Så kan föräldrar skapa en tryggare framtid för vuxna barn med funktionsnedsättning

Hur kan föräldrar till vuxna söner och döttrar med stora funktionsnedsättningar planera för framtiden? Vad kan man göra för att underlätta vuxenlivet, och skapa en fungerande vardag med trygghet och gemenskap?

Om detta handlar Nka:s informationsmaterial ”Planera framtiden – redan idag”. Här får familjer, yrkesverksamma och specialister med olika erfarenheter dela med sig om sina tankar kring hur man planerar för en hållbar framtid.

Viktigt att prata mer om framtiden

– Med berättelserna hoppas vi bidra till att samtal om framtiden för personer med flerfunktionsnedsättning ska få en mer naturlig plats inom familjen och dess omgivning, samt i mötet med vården, omsorgen och det övriga samhället, skriver Lennart Magnusson, Nka:s verksamhetschef, och Elizabeth Hanson, forskare, i förordet till den skrift som finns både i tryckt form och för nedladdning som pdf.

Skriften syftar till att vara ett stöd till dem som lever med en person med flerfunktionsnedsättning i familjen eller i det nära nätverket.

Webbinarieserie om hur man planerar för framtiden

Nka har även anordnat en serie webbinarier för att inspirera till att planera för framtiden. Samtliga webbinarier går att se i efterhand.
– Webbinarierna vänder sig både till anhöriga och till professionella, berättar Maria Blad, som är moderator på webbinarierna. Vi tar upp frågor som vardagsekonomi, sysselsättning och hälso- och sjukvård.

Hur får man ekonomin att gå ihop?

Det första webbinariet, om vardagsekonomi, kan nu ses i efterhand på Nka:s webb.

Här medverkar bland annat Försäkringskassans medarbetare Susanne Lövgren och Susanne Bengtsson med information om olika ersättningar, Överförmyndarförvaltningen i Göteborg med information kring godmanskap, och Svenska Bankföreningen, med tips som rör ekonomi, och hur man kan hjälpa till med bankärenden för annans räkning.

Hur får man bostad och sysselsättning?

Ett annat webbinarium heter ”Att höra till – Bostad och sysselsättning” kan ses i efterhand här.
Hur lång tid tar det att få en bostad med särskild service? Vad betyder ”särskild service” i praktiken? Hur ser en meningsfull daglig verksamhet ut?
Medverkande:
Patrik Sjögren, planeringsledare för bostad med särskild service Göteborg
Andreas Karlsson, LSS-handläggare Katrineholm
Sara Haern, mamma till Hanna Haern, 21 år
Victoria Söderström, stödpedagog på Daglig verksamhet – Skellefteå.

Hur får man bra vård efter 18-årsdagen?

Ett tredje webbinarium heter ”Hälso- och sjukvård – Samordning behövs” och kan ses i efterhand här.
Vem samordnar vården efter 18-årsdagen? Föräldrar önskar gärna att någon annan tar över ansvaret men vill samtidigt ha inblick – går det att förena?
Medverkande:
Björn Colliander, pappa till Matilda Colliander
Angelica Gustafsson, leg sjuksköterska med samordningsfunktion för vuxna personer med funktionsnedsättning SMO vårdlots (Samordnat medicinskt omhändertagande för vuxna personer med funktionsnedsättning Region Sörmland)
Annika Brar, habiliteringsläkare Habilitering Region Stockholm

Kan förbättra vård och omsorg

Nka hoppas att materialet inte bara blir ett stöd för anhöriga till personer med funktionsnedsättning, utan också används för diskussion i verksamheter, utbildningar och frivilligverksamheter, för att öka förståelsen för familjer som lever i denna vardag.

– Dialogerna kan bli ett underlag för att utveckla vården, omsorgen och stödet för familjerna, skriver Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson i den nya skriften.