Vad kan särskolan i Sverige lära av andra länder?

Vilka förutsättningarna för utbildning har elever med utvecklingsstörning i världens olika länder?
Och vad kan den svenska särskolan lära av andra länder?
Frågorna är aktuella på Särskolans rikskonferens som äger rum i Jönköping i maj.
En höjdpunkt blir mötet med Kay Bedford som är grundare av en engelsk succéskola.

– Vi vill belysa hur oerhört viktig särskolan är ur ett större perspektiv. Vi vill bredda oss och ta in globala frågor och se hur det ser ut i andra hörn i världen, säger Lis Svensson, biträdande rektor för Junedals grundsärskola.

De senaste åren har debatten kring särskolan ofta handlat om felplaceringar och andra kontroversiella frågor om exempelvis fosterdiagnostik. Men sällan om särskolans plats i världen.
Det vill Jönköpings kommun, som arrangerar årets rikskonferens, ändra på.
Redan förra våren berättade Jönköpings utbildningsdirektör Stephan Rapp att rikskonferensen den 15-16 maj 2013 skulle fokusera på särskolan internationellt.

På plats finns bland annat Kay Bedford, kvinnan som grundat den uppmärksammade Swiss Cottage Specialist SEN School i England.

– Hon är en fantastisk person som utvecklat en mycket framgångsrik skola tack vare satsningar på lärarnas professionalism.

Bemötande och förväntningar på eleverna har stått i fokus för den engelska skolans framgångar.

– Vi har mycket att lära av Bedford, säger Lis Svensson som själv har träffat henne vid ett par tillfällen och nu ser fram emot att höra hennes föreläsning för de cirka 1100 deltagare som väntas till rikskonferensen.

– Vi har många skickliga lärare inom särskolan i Sverige, men vi har mycket att lära av Bedford. Särskolan i Linköping har redan ett utbyte med skolan i England som ett utvecklingsarbete.

– Bara genom att lyssna på henne får man hjälp att börja diskutera förhållningssätt, kraven på pedagogerna och förväntningar på eleverna. Hon ger många praktiska tips och råd.

Rikskonferensen inleds med rapporter från skolor i fyra andra delar av världen.
– Universitets- och högskolerådet har gjort filmintervjuer på skolor i olika delar av världen, berättar Eva-Lis Svensson.

Vilka länder som beskrivs återstår att se, det kommer att vara hemligt fram till konferensen. Men filmerna kommer att handla om hur eleverna har det, hur man jobbar med delaktighet och andra frågor som är aktuella även ur svenskt perspektiv.

Det globala perspektiven finns även med i författaren Ingela Olssons inslag om ”Kulturmöten och krockar”. Varför ser det ut som det gör i särskolan? Finns det sociala och kulturella förklaringar?

Jerry Rosenqvist, professor emeritus, tar med publiken på en historisk resa i sitt anförande ”Särskolan i Sverige vs Särskolan i världen”.

En annan populär föreläsare är psykolog Bo Hejlskov Elvén som tar upp frågor om etik, makt och delaktighet.

En av Sveriges absolut tyngsta beslutsfattare är också på plats – Bertil Östberg som är statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund.
Östberg har lovat att tala om aktuella politiska frågor.
– Vi har frågat våra egna politiker i Jönköping vad de vill att Östberg ska tala om. En av de frågor de vill ha svar på är: vad kan vi politiker göra för särskolan? berättar Lis Svensson.
Många lokala politiker har redan visat sitt intresse för rikskonferensen, så förutsättningarna finns för en bra diskussion. Och det gläder arrangörerna.

– Våra politiker i Jönköping är engagerade och stödjer oss i verksamheten. Men det krävs en fortlöpande kontakt och information för att politikerna ska kunna hålla sig jour med särskolans verksamhet.
Politikernas engagemang är avgörande för särskolans utveckling och kvalitet, menar Lis Svensson:
– Om politikerna förstår och är ute på besök på särskolan så blir det så mycket smidigare att utveckla verksamheten – istället för att särskolan glöms bort, något som sker i vissa kommuner.