Hur är det att bo på LSS-boende?

LSS-boenden ska vara trygga, säkra och ge goda levnadsvillkor. Det säger LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
Boendet får inte likna en institution, utan ska vara som den enskildes eget hem.

NYA SIFFROR 2023:
Bristen ökar – hur svårt är det att få LSS-bostad i DIN kommun?

LÄS MER:
LSS-skolan lektion 6: Boende enligt LSS

Vilka olika sorters LSS-boende för vuxna finns?

LSS-lagen har tio olika insatser för personer med funktionsnedsättningar. En av insatserna är bostad med särskild service för vuxna. Sådant boende kan vara utformat som gruppbostad eller servicebostad. Båda dessa former har fast bemanning. Gruppbostaden har personal på plats dygnet runt.

LSS-boenden finns för både barn och vuxna. Totalt finns nästan 5 000 LSS-boenden.

Varför är bostaden så viktig för personer med LSS?

”Många personer med omfattande funktionshinder tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet. Därför är bostaden många gånger ännu mer betydelsefull för personer med funktionsnedsättning än för den som inte har funktionsnedsättning”, betonar Socialstyrelsen i en publikation om LSS-boende för vuxna.

Det är viktigt att boendet inte upplevs som en institution, utan som den enskildes eget hem.

För att undvika institutionskänsla ska LSS-boende inte samlokaliseras med vare sig andra boendeformer av liknande slag eller daglig verksamhet.

Vad betyder LSS-boende för jämlikhet och delaktighet?

”Verksamheten enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.”

”Därför är det också viktigt att bostaden inrättas i en miljö som ger de boende förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet”, skriver Socialstyrelsen i publikationen.

Hur många personer bor i en gruppbostad?

I en gruppbostad har de boende egna lägenheter, som har direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Socialstyrelsen betonar att endast tre till fem personer bör bo i en gruppbostad: ”Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor”.

I boken ”I den bästa av världar” skriver Lena Nylander och Mats Jansson:

Idealt finns det mellan tre och fem lägenheter i en gruppbostad. Den är planerad från start för dem som bor är och de boende är relativt nära i ålder och intellektuella förutsättningar. Gruppbostaden är tydligt avsedd att vara en fast bostad under lång tid för dem som bor är. När en plats i gruppbostaden blir ledig, till exempel på grund av att någon valt att flytta eller har avlidit, så tas hänsyn till önskemål och behov både hos dem som bor i gruppbostaden och hos den som flyttar in.

Hur används gruppbostadens gemensamma utrymmen?

Gruppbostadens gemensamma utrymmen ska vara lätta att nå, och fungera som en plats för samvaro och aktiviteter. Det kan handla om måltidsrum, hobbyrum eller allrum.

Vad innebär servicebostad?

De som bor i servicebostad har oftast inte lika stort behov av stöd som de som bor i gruppbostad. Lägenheterna är mer fristående, utplacerade i ett bostadsområde. Boende har tillgång till personal och till gemensamma lokaler.

För servicebostad finns inga bestämmelser om antalet boende, men det får inte vara så många att det blir som en institution. Det är vanligt att nya servicebostäder har 8–10 boende.

Vilket stöd får man i LSS-boende?

Hur mycket stöd man får som boende i ett LSS-boende varierar, beroende på vilka behov man har. Det kan handla om allt som ingår i det dagliga livet och som man behöver hjälp med; från praktiska göromål i hemmet till kommunikation och att komma ut i samhället.

Vilken utbildning ska personalen ha?

Socialstyrelsen har sedan 2014 rekommenderat att LSS-personal har kompetens motsvarande grundutbildning inom vård och omsorg från gymnasiet eller komvux. Samtidigt kan arbetet inom LSS-bostäder kräva ytterligare kompetens, utöver grundutbildning.

En rapport 2021 från Socialstyrelsen visar att att denna kompetens saknas hos 62 procent av den tillsvidareanställda personalen i LSS-bostäder för barn och unga. På boenden för vuxna är andelen 64 procent. Ännu färre, cirka 8 procent, av de tillsvidareanställda på bostäder för såväl barn som vuxna har gått barn- och fritidsprogrammet.

Socialstyrelsens kartläggning visar även att tillgången till kompetensutveckling är begränsad. Det kan bland annat bero på brist på resurser.

Det finns många vittnesmål och rapporter om allvarliga missförhållanden, som främst beror på bristande kompetens hos personalen. Exempelvis har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommit fram till att missförhållanden i Lex Sarah-ärenden till 74 procent beror på bristande kompetens.

IVO har också larmat om växande problem, bland annat i form av snabbt ökande anmälningar om tvångsåtgärder, både för barn och vuxna.

”Enligt LSS ska individen i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges, och det förutsätter att brukare och personal kan kommunicera med varandra”, säger Kristina Lindholm utredare på Socialstyrelsen.

”Kartläggningen visar att det behövs både höjd utbildningsnivå och mer kompetensutveckling. Om inte personalen har den kompetens som behövs för att ge ett gott stöd till barn, unga och vuxna på LSS-boenden kan risken för tvångs- och begränsningsåtgärder öka. Det kan handla om att personalen gör saker mot den enskildes vilja eller begränsar personens rörelsefrihet.”

Det krävs åtgärder både på kort och lång sikt för att rätta till bristerna, anser Socialstyrelsen som föreslog dessa åtgärder 2021:

• Ta fram ett kunskapsstöd om kommunikation, riktat till LSS-verksamheter.
• Följa upp föreskrifterna om LSS-bostäder för barn, unga och vuxna.
• Undersöka om det behövs tydliga krav på utbildning, erfarenhet och personliga lämplighet.
• Undersöka om öppna jämförelser kan användas inom LSS för att följa kompetensen hos personalen.

Hur många vuxna svenskar har LSS-boende?

• LSS-boende för vuxna har ökat kraftigt, från 23 440 (är 2010) till 29200 (år 2020). Fördelningen mellan könen var 11 912 kvinnor och 16 774 män (2019).
• LSS-boende för barn har minskat från 1440 (år 2010) till 875 (år 2020).
• Antalet personer med boende enligt socialtjänstlagen är 4656 i särskilt boende och 974 med korttidsplats, enligt Socialstyrelsens statistik.
• Det finns nästan 5 000 LSS-boenden över landet. LSS-boende är den näst vanligaste insatsen enligt LSS. Bara daglig verksamhet (med drygt 38 000 personer) är större räknat i antalet personer som omfattas.

Hur mycket betalar man i hyra?

Utredningen Boende på (o)lika villkor, SOU 2021-14, kartlade hyrorna inom LSS-boenden år 2019. De flesta personerna (78 procent) betalade max 1 750 kronor för sitt boende efter att bostadstillägget dragits bort. 14 procent betalade mellan 2 000–3 750 kronor efter avdrag för bostadstillägget. Fyra procent betalade 4000 kronor eller mer.

En del kommuner ger kommunala bidrag för att minska höga hyreskostnader för hyresgästen.

Utredaren Carina Sammeli föreslog en ny schablonersättningen till alla som har LSS-boende, så att ingen ska behöva betala extra hög hyra för att man har en funktionsnedsättning. Regeringen har inte gått vidare med förslaget.

Många är rädda och otrygga på SoL- och LSS-boende

Många är rädda och otrygga på SoL- och LSS-boenden. Endast 61 procent av kvinnorna på boende enligt SoL känner sig trygga med personalen. Det framgår av SKR:s nationella brukarundersökning, som redovisas i Socialstyrelsens lägesrapport 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning.

– För att förbättra trygghet och trivsel är viktigt att satsa på kompetensutveckling och fortbildning inom alternativ kompletterande kommunikation, både för tillsvidareanställda och visstidsanställda. En fungerande kommunikation är avgörande för att tillgodose individuella behov med mera hos enskilda, kommenterar Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

– Det är mycket tydligt att kvinnor upplever sämre trivsel och trygghet än män. Att så många kvinnor känner att de inte får bestämma över det som är viktigt och att de inte känner sig trygga med personalen är något vi behöver titta närmare på, säger Karin Flyckt.

Karin Flyckt hoppas att regeringsuppdraget om att utreda ett nationellt kompetenscentrum för kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och autism kommer att få betydelse. Hon betonar att personalens kunskap och kompetens är oerhört viktigt för att skapa bättre trygghet.

Större otrygghet för kvinnor

Skillnaden är alltså stor mellan hur män och kvinnor upplever tryggheten.

Socialstyrelsens lägesrapport beskriver genomgående skillnader mellan kvinnor och män. Männen har överlag svarat mer positivt än kvinnorna på frågorna om trivsel och trygghet. På frågan Känner du dig trygg med personalen? har till exempel endast 61 procent av kvinnorna i servicebostäder enligt LSS svarat ja, medan 73 procent av männen har svarat på samma sätt.

Socialstyrelsen skriver att ”det finns markanta skillnader mellan könen när det gäller rädsla. Väsentligt färre kvinnor uppger att de aldrig är rädda för något hemma eller på den dagliga verksamheten. Drygt hälften av kvinnorna i servicebostad enligt LSS eller särskilt boende enligt SoL uppger att de aldrig är rädda för något hemma. Resultaten kring rädsla är svårtolkade. Frågan handlar inte specifikt om personalen, utan kan också handla om annat såsom andra boende eller boendemiljön.”

Vad tycker brukarna om trivsel och trygghet?

Tabellen nedan visar hur frågor om trygghet och trivsel har besvarats i SKR:s nationella undersökning. Andelen är angiven i procent, och gäller år 2019. (Tabell 21 ur lägesrapporten.)

Barn och unga är också otrygga

Även många barn och unga på LSS-boenden känner sig otrygga. IVO:s tillsyn har visat att endast två tredjedelar (66 procent) av flickorna alltid känner sig skyddade från kränkningar. För pojkar uppges 83 procent känna sig skyddade.

”Flickorna litar också mindre på personalen och en lägre andel av flickorna känner sig trygga med de andra på boendet jämfört med pojkar”, skriver socialstyrelsen i lägesrapporten för 2022.

”Cirka tre procent av barnen på LSS-boenden känner sig aldrig skyddade från kränkningar och litar inte på personalen. Två procent av barnen upplever sig inte heller respekterade av personalen och anser inte att de får det stöd de behöver”, skriver socialstyrelsen.

Vem granskar LSS-boenden?

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, är den myndighet som har tillsyn över landets alla LSS-boenden. Tyvärr är det vanligt med allvarliga missförhållanden. På LSS-boenden för barn såg IVO brister i cirka 25 procent av verksamheterna under 2021. IVO såg också stora brister på LSS-boenden för vuxna.

Under 2021 mångdubblade IVO besluten om förelägganden, förbud och indragna tillstånd. IVO har lovat att skärpa tillsynen hos kommuner och andra huvudmän.

Samtidigt har IVO fått hård kritik för att man inte har tillräckligt bra tillsyn. Under 2022 kritiserades IVO hårt av JO (Justitieombudsmannen) Thomas Norling för bristande tillsyn, dokumentation och beslut om LSS-boenden.

Aktuella IVO-granskningar

IVO förbjuder anrikt barnboende i Järna
IVO stoppar Nytidas planerade LSS-boende för barn

Vad händer efter en anmälan till IVO?

• IVO har ingen skyldighet att utreda det som anmäls, utan IVO gör en självständig bedömning om det finns skäl att göra tillsyn.
• Alla uppgifter som lämnas till IVO registreras. Uppgifterna kan användas när IVO planerar tillsyner eller till riskanalyser.
• IVO bedömer, handlägger och avslutar inkomna anmälningar inom tre veckor.
• Ett avslutat ärende innebär att IVO meddelar anmälaren ett ställningstagande.
• I vissa ärenden skickar IVO en kopia på klagomål till huvudmannen med en hänvisning till regelverk och skyldigheten att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att bland annat utreda klagomål.
• IVO kan även inleda tillsyn utifrån de inkomna uppgifterna. Det sker då i ett nytt egeninitierat tillsynsärende eller tillförs till ett pågående tillsynsärende.
• Under 2022 fick IVO in 545 anmälningar gällande socialtjänst.
  Källa: IVO:s årsredovisning 2022

Hur gör man för att tipsa IVO om missförhållanden?

Under 2020 startade IVO en webbformulär kallat ”Tipsa IVO”, för att göra det enklare att informera IVO om brister och missförhållanden. Formuläret kan användas både av yrkesverksamma och privatpersoner. Under 2022 fick IVO in en tredjedel av totalt nästan 30 000 tips via formuläret.

Vilka brister är vanliga på LSS-boenden?

Både IVO och Socialstyrelsen menar att kompetensen på LSS-boenden behöver förbättras. Lex Sarah-anmälningarna till IVO anger ofta bristande kunskap om pedagogiska metoder och om AKK, alternativ kompletterande kommunikation. Stor andel vikarier eller timanställd personal, som saknar utbildning och erfarenhet, är också problem.

Det förekommer ofta tvång och begränsningsåtgärder. Inlåsning, fasthållning och användning av handfängsel är exempel på åtgärder inom LSS-boenden för vuxna. Hösten 2021 gjorde IVO en kommunenkät som visade att 80 procent av alla LSS-boenden för vuxna har olika slags begränsningar som påverkar brukaren. Det kan, enligt IVO, handla om att brukaren nekas att ta beslut om sig själv och sin vardag, eller att hen på olika sätt begränsas i sin egen lägenhet, till exempel genom att inte få bestämma om vad hen ska äta eller att det finns lås och haspar på fönster och dörrar. Begränsningarna genomförs ofta utan den enskildes samtycke. Enkätsvaren visar också att det kan finnas mer allvarliga brister, som att brukare bestraffats för oönskat beteende, att de kränkts i ord eller handling, eller att de tvingats ta mediciner.

Bristerna är mycket allvarliga. LSS-insatser ska alltid vara frivilliga, och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Men ofta är verkligheten helt annorlunda. Ett LSS-boende ska vara ett tryggt och säkert hem, och ge goda levnadsvillkor. Begränsningsåtgärder saknar alltså stöd i lag. De boende har ofta svårt att göra sin röst hörd med anledning av sin funktionsnedsättning.

LÄS MER:
Barn på LSS-boende övervakades – även obehöriga kunde se och höra
Tonåring filmad och fastspänd – på grund av personalbrist

Vad gör IVO för att minska tvång och begränsningsåtgärder?

IVO uppgav i mars 2022 i rapporten ”Vad har IVO sett 2021?” att man planerar att skärpa tillsynen hos kommuner och andra huvudmän för att granska förekomsten av tvångs- och begränsningsåtgärder. Syftet är att öka kunskapen i verksamheterna.

Både IVO och Socialstyrelsen anser att personalen som arbetar i LSS-boenden behöver mer kunskap om hur de förebygger och hanterar utåtagerande beteenden. I lex Sarah-anmälningarna till IVO anges ofta bristande kunskap om pedagogiska metoder eller inom alternativ- och kompletterande kommunikation. IVO menar också att en stor andel vikarier eller timanställd personal, som saknar utbildning och erfarenhet, ofta leder till brister.

FUB: Kompetensbrist leder till vanvård

– IVO:s exempel på otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder som används mot barn är mycket allvarliga, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Det handlar om ren vanvård och går helt stick i stäv med att LSS-insatser är frivilliga och ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Att använda tvång på det här sättet bryter även mot både barnkonventionen och funktionsrättskonventionen.

– Även många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning tillhör en särskilt utsatt grupp, säger Christina Heilborn. Många kan inte själva berätta vad de har varit med om. Om det inte finns anhöriga som kan slå larm finns risk för att övergreppen kan pågå under lång tid.

IVO stoppar Nytidas planerade LSS-boende för barn

Den 22 mars 2023 stoppade IVO Nytidas planer på en ny gruppbostad för barn. Avslaget motiveras med att IVO funnit allvarliga brister på två andra LSS-boenden Nytida driver för unga. IVO bedömer att Nytida inte kan säkerställa att det blir god kvalitet på ett nytt LSS-boende för barn.

Hur fungerar vårdkontakterna för de som har LSS-boende?

Rapporter från bland annat Riksförbundet FUB har uppmärksammat att personer på LSS-boende ofta missgynnas inom sjukvården, trots att de många gånger har hög risk för allvarlig sjukdom.

I februari 2022 fick Socialstyrelsen därför i uppdrag av regeringen att analysera vårdkontakterna i LSS-boenden, och vid behov föreslå åtgärder till regeringen. Uppdraget ska redovisas senast 20 februari 2023.

Intervju med dåvarande socialminister Lena Hallengren: ”Rätta till bristerna i vården för personer på LSS-boende”

Vad innebär förslaget om kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism?

Den 30 oktober 2022 presenterade Socialstyrelsen ett förslag om ett kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism. Syftet är att höja kompetensen hos personal på bland annat LSS-boenden, för att förbättra livsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Regeringens budget för 2023 har dock inga pengar till ett sådant kompetenscentrum, vilket har fått skarp kritik. ”Regeringen hade kunnat budgetera för ett nationellt LSS-lyft, men valde att inte göra det”, skrev FUB i ett uttalande.

Regeringen utlovar översyn av arbetsmiljön

I december 2022 sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att arbetsmiljön på LSS-boenden och HVB-hem ska ses över. Den direkta orsaken var ett mord på en ung anställd på ett LSS-boende i Enköping i november 2022.

– Det är inte rimligt att det bedrivs prostitution och droghandel på LSS-boenden och HVB-hem, och att medarbetarna enligt lag inte har rätt att beslagta en telefon. Det är heller inte rimligt att en anställd inte får ta en kniv som göms i rummet. Det här måste vi från politikens håll se över, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall efter ett möte med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och fackförbunden Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Vision.

Enligt socialdepartementet framförde fackförbunden att det är hög omsättning på chefer och brist på personal med relevant utbildning. Facken ska också ha uttryckt att hot och våld är vardag för många. De kritiserade också att medarbetare enligt lag inte har rätt att till exempel beslagta en kniv av de boende.

Camilla Waltersson Grönvall sa att politikerna har ansvaret att skapa förutsättningar för att säkra tillgången på personal, och att skapa goda förutsättningar för anställda att utföra sina jobb.

– Att säkra kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sverige, sa ministern som dock bara kunde nämna en enda konkret åtgärd, nämligen ”regeringens arbete med att ställa krav på heltidsaktivitet i försörjningsstödet. Det gör att fler personer kommer i ett program som leder till jobb”.

FUB har varnat för risken för våld

Riksförbundet FUB har upprepade gånger varnat för att kompetensbrist inom LSS-bostäder ökar risken för våld.

– Mordet på en ung anställd i en LSS-bostad i Enköping är en oerhört tragisk händelse. Vi blir på nytt varse problemen med otillräcklig bemanning och chefer som är frånvarande eftersom de har ansvar för alltför många verksamheter. Kunskapsnivån hos personal som arbetar i LSS-bostäder är dessutom ofta låg, sa Christina Heilborn, förbundssekreterare på Riksförbundet FUB, i november 2022.

– Ett nationellt kompetenslyft för personal i LSS-bostäder måste omgående förverkligas, enligt Socialstyrelsens förslag. Medel behöver även avsättas i statsbudgeten för att realisera Socialstyrelsens nyligen presenterade förslag om ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism, säger Christina Heilborn.

LÄS MER: Så kan ett kompetenscentrum för IF och autism stoppa övergreppen

Enligt FUB leder bristande bemanning, frånvarande chefer och låg kunskapsnivå hos baspersonalen till stora risker för de som bor i en LSS-bostad.

”Olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas”, skriver FUB och hänvisar till rapporter från IVO. ”Åratal av larmrapporter måste tas på allvar.”

Hur kan man som anhörig hjälpa till att skapa ett bra LSS-boende?

”Som anhörig kan man påverka genom att ge positiv feedback så snart det finns en anledning, visa att man ser vad personalen gör. Man kan visa att man förstår att arbetet ofta är komplicerat och svårt,” säger Lena Nylander, läkare, specialist i allmän psykiatri samt författare till boken ”I den bästa av världar”.

”Ge den information om personen som personalen behöver och som personen inte kan ge själv – gärna skriftlig så blir den tydlig.”

”I stället för att bara påpeka när något inte är bra – tala om, visa eller spåna kring hur man skulle kunna göra i stället. Inse att inte ens den bästa av världar alltid är perfekt! Och lite humor skadar inte.”

Boken ”I den bästa av världar” har Lena skrivit tillsammans med Mats Jansson, Autism och Aspergerförbundet. Läs vår intervju med Lena och Mats: ”Det behöver inte vara så svårt att skapa ideala LSS-boendet”.

Måste vi storstäda på LSS-boendet?

Vilka regler finns för städning i ett LSS-boende? Harald Strand svarar på en läsarfråga.

Fråga: Jag bor på ett LSS-boende i Göteborg, och nu vill personalen att vi ska storstäda, och rensa i den gemensamma lägenheten. Får det gå till så?
Mvh Maria

Svar: Det framgår inte klart i vilken typ av bostad du bor. Men eftersom du skriver ”gemensamma lägenheten” så är det troligen ett serviceboende.

Din egen lägenhet får du stöd att städa själv av personal.
Om du är ofta i den gemensamma lägenheten verkar det rimligt att du är med och rensar den.
Det är ju svårt för personal att gissa vad du och övriga boende vill ha kvar av tidningar, böcker, spel, med mera.
Jag kan även tycka att det är rimligt att alla som kan hjälper till att göra er gemensamma lägenhet fin.

Något krav enligt lagen är det naturligtvis inte. Det handlar snarare om att ställa upp för varandra som goda grannar. Fundera gärna på det!

Var finns mer information om LSS-boende?

Bostad med särskild service för vuxna regleras i 9 § 9 av LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387).

Lär dig mer om LSS-boende för vuxna och barn i LSS-skolans lektion 6 om boende.

För mer information om LSS-insatser för barn, exempelvis korttidstillsyn och korttidsvistelse; läs LSS-skolans lektion 5 om insatser för barn.

Ladda hem Socialstyrelsens pdf ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS”

Lär dig mer om krisberedskap inom LSS-boenden: Så får du själv koll på vilken krisberedskap som finns

Hur skyddar man sig mot tvångsflytt från LSS-boende?