Utan rättshjälp hotas LSS som rättighetslag
ANALYS. Den senaste veckan har det blivit väldigt tydligt att vissa kommuner använder Förvaltningsrätten (FR) för att inskränka rätten till LSS-insatser för den lilla, utsatta grupp som är berörd.
Kommunerna är väl medvetna om att det finns en diskrepans mellan vad som står i LSS-propositionen och hur tolkningen blir av juristerna i FR.
Detta utnyttjar allt fler kommuner för att spara på sina LSS-kostnader. Plötsligt nekar de insatser som personer haft i flera år och hänvisar den enskilde till att överklaga till FR. Skulle kommunen mot förmodan förlora i denna instans går man vidare uppåt. Risken för kommunen att förlorar i längden är minimal.
Läs mer om LSS som rättighetslag, och behovet av rättshjälp i LSS-skolan 2021, lektion 11 om tillstånd, kontroll och överklagande.
Den enskilde står svag gentemot kommunen i FR. Kommuner har ekonomiska möjligheter att anlita jurister. Personer med omfattande funktionsnedsättningar kan sällan göra det. Både för att de saknar de ekonomiska resurserna och för att de specialiserade juristerna är upptagna av kommuner eller av de stora assistansbolagen.
Sedan LSS infördes för 20 år sedan har det i domstol förts många förhandlingar mellan personer med LSS och olika kommuner. Det har varit en ojämn kamp där kommunernas hela organisation ställts mot enskilda individer som, föga förvånande, förlorat och fått se sina rättigheter snävas in i flera viktiga domar i HFD, Högsta förvaltningsdomstolen.
Det är frusterande att stå utanför och se dessa uppenbara övergrepp mot redan svaga individer! Det är också en skam för vårt välfärdssamhälle att dessa svaga personer, mer än alla andra, tvingas kämpa för sina rättigheter i domstol!
LSS kom till som ett skydd mot att personer som omfattades inte skulle bli bortprioriterade i den lokala politiska processen. Om kommunen, oavsett anledning, tolkar LSS på ett sätt som den enskilde rättighetsbäraren anser är för snävt ska det prövas i domstol. I ett fungerande rättssystem blir det då domstolen som har sista ordet att formulera vad som är rätt. Det är av största vikt att det finns en balans av maktförhållandena mellan kommunen och den enskilde. Det finns inte i dag. När kommunerna vinner 90 procent av målen i FR har systemet spårat ur.
Vi kan diskutera felaktiga attityder, dålig inlevelseförmåga och brist på djupare kunskap bland de som i dag står för LSS-besluten. Det är dock uppenbart ingen framkomlig väg om man vill ha en förändring åter till LSS ursprungliga intentioner.
Handikapputredningen (SOU 1991:46) föreslog att rättshjälpslagen skulle ändras. Utredningen menade att det borde vara lättare att få rättshjälp i förvaltningsdomstolen. Myndigheternas serviceskyldighet och den allmänna rättshjälpen ansågs inte vara tillräcklig. Det har visat sig vara ett korrekt antagande.
Tyvärr kom inte rätten till rättshjälp med i propositionen och i LSS. Det är dock uppenbart att den enskilde behöver rättshjälp när mål ska drivas i FR, för att kunna möta kommunens jurister med rätt språk, och för att ge domstolen tydliga underlag för att fatta rätt beslut enligt lagstiftningens intentioner.
Det behövs rättshjälp för att rättighetslagen LSS skall fungera!
