Vad är personlig assistans?

Den som har funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv som alla andra. Det är syftet med personlig assistans. Här beskriver vi bakgrunden och sammanfattar reglerna.

LÄS ÄVEN: Din guide till att söka personlig assistans

Vad är personlig assistans och assistansersättning?

Personlig assistans är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Hela lagtexten finns på riksdagens webbplats.

LSS infördes 1994 för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora funktionsnedsättningar. Målet är att berörda personer ska kunna leva som andra. Läs mer om den historiska bakgrunden i LSS-skolan.

LSS är en rättighetslag. Det innebär att det går att överklaga ett beslut och att det kan finnas sanktioner om ett beslut inte verkställs. LSS är också en pluslag. Det innebär att LSS inte får inskränka på rättigheter som man har enligt andra lagar som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Ersättning för kostnader för personlig assistans kallas assistansersättning och beskrivs i 51 kap. i socialförsäkringsbalken (SFB). Assistansersättning används alltså för köp av personlig assistans från en assistansanordnare, eller för att själv anställa och avlöna personliga assistenter.

Vem kan få personlig assistans?

För att få personlig assistans måste två grundkrav uppfyllas.

1. Den som ansöker måste tillhöra LSS personkrets.
2. Den sökande måste också ha ”grundläggande behov”.

Om en person har grund­läggande behov mindre än 20 timmar per vecka är det kommunen som beslutar och finansierar assistansen. Man kan dock fortfarande beviljas mer än 20 timmar i veckan från kommunen. 20-timmarsgränsen avgör bara om det är Försäkringskassan eller kommunen som har ansvaret.

Oavsett om Försäkringskassan eller kommunen ansvarar har den som beviljats assistans samma rätt till självbestämmande, valfrihet och personlig integritet. Man har också rätt att själv välja vilken anordnare man ska ha.

Den som beviljas assistans har också ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som ska arbeta som personlig assistent, när man vill ha sina personliga assistenter och vad de ska göra under sin arbetstid.

Den 1 januari 2023 blir reglerna för att få personlig assistans mer generösa på en rad punkter.

Vad är LSS personkretsar?

Det första kravet för att komma ifråga för personlig assistans är att man ingår i någon av LSS tre personkretsar. Så här definieras personkretsarna:

Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personkrets 3 är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges för att anses tillhöra personkretsen.

Vad avgör om man ingår i LSS personkretsar?
En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är varaktig, det vill säga bestående.

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker inte bara varje funktionsnedsättning för sig, utan också vilken aktivitetsbegränsning som kombinationen av dem innebär. Förarbetet till LSS anger att för personer med flera funktionsnedsättning ska den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionsnedsättning kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Proposition 1992/93:159 sidan 169).

Det är viktigt att komplettera ansökan med intyg från arbetsterapeut, som beskriver aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden.

Vad är grundläggande behov?

För att beviljas personlig assistans måste du ha det som kallas grundläggande behov. Det spelar ingen roll hur stora ”övriga behov” du har, utan de grundläggande behoven är helt avgörande för att beviljas assistans.

När det gäller kommunala beslut om personlig assistans enligt LSS fungerar varje kommun som en egen myndighet. I princip bör det som står i Försäkringskassans vägledning gälla även kommunala LSS-beslut om assistans.

Den 1 januari 2023 införs nya grundläggande behov. I tabellen nedan ges en översikt över de 7 grundläggande behov som gäller från starten av 2023. Rutorna med gul bakgrund beskriver ändrade regler.

7 grundläggande behov för rätt till personlig assistans från 1 januari 2023
1. Hjälp med andning och sondmatning 5. Kommunicera med andra
2.Personlig hygien 6. Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. (NYTT)
3. Klä av och på sig 7. Egenvård; stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd (NYTT)
4. Måltider NYTT TILLÄGG: Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven
TAS BORT: Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap tas bort och ersätts av andra

LÄS MER: Din guide till att söka personlig assistans

Vad är andra personliga behov?

Om det finns grundläggande behov så ska Försäkringskassan eller kommunen även bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

LÄS MER: Din guide till att söka personlig assistans

Vad är assistans under dygnsvila?

Man kan beviljas personlig assistans även under dygnsvilan. Antingen kan det beviljas som väntetid, eller som vanliga assistanstimmar.

Väntetid är det om assistenten bara behöver finnas på plats för att vid behov utföra arbetsinsatser. Om det däremot är frågan om att assistenten ska utföra aktivt arbete eller ha den typ av tillsyn som ger rätt till assistanstimmar ska det beviljas vanliga assistanstimmar.

Om brukaren beviljas väntetidsersättning ges 1 assistanstimme i ersättning för 4 väntetidstimmar.

Mer ovanligt är det att den assistansberättigade beviljas beredskap. Beredskap innebär att assistenten ska finnas till förfogande men kan vistas någon annanstans än på arbetsplatsen. Assistenten ska sen kunna inställa sig för arbete inom en viss, bestämd tid. För beredskap ges 1 assistanstimme för 7 bered­skaps­timmar.

Vad är dubbel assistans?

Ibland behövs flera assistenter samtidigt. Det kan handla om att det behövs två personer för att lyfta, exempelvis under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- och träningsaktiviteter och rörelseträning för personer med stora rörelsehinder. Däremot är assistenternas arbetsmiljö eller scheman inte skäl att bevilja dubbel assistans.

För att få rätt till två eller flera assistenter måste möjligheterna att få bidrag enligt enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222) eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Även om behovet kan lösas genom bostadsanpassning kan personen välja att ansöka om dubbel assistans i stället. Det räcker alltså med att de alternativa lösningarna har utretts.

Kan man ha assistans vid vistelse i barnomsorg, skola och daglig verksamhet?

ilka särskilda skäl ger rätt till assistans även inom barnomsorg, skola och daglig verksamhet?
Försäkringskassans vägledning räknar upp några exempel:
* situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
* när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands
* i situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig
* om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.

Många hoppas att politikerna ska ändra reglerna, och Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, hoppas att den nya regering som tillträder hösten 2022 kommer att vara lyhörd: ”Vi vill särskilt att man tar bort det otidsenliga förbudet mot personlig assistans i skola och daglig verksamhet, som bara skapar inlåsning och institutionalisering”, säger hon i en intervju med Assistanskoll.

LÄS ÄVEN: Nej till personlig assistans på daglig verksamhet (rättsfall från juni 2022)

Om utvecklingen för personlig assistans

Här uppdaterar vi löpande med nyheter om hur personlig assistans utvecklas.

Läs även: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans

Ökar eller minskar antalet assistansberättigade?

Antalet personer med personlig assistans har minskat under sju år i följd (sedan 2014) till följd av ändrad praxis och tuffare regler.

Efter några års ras införde riksdagen år 2018 ett ”nödstopp” för omprövning av statlig assistansersättning, vilket räddade ytterligare tusentals från att förlora sin assistans.

Trots nödstoppet har antalet assistansberättigade fortsatt att stadigt minska. Diagrammet nedan visar hur antalet personer med statlig assistansersättning har utvecklats sedan starten 1994.

Under 2022 har antalet assistansberättigade fortsatt att minska; i augusti 2022 var antalet med assistansersättning nere på 13 489 personer. Först i mitten av 2023 väntas utvecklingen vända. Då kommer fler att få rätt till assistans igen, tack vare regeländringar 1 januari 2023.

Antalet personer med kommunalt beslut personlig assistans har också minskat. Socialstyrelsens statistik visar att antalet var 4 948 i oktober 2021, en minskning med åtta procent jämfört med oktober 2020. Åren före hade trenden varit en ökning av kommunalt beslutad assistans, som framgår av diagrammet nedan (ur ”Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2021” som Socialstyrelsen publicerade i april 2022).

Kommunalt beslutad personlig assistans

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *