skolan. En röd tråd för utredningen, som nu jobbar på upplägget, är att gymnasiesärskolan måste vara flexibel utifrån elevernas olika behov, säger Eleonor Otterdahl.
Socialdemokraterna är också bekymrade över att många särskoleelever utestängs från fortsatt utbildning och jobb efter skolan.
– Det är den dominerande oron och kritiken. Vi tror att man måste förbättra möjligheterna till arbetslivsanknytning lokalt, säger Marie Granlund.

Annons

Artikeln publicerades 2010-04-16

Publicerat av
Valter Bengtsson
Nyckelord: politik