Utsatta elever drabbas när staten tvingar folkhögskolor dra ned

Statens minskade anslag till folkhögskolor slår nu allt hårdare mot elever med funktionsnedsättningar. Skolor tvingas banta och därmed ökar risken för utanförskap och ohälsa för mycket utsatta grupper.

”Förstärker” med 100 miljoner (men sparade fyra gånger mer)

Regeringen har nu i september 2023 utlovat 100 miljoner i ”ytterligare resurser” till folkhögskolorna under 2024 och lika mycket årligen därefter.

Regeringen skriver i pressmeddelandet 12 september att folkhögskolans breda kursutbud ger grundläggande behörighet till fortsatta studier inom högskola eller yrkeshögskola eller utbilda sig till ett yrke. Regeringen betonar att detta är viktigt för bland annat personer med funktionsnedsättning.

RIO, Rörelsehögskolors intresseorganisation, är långtifrån nöjda. Våren 2023 beslutade regeringen att minska statsanslaget till landets folkhögskolor med cirka 450 miljoner kronor, betonar RIO.

”En nedskärning som innebär att många folkhögskolor tvingats lägga ner kurser och säga upp lärare. Resultatet blev att cirka 3 000 färre fick möjlighet att studera på folkhögskola 2023”, skriver organisationen.

500 miljoner behövs

I en debattartikel i mars 2023 krävde folkhögskolor och funktionsrättsförbund i en debattartikel att regeringen satsar 500 miljoner kronor på folkhögskolorna.

”Folkhögskolan passar många deltagare med funktionsnedsättning väl. Här kan man studera i ett lite lugnare tempo, utifrån sina olika förutsättningar och det finns ofta möjlighet till internatboende, vilket ofta är positivt för studieresultat, självkänsla och gemenskap. En plats på folkhögskola kan innebära skillnaden mellan att fastna i ett permanent utanförskap eller att känna sig delaktig i samhället och komma vidare i sysselsättning”, heter det i debattartikeln.

LÄS ÄVEN: Minskade anslag drabbar elever med IF

En av få utbildningsvägar för elever med IF

Debattartikeln lyfter fram att folkhögskolan är en av få vägar till utbildning efter gymnasiesärskolan, för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta är särskilt viktigt sedan det i många kommuner har blivit allt svårare att få tillgång till Komvux som särskild utbildning.

Vidare skriver man att ”en annan grupp med ökande behov av folkhögskoleutbildning är personer med dyslexi samt med medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som språkstörning/DLD, autism, adhd/add, Tourettes. Dessa deltagare saknar ofta fullständiga betyg eller har sämre betyg än vad de skulle haft med lämpligt stöd i grundskolan och gymnasiet. Många i denna grupp har dessutom långvarig skolfrånvaro, ofta på grund av bristande kunskap, stöd och anpassningar i skolan.”

Debattartikeln har undertecknats av Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten, Camilla Rosenberg, förbundsordförande Autism Sverige, Annica Wallenborg, verksamhetschef OFI, Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation, Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention, Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB, Johan Klinthammar, förbundsordförande RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar samt Olle Westberg, generalsekreterare RIO Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.