Guide

Här finns utbildningarna som förbereder för vuxenliv och karriär


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Landets folkhögskolor är ofta lite bättre på stöd och anpassningar för elever med funktionsnedsättning

Valjevikens folkhögskola

Folkhögskolor ger stora möjligheter att fördjupa sig inom favoritämnen. Foto från Valjevikens folkhögskola.

 

Folkhögskola är ett lockande alternativ om det är svårt att hitta rätt utbildning på grund av funktionsnedsättning.
Många folkhögskolor är nämligen lite bättre på att anpassa utbildningen.
Oavsett om du vill läsa in ämnen du missat, vill ha en yrkesutbildning eller fördjupa dig inom ett favoritområde.

HejaOlika bad Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola, att förklara varför landets 155 olika folkhögskolor med drygt 3000 utbildningar kan vara starten för vuxenliv och karriär.

1. Varför är folkhögskolor ibland extra bra för unga med funktionsnedsättning?

Många folkhögskolor har utbildningar (kurser) som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Flera av dessa kurser handlar om en ökad självständighet, att förbereda för vuxenlivet, att klara sig själv. En del har inriktningar som till exempel idrott, musik, konst, IT medan andra ger chans att läsa in ämnen man har missat i gymnasieskolan, grundskolan eller särskolan.

Till det har man ofta knutet särskilda resurser, framför allt i form av stödpersoner men ibland även av andra professioner och specialistkompetenser som fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

Folkhögskolan har en stor frihet att välja pedagogisk väg tillsammans med deltagarna. Även för elever som ska läsa in en behörighet, som måste uppfylla statens krav, så kan folkhögskolorna själva bestämma över den pedagogiska vägen och redskapen.

Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola. Foto: Anders Lindström
Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola. Foto: Anders Lindström

2. Finns andra generella fördelar med folkhögskolor?

Folkhögskola är ett bra insteg i vuxenlivet. Ett sätt att förbereda sig för vidare studier, arbetsliv, daglig verksamhet och liknande. Men det är också ett bra sätt att få gemenskap med andra i liknande situationer, kanske lära sig laga mat och äta rätt, hur man städar och tvättar.

Jag har hört många deltagare som gått på någon av Sveriges folkhögskolor säga att det var den bästa tiden i deras liv, säger Eric Sandström.

Annons Annons för CJ Advokatbyrå
Annons Annons för Etac

3. Finns det inga nackdelar då?

Nej, egentligen har folkhögskolor inga generella nackdelar. Men om du har behov av stöd i undervisningen, och du kommer till en folkhögskola som inte har rätt resurser, kan det bli jobbigt med det egna ansvaret för studier. Speciellt om du har svårt för strukturer och kognitiva processer.

4. Hur är det med tillgängligheten på folkhögskolorna?

Det är ganska stora skillnader mellan olika folkhögskolor. En del har låg tillgänglighet fysiskt, med lokaler som brister och med ett internat som inte är tillgängligt.

Några få folkhögskolor har mycket stor tillgänglighet. På Valjeviken och Furuboda är tillgängligheten extremt god för personer med rörelsehinder, medan en skola som Härnösand är väldigt långt framme för synskadade.

Det är också få skolor som har vaken assistans dygnet runt, men även här sticker Valjeviken och Furuboda ut, med många assistenter både i skola och på internat.

Valjevikens folkhögskola
Valjevikens folkhögskola

5. Handlar det om speciella utbildningar för funkisar, eller studerar man integrerat med andra elever?

En del skolor har flera kurser som vänder sig till personer med funktionsnedsättning, andra har någon enstaka kurs. Någon skola har ett brett utbud, där man går integrerat med andra deltagare utan funktionsnedsättning.

En del utbildningar vänder sig särskilt till de som har intellektuell nedsättning. En del vänder sig till till de som har förvärvade hjärnskador, neurologiska diagnoser. Ytterligare andra vänder sig till synskadade, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar etc.

Om man letar kurser på folkhogskola.nu kan man välja funktionsnedsättning som sökbegrepp för att se vilka resurser som de olika skolorna har för att ge specifikt stöd.

Det finns utbildningar där det kan finnas pedagogiska fördelar om deltagarna har likartade förutsättningar, men generellt ska man undvika att klumpa ihop folk efter vilken funktionsnedsättning man har. Det är högst troligt att man inte söker till en musikutbildning för att man exempelvis sitter i rullstol, utan man söker till utbildningen för att man gillar musik och vill utvecklas inom detta område.

Uttrycket ”särskilda behov” är inte heller så bra, vi har alla samma grundläggande mänskliga behov, men däremot har vi olika förutsättningar. Om jag ser på vår egen folkhögskola, Valjevikens, är den ideologiska utmaningen att stötta individuellt och i grupp för att ge så många som möjligt likartade förutsättningar för studier.

6. Hur väljer man då rätt bland 155 folkhögskolor och 3000 utbildningar?

Utgå från din målbild. Det finns tre vanliga orsaker till att man söker till folkhögskola. Antingen vill man läsa in en behörighet, eller så vill man läsa in en yrkesutbildning, eller så vill man fördjupa sig inom ett intresseområde som kan vara konst, idrott eller något annat.

Men glöm inte målet att växa som människa, det kan vara det viktigaste skälet att gå på folkhögskola.

När man har bestämt vilka huvudsakliga mål man själv har ska man titta på vilken skola som ger bäst förutsättningar att uppnå dessa mål. Kontakta några skolor, gör studiebesök, många har prova på veckor/dagar där man får gå med i en kurs och, när de har internat, även bo på internatet. Jämför vad de kan erbjuda. Vi har alla olika specialiteter.

På Valjeviken finns stora resurser i form av kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logoped, fritidsledare, många assistenter etcetera. Vi kan ha det eftersom vi i verksamheten också bedriver vårdcentral och neurologisk rehabilitering.

Andra folkhögskolor har andra specialiteter, förutsättningar och inriktningar.

7. Vad betyder den sociala miljön på skolan och fritiden?

Att bo på internat är något alldeles speciellt. För många deltagare är det första gången man helt eller delvis ska klara sig själv. Istället för mamma och pappa är det andra jämnåriga, ofta med liknande förutsättningar, som du ska formas tillsammans med.

På några folkhögskolor får du stöd av assistans även på kvällstid och fritid. Och så finns det ett par folkhögskolor som har dygnet runt-assistans, vilket också ger trygghet.

På Valjeviken, och säkert på några andra folkhögskolor, finns kill- och tjejgrupper. Fritidsledarna har har spel- och uteaktiviteter. Det är utflykter, spex, idrott och egen träning. Man samlar ihop ett eget band och repar i musiklokalen.

På Valjevikens folkhögskola har vi även ett eget modernt gym, en fullskalig simhall och idrottshall. Rullstolslandslaget och andra special teams är här regelbundet och man kan kika på dem, och vid vissa läger och korta kurser få vara med och prova på. Vi har dessutom egen marina med motorbåt, segelbåtar, flotte, kanoter med mera, och allt tillgängligt.

Andra folkhögskolor kan stoltsera med andra fritidserbjudanden.

8. Hur fungerar det med boende?

Flera av folkhögskolorna har internat, men de är tyvärr inte alltid tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.

Valjeviken har hög tillgänglighet för den som har rörelsenedsättning och behov av hjälpmedel men är inte lika bra när det gäller tillgänglighet för synskadade.

9. Hur fungerar det med assistans?

Flera skolor erbjuder assistans av olika slag, några få har assistans dygnet runt. Här är Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, till stor hjälp med statsbidrag till stödpersoner. I de fall man har personlig assistans beviljad finns olika lösningar. Kolla med den folkhögskola som du är intresserad av!

10. Hur får man extra anpassningar och hjälpmedel?

Även när det gäller anpassningar och hjälpmedel kan man söka stöd hos SPSM. Men på Valjeviken finns ett brett utbud av hjälpmedel och anpassningar. Här finns flera liftar på internatet, här finns specialanpassade cyklar och fritidshjälpmedel, här finns sportrullstolar att låna, här finns specialanpassade instrument.

11. Kan man få extra stöd i skolarbetet?

Alla folkhögskolor har möjlighet att söka statsbidrag för stödpersoner hos SPSM. Förutom alla våra assistenter har vi på Valjeviken också specialpedagog och paramedicinare som ger det extra stöd som behövs.

Valjevikens folkhögskola
Valjevikens folkhögskola.

12. Om jag inte klarar utbildningen, hur blir det då?

Det finns tydliga mål som man måste uppnå för att få grundläggande behörighet till högskola och universitet eller få behörighet till olika yrken. Klarar man inte dessa mål får man inte sin behörighet men man kan ändå få ett intyg på de kurser och ämnen man har klarat.

I de fall man går på en kurs inom sitt intresseområde, eller för sitt eget växande, har man inte sådana yttre krav på sig.

Man har en ständig dialog med sina lärare och man går på folkhögskolan av fri vilja och har möjlighet att avbryta när som helst.

13. Hur ser ekonomin ut för folkhögskoleelever med funktionsnedsättning?

Att gå på folkhögskola medför vissa kostnader, men de kan skilja rejält beroende på vilken skola och vilken typ av utbildning man väljer.

Vanligen finns en terminsavgift för material, studieresor, kopiering, vissa festliga evenemang etcetera. Terminsavgiften kan variera från några hundra till några tusen. Ring aktuell folkhögskola för att få information om kostnader för att gå på just den kurs du är intresserad av. Folkhögskolan får dock inte ta betalt för lärare och lokaler, för dessa får skolan istället statsbidrag.

Om du ska bo på skolan har du även en internatkostnad. Även den kostnaden kan skilja sig rätt mycket från skola till skola. Hur stor kostnaden är beror även på hur många måltider som ingår.

För att finansiera sin studietid är aktivitetsersättning från Försäkringskassa den vanligaste inkomsten. Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är 19–29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Det finns även ”aktivitetsersättning vid förlängd skolgång” som man kan få om man behöver längre tid på dig att bli klar med skolan på grund av en funktionsnedsättning.

På Försäkringskassans webbplats finns mer information om aktivitetsersättning och sjukersättning. Det är viktigt att man samråder om detta med sin handläggare på Försäkringskassan innan man börjar studera. Man kan också söka studiemedel via CSN.

Guiden bygger på svar från Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola.

 

   

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *