ANNONS

Nyheter | LSS-krisen

Vad innebär det som läckt från LSS-utredningen?

Det kritiserade förslaget om att ta bort assistans för barn har inte släppts - det har skärpts!

Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.

Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.

Vad innebär förslagen i den nya läckan från LSS-utredningen? Anna  Barsk Holmbom har gått igenom den information som framkommit och dragit slutsatser om vad de betyder för framtiden. 

Mitt facebookflöde är fyllt av sörjande vänner. Jag vet inte om jag kan förklara hur tungt det känns att läsa inlägg efter inlägg där det beskrivs hur man antingen passar på att göra så mycket man kan nu innan assistansen försvinner, alternativt drabbas av ångest och gör så mycket man kan för att hålla ångesten stången.

Det smärtar. Och då berörs jag inte själv nu för tiden. Eller i vart fall inte just nu.

Men vad är det som skapar den här ångesten? Vad innebär de förslag som läckt ut från LSS-utredningen? Det lilla vi vet kan ändå säga ganska mycket.

Vi har ju redan sett ett tidigare förslag som har läckt ut. Där var det betydligt fler detaljer som kom fram än i det förslag som nu läckts. Jag tror vi kallar det senare för ”betänkande” eftersom det är det förslag utredningen kommer att lägga fram, något annat är inte möjligt att hinna med. Om man lägger ihop det tidigare förslaget och betänkandet som läckt nu går det att dra en del slutsatser.

För det första verkar förslaget om att assistans inte ska ges till den som är över 80 år vara borta. Tack och lov! Det var ju verkligen ett helt ovärdigt förslag. Men, så vitt vi sett än så länge, finns det alltså inte kvar.

 

Assistans för barn

Ett annat hårt kritiserat förslag var att assistans till barn skulle tas bort. Det förslaget verkar inte alls ha försvunnit. Snarare har det ytterligare skärpts. Enligt uppgifterna ska barn under 16 år inte längre ha rätt till personlig assistans.

Men nu måste vi sy ihop det med det tidigare läckta förslaget. Utredningen förklarade då sitt förslag bland annat med att många föräldrar efterfrågade högre kompetens hos den som ska ge stödet eftersom det ofta handlade om ganska komplicerade behov.

Det var alltså inte så att man helt tänkte ta bort rätten till stöd för barn. Istället ville man att det skulle ges i en annan form. En ”barnstödsinsats”. Den stora skillnaden är att den nya insatsen då föreslogs vara en kommunal LSS-insats. Det är ganska troligt att det är det förslaget som också läggs i slutbetänkandet.

 

Det femte behovet

Två andra förslag i det första läckta förslaget var att personer med utmanande beteende och personer som har assistans på grund av psykisk funktionsnedsättning, det ”femte behovet”, inte längre skulle få assistans utan två nya insatser som också de skulle vara kommunala.

Dessa två förslag verkar enligt läckorna också finnas kvar. Den nya insatsen skulle även här vara en kommunal insats och förklaringen var tidigare att det krävdes större kompetens hos personal och kanske också hos anordnare.

 

Vad innebär de nya insatserna?

Så vad händer om det nu blir så här? Tre nya kommunala LSS-insatser. Ja, det är naturligtvis svårt att säga eftersom vi inte vet hur lagtexten kommer att formuleras men några saker kan man i alla fall förstå:

Det handlar inte om att ta bort allt stöd från den som behöver det. Det är viktigt att komma ihåg.

Rätten att välja anordnare begränsas eftersom det krävs att kommunen tillämpar LOV, Lag om valfrihet, och att den anordnare man har haft för sin assistans blir valbar, att kommunen upphandlar insatsen eller möjligen att kommunen skriver avtal i enskilda fall om att anordnaren ska få utföra insatsen. Om en anordnare blir valbar eller kan bli upphandlad hänger till exempel på hur höga krav kommunen kommer att ställa.

Anhörigas rätt att vara assistenter, eller stödpersoner, är inte säker. Om det inte särskilt regleras i insatsen att anhöriga har eller inte har rätt att vara anställda för stödet kan kommunerna bestämma sina egna regler.

Det känns oklart vad som händer om en person har både ett rörelsehinder som ger praktiskt hjälpbehov och till exempel ett utmanande beteende. Hur avgörs vilken insats som ”vinner”?

I de nya insatserna blir anordnaren proffset och den som behöver stödet blir ”omhändertagen”. En viktig fråga för den som är anordnare är om man vill och kan ta den rollen? Går det att förena brukarstyrd personlig assistans med en roll som utförare av kommunens beställningar? Och hur ska man i så fall lyckas med det?

 

Schablon för övriga behov

Ett annat kritiserat förslag som tycks återkomma i betänkandet är att ”övriga behov” ska tillgodoses med en schablon på 15 timmar i veckan.

Tittar vi tillbaka på hur förslaget tidigare såg ut skulle en persons stödbehov täckas så här:

Alla grundläggande behov, de fyra som finns beskrivna redan i dagens lagstiftning, täcks fullt ut.

Timmar som behövs för att den assistansberättigade ska kunna arbeta, gå i skola eller delta i intressepolitiskt/politiskt arbete täcks fullt ut.

Timmar som behövs för att täcka den assistansberättigades egenvårdsbehov täcks fullt ut.

Övriga behov för t ex träning, städa, laga mat, handla, gå på bio täcks med 15 timmar per vecka.

En person som inte går i skolan, arbetar, deltar i daglig verksamhet eller har något intressepolitiskt eller politiskt engagemang och inte har behov av någon egenvård skulle alltså enligt förslaget endast få sina grundläggande behov plus 15 timmar därutöver per vecka. Det är enkelt för var och en att titta i sina beslut och se vad det skulle innebära.

 

Vad betyder det för dig, och hur kan du påverka?

Som du förstår har både du som är assistansberättigad och du som är anordnare all anledning att fundera mycket den närmaste tiden.

Kan det bli bra med de här nya insatserna? Hur kommer förslagen att påverka dig och vad kan du göra för att påverka?

Beställ HejaOlikas nyhetsbrev

Sidor ur Föräldrakraft nr 4

Beställ senaste numret av Föräldrakraft

Bli expert på LSS med hjälp av LSS-skolan!

Skip to content