Vad säger lagen om återkrav inom assistansersättning?
De senaste tre åren har Försäkringskassan återkrävt cirka 1500 miljoner inom assistansersättningen.
- På vilka lagtexter baseras återkraven?
- Hur resonerar Försäkringskassan?
- Och vad bör assistansanordnare och -användare veta för att skydda sig mot återkrav?
Vilka konsekvenser får återkraven?
Försäkringskassans återkrav skakar assistansvärlden. Bara under år 2022 beslutade Försäkringskassan kräva tillbaka 492 miljoner kronor.
Många gånger beror återkrav på att Försäkringskassan retroaktivt har ändrat beslut, vilket assistansberättigade och anordnare har svårt att skydda sig mot.
Förutom allvarliga ekonomiska konsekvenser för privatpersoner och företag, har återkrav i många fall även lett till att IVO har dragit in tillstånd att bedriva personlig assistans.
I praktiken riskerar stora delar av assistansen att raseras. Oron sprider sig bland användare och anordnare.
HejaOlika har därför med Försäkringskassans hjälp djupdykt i de lagar som kan förklara vad som pågår. Här redovisar vi de frågor vi ställt och de svar som Ingeborg Watz Forslund, Försäkringskassan, har lämnat.
Vi har kompletterat svaren med de lagtexter som Försäkringskassan hänvisar till.
Vilka är de viktigaste lagtexterna och domarna som återkrav av assistansersättning bygger på?
Den som ansöker om eller har rätt till assistansersättning ska anmäla till Försäkringskassan sådant som påverkar rätten till eller storleken på assistansersättningen enligt 110 kap. 46 § SFB.
Skyldighet att anmäla ändrade förhållanden
Allmänna bestämmelser
46 § Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.
Det som anges i första stycket kan avse
1. bosättning i Sverige eller utlandsvistelse,
2. bostadsförhållanden,
3. civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn,
4. hälsotillstånd,
5. förvärvsarbete i Sverige eller utomlands,
6. arbetsförmåga,
7. inkomstförhållanden,
8. förmögenhetsförhållanden, och
9. utländsk socialförsäkringsförmån.
Anmälan som gäller assistansersättning ska även göras av den till vilken assistansersättning har betalats ut enligt 51 kap. 19 §, om denne har kännedom om de ändrade förhållandena.
Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan. Anmälan behöver inte heller göras i ett ärende om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd om ändringen innebär att inkomsterna eller förmögenheten endast har ökat i mindre omfattning. Lag (2014:470).
Anmälningsskyldigheten gäller också den som assistansersättningen har betalats ut till enligt 51 kap.19 § SFB, om betalningsmottagaren känner till de ändrade förhållandena.
19 § Utöver det som följer av 17 och 18 §§, får Försäkringskassan på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till en kommun eller till någon annan som har tillstånd enligt 23 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att bedriva verksamhet med personlig assistans. Lag (2012:935).
I förarbetena står det att skyldigheten enligt 110 kap. 46 § SFB inte innebär att förhållanden måste efterforskas, utan omfattar förhållanden som den som tagit emot utbetalningen har kännedom om (prop. 2012/13:1 utgiftsområde 9, s. 259).
Försäkringskassan ska enligt 51 kap. 12 § SFB ompröva beslutet om rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vi ska i samband med detta ta ställning till från vilken tidpunkt rätten till ersättning minskade och om ersättning har lämnats felaktigt. Om ersättning har lämnats felaktigt tar Försäkringskassan ställning till återkrav och återbetalningsskyldighet.
Omprövning vid ändrade förhållanden
12 § Rätten till assistansersättning ska omprövas i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Lag (2018:122).
Om någon medvetet eller av grov oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning ska Försäkringskassan minska eller dra in ersättningen enligt 110 kap. 52 § SFB. Även här behöver vi ta ställning till från vilken tidpunkt rätten till ersättning minskat eller upphört och om ersättning därför har lämnats felaktigt.
Försummad uppgifts- eller anmälningsskyldighet
52 § Ersättning enligt denna balk får dras in eller sättas ned om den försäkrade eller den som annars får ersättningen
1. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift,
2. inte har lämnat uppgift enligt 13 §, eller
3. inte har anmält ändrade förhållanden enligt 46, 47, 50 och 51 §§.
Indragningen eller nedsättningen får avse viss tid eller gälla tills vidare. Det som anges i första stycket gäller endast om det är fråga om ett förhållande som är av betydelse för rätten till eller storleken av ersättningen.
Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av assistansersättning om den som fått ersättning eller hens ställföreträdare har orsakat att ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp genom att
• lämna oriktiga uppgifter
• underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Ett beslut om att återkräva assistansersättning kan riktas till den försäkrade eller till den försäkrades förmyndare, annan ställföreträdare eller den till vilken ersättningen betalats ut i stället för till den försäkrade enligt 108 kap. 9 a § SFB.
Assistansersättning
9 a § När det gäller beslut enligt 2 § om återbetalning av ersättning får Försäkringskassan besluta om återkrav av assistansersättning från den försäkrades förmyndare, annan ställföreträdare eller den till vilken ersättningen har betalats ut enligt 51 kap. 19 § i stället för från den försäkrade.
Återkrav mot någon annan än den försäkrade får uppgå till högst det belopp som denne tagit emot.
Om det inte finns särskilda skäl, ska hela beloppet återkrävas från den försäkrades förmyndare i stället för från den försäkrade, om denne är under 18 år. Om det finns flera förmyndare, svarar de solidariskt för återkravet.
Lag (2012:935).
I vilka situationer kan ni hålla inne betalningar även utan domar eller indragna tillstånd?
Förutsatt att rätten till ersättning finns och att Försäkringskassan får in alla underlag som behövs för att vi ska kunna fatta beslut om utbetalning så görs utbetalning.
Huvudregeln är att assistansersättningen betalas ut till den försäkrade (51 kap. 2, 14– 15 §§ SFB). Även om den försäkrade har valt en annan betalningsmottagare kan Försäkringskassan välja att betala ut till ersättning direkt till den försäkrade.
Rätten till assistansersättning
2 § En försäkrad som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a § samma lag.
De bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt detta kapitel. Avser den personliga assistansen stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder ska bestämmelserna i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder tillämpas.
Lag (2010:482).
Utbetalning till den försäkrade
14 § Assistansersättning betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att ersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet enligt 11 § andra stycket ska betalas ut på annat sätt än månadsvis. Lag (2018:555).
15 § Utbetalningen av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser ska då göras senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.
Hur ser ni på att anordnare blir återbetalningsskyldiga när de blir bedragna av assistenter och assistansanvändare?
Försäkringskassan ställer återkrav av assistansersättning när förutsättningarna för detta är uppfyllda. Återbetalningsskyldigheten bygger på att den försäkrade, eller den som fått ersättningen, orsakat den felaktiga utbetalningen genom att antingen lämna oriktiga uppgifter eller genom att ha underlåtit sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Se nedan om arbetsgivarförhållandet.
Anordnare som upptäcker bedrägerier, anmäler detta, vidtar åtgärder och samarbetar med FK för att rätta till felaktigheterna – ska dessa anordnare också ha återkrav?
Se ovan angående anmälningsskyldighet.
En assistansanordnare som är arbetsgivare åt en personlig assistent har skyldighet och ansvar att säkerställa att personal utför det arbete som är överenskommet och som ligger till grund för utbetalning av lön och andra utgifter som en arbetsgivare har för sina anställda.
När en assistansanvändare köper assistans av en anordnare lämnar hen över ansvaret till en anordnare att anordna assistansen, vilket bland annat innefattar att rekrytera och anställa personal samt att betala ut löner till de anställda (51:4 SFB och prop. 2007/08:61 s. 17 f)
4 § Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter.
Bestämmelserna i LSS som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt SFB. Den verksamhet som bedrivs av en assistansanordnare ska också uppfylla de mål och allmänna inriktning som finns enligt 5 §-6 a §§ LSS.
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
6 § /Upphör att gälla U:2023-07-01/ Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125).
6 § /Träder i kraft I:2023-07-01/ Verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
För verksamheten enligt denna lag ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.
I verksamhet enligt denna lag får endast den som har ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659) använda yrkestiteln undersköterska. Den som saknar behörighet att använda yrkestiteln får inte använda en titel som kan förväxlas med den yrkestiteln. Lag (2021:737).
6 a § När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Lag (2010:480).
Av lag och förarbeten finns inget tydligt svar på vad en assistansanordnare förväntas känna till. Det blir därmed en bedömning i varje enskilt fall utifrån de unika omständigheter som framgår. Försäkringskassan förhåller sig till den rättspraxis som finns. Det ska vara sådant som Försäkringskassan inte har kännedom om eller en förändring hos den försäkrade som har skett efter att Försäkringskassan fattade beslutet.
När Försäkringskassan har tagit ställning till att ersättningen har gått ut felaktigt så tar vi sedan ställning till återbetalningsskyldigheten, vem som orsakat den felaktiga utbetalningen och på vilket sätt.
Det är möjligt för Försäkringskassan att återkräva ersättning även efter att anmälningsskyldigheten har fullgjorts, om det bedöms att anordnaren insåg eller skäligen borde ha insett att betalningen var felaktig enligt andra stycket 108 kap. 2§ SFB.
Återbetalning av ersättning
Huvudregler
2 § Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av ersättning som den har beslutat enligt denna balk, om den försäkrade eller, i förekommande fall, den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att
1. lämna oriktiga uppgifter, eller
2. underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta.
Försäkringskassan ska även ta ställning till om det finns skäl för hel eller delvis eftergift. En omständighet som kan vara skäl för eftergift är om Försäkringskassan orsakat den felaktiga utbetalningen efter att anmälningsskyldigheten är uppfylld.
Försäkringskassan välkomnar förtydliganden kring vad som ska anses vara ett väsentligt ändrat förhållande som kan leda till en omprövning av rätten till assistansersättning.
Övriga frågor och svar
Har Försäkringskassan några planer på att ändra systemen så att flytt, skolstart och dödsfall kan uppdateras automatiskt?
Försäkringskassan får idag vissa interna impulser för ändrade förhållanden via vårt handläggningssystem, exempelvis om en person som uppbär ersättning utvandrar eller flyttar. Men på samma sätt som för andra ersättningar inom socialförsäkringen, till exempel bostadsbidrag, behöver en person som har assistansersättning själv ansvara för att meddela förändringar, eftersom det är hen som har mest aktuell information om sin livssituation.
Har Försäkringskassan några planer på att förtydliga vilka ändrade förhållanden som ska anmälas?
Försäkringskassan arbetar just nu med att förtydliga information om anmälningsskyldigheten på vår webbplats.
Hur informerar Försäkringskassan assistansanvändare, även icke svensktalande, om rättigheter, och vad man måste anmäla? Ser ni behov av lättläst information om assistans på andra språk än svenska?
I samband med att en person beviljas assistansersättning lämnar Försäkringskassan information om hur man får använda ersättningen. Vi informerar även att man ska anmäla förändringar och ger exempel på vad detta kan vara.
Handläggaren ska inför utredning med den försäkrade ta ställning till om det finns behov av tolk.
