Utbildning och ökade krav på arbetsgivare kan ge jobb för alla
Utbildning är den viktigaste åtgärden för att öka chansen till jobb för personer med funktionsnedsättning. Med en bra utbildning har man fyra gånger så stor chans till arbete.
– Men vi måste också öka kraven på arbetsgivarna att anställa, säger Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap.
Vid ett seminarium anordnat av ABF och Socialdemokratiska föreningen Funktionshinder den 5 februari argumenterade Magnus Tideman även för kvotering på arbetsmarknaden.
– Funktionshindrade har haft ett sanslöst tålamod. Under många år har man gjort olika försök för att förbättra stöden och öka möjligheterna till arbete på öppna arbetsmarknaden men inget har haft någon större effekt.
– Det är dags att öka pressen och sätta mer handlingskraft bakom retoriken om ett samhälle för alla. Kvotering är kanske inte den bästa lösningen på sikt, men behövs för att ta ett nästa steg. Det är ett vansinnigt slöseri att inte ta till vara viljan och förmågan att arbeta, sa Magnus Tideman.
Trots att kvotering har införts i flera andra europeiska länder har de flesta svenska politiker alltid varit kallsinniga till idén. Funktionshinderorganisationernas representanter har inte heller anammat förslaget.
Andra försök att förbättra jobbchanserna för personer med funktionsnedsättningar har dock inte gett några mätbara resultat. Situationen har den senaste tiden snarast försämrats. Andelen sökande med funktionsnedsättning hos Arbetsförmedlingen har nästan fördubblats på senare år.
– Det finns inga mirakelmetoder, säger Magnus Tideman. Man måste ha flexibla lösningar som anpassas till individens behov. Problemen går inte att lösa med någon specifik metod eller en generell verktygslåda.
System med tidsbegränsade stöd skapar ofta problem, menar han.
– Tänk mer flexibelt, kombinera olika insatser och jobba på flera nivåer samtidigt, uppmanar Magnus Tideman.
Bakom dessa förslag ligger många års forskning. Just nu arbetar Magnus Tideman med en studie som handlar om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetslivsforskningen visar att arbete har stor betydelse för bland annat identitet, status och sociala relationer för alla, inklusive personer med funktionssättning.
Viljan att arbeta är oftast mycket stark hos personer med funktionsnedsättningar – trots det ligger sysselsättningsgraden långt under genomsnittet för hela befolkningen.
– Så har det varit länge och utvecklingen påverkas inte av konjunkturen. Sverige har inte heller högre sysselsättning bland funktionshindrade än OECD-länderna. Allra svårast att få jobb har personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.
”Var femte särskoleelev försvinner”
Många personer ramlar ur skyddsnäten. En studie som omfattar drygt 12 000 ungdomar som lämnat gymnasiesärskolan visade att hela 24 procent varken hade arbete, studier eller daglig verksamhet.
– De försvinner ur systemen, säger Magnus Tideman.
Enligt studien hade 48 procent daglig verksamhet och 6 procent studerade, främst på folkhögskola. 22 procent hade någon form av arbete, men bara 2 procent arbete utan någon form av subvention. Studien visade också att det var betydligt svårare för kvinnor än män att få arbete.
Risken för missbruk av ersättningar och förmåner är mycket liten, enligt forskning som Magnus Tideman hänvisar till.
– Framförallt unga personer med funktionsnedsättningar är MYCKET intresserade av att arbeta.
Det är inte längre fysiska hinder utan attityder och fördomar som är den största barriären för att få jobb.
Även de personer som har till uppgift att stötta upplevs ofta som barriärer. Det kan handla om handläggare med bristande kompetens, eller dålig samordning.
När ska man som jobbsökande informera om att man har en funktionsnedsättning?
– Man ska aldrig göra det i ansökan, säger Magnus Tideman, för då blir man inte kallad till intervju. Men det finns ett dilemma, om man inte nämner funktionsnedsättningen riskerar det att vid intervjun uppfattas som att man försökt dölja något.
– Det är ett slöseri att inte ta tillvara den vilja och förmåga till arbete som personer med funktionsnedsättning har, säger Magnus Tideman.
Många faktorer sänker jobbchansen – personer med funktionsnedsättningar har till och med sämre förutsättningar att locka arbetsgivare än kriminella och personer med utländsk bakgrund, enligt forskningsöversikter som Tideman hänvisar till.
Många tar saken i egna händer och startar företag på egen hand.
– Att starta eget är ett sätt att lösa situationen. Det har visat sig att personer med funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland egenföretagare, säger Magnus Tideman.
För att åstadkomma rejäla förbättringar av sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningen på den öppna arbetsmarknaden krävs insatser på flera nivåer. Tillgänglig och kvalificerad utbildning är en nyckelfaktor, en annan är ökade krav på arbetsgivare att anställa
– Att fortsätta särskilja och exkludera personer från arbetsmarknaden vet vi är en stor ekonomisk, social och moralisk kostnad. Det är ett slöseri på flera sätt, inte minst samhällsekonomiskt, att inte ta tillvara den vilja och förmåga till arbete som personer med funktionsnedsättning har, säger Magnus Tideman.
