Nyheter

”Vägled syskonet”


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

Nya verktyg för kommunikation 2021
Konferens: Livets möjligheter
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Från Tema habilitering i Föräldrakraft nr 3, 2012.

 

Christina Renlund ger föräldrar råd om hur man kan samtala om känsliga frågor.

Christina Renlund ger föräldrar råd om hur man kan samtala om känsliga frågor.

Christina Renlund, psykolog och författare till boken ”Litet syskon”, menar att syskonsamtal handlar om att vägleda barn och föräldrar i tankar, känslor och frågor som kan vara svåra att närma sig på egen hand.

– Det handlar om att med följsamhet väva in de teman och uppgifter som samtalet ska innehålla och som samtalsledare är det viktigt att vara medveten om betydelsen av att skapa trygghet och tydligt bekräfta barnet. Metoder och samtalsverktyg behöver integreras i ett sammanhang och användas på ett känsligt, anpassat och inlevelsefullt sätt.

Hon menar också att det är viktigt att det är barnet som berättar. Att man som vuxen ska tänka på att inte prata för mycket eller ta för givet att barnet uppfattar sin situation på det sätt som den vuxne gör.

Som vuxna inte vet
– Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta mer och annat än vuxna tror. Barn och vuxna har också många gånger olika syn på vad som är viktigt, svårt, problem eller inte problem alls.

De arbetssätt, metoder och samtalsverktyg som tas fram i projektet ”Litet syskon” är användbara i individuella samtal med barn, i samtal med barnet i sin familj och också i samtal med barn i grupp.

Inte möjlighet
– På många ställen i landet har man kanske inte möjlighet att starta grupper, och då kan samtalsverktygen användas med det enskilda barnet och i familjen. Det är också viktigt att tänka på att metoden inte tar bort nödvändigheten att vara uppmärksam på relationen och kontakten. Att arbeta med människor handlar alltid om relation, trygghet och tillit, och det krävs följsamhet och balans där metoder och samtalsverktyg används på ett flexibelt och inkännande sätt, samt bedömningar för när de inte ska användas.

– Arbete med barn kräver en stark förmåga att leva sig in i barnets berättelser och bekräfta det barnet säger eller visar. För barn betyder bekräftelse att de blir sedda och lyssnade på och att vuxna visar att det barnet uttrycker är viktigt. Och barn är särskilt känsliga och sårbara och i behov av bekräftelse och respekt.

5 frågor och svar

1 Jag vet inte om jag vågar prata med mitt barn. Tänk om jag inte kan svara på hans frågor?
Att prata med barn handlar inte i första hand om åtgärder eller att kunna svara utan mer om att lyssna och sätta sig in i vad barnet är upptaget av och berättar. Att ta emot och bekräfta barnets berättelse. Och när man står där och ska börja prata med sitt barn är det bra att ta lite hjälp. Det kan vara att skaffa kunskap om syskonsituation när syskonet har en sjukdom/funktionsnedsättning eller att träffa andra föräldrar i samma situation. Det kan också vara bra att ta hjälp av någon professionell till exempel från habiliteringsverksamheten. Barn vet saker vi vuxna inte har en aning om och ibland vet de inte det självklara. Och om barnet har frågor vi vuxna inte kan svara på kan vi säga att vi inte vet men att vi tillsammans kan ta reda på.

2 Jag vet inte vad jag ska säga. Eller hur jag ska börja prata. Jag behöver hjälp.
Det kan vara en hjälp både för dig som förälder och för ditt barn att ha en ram att utgå från när ni ska börja prata i familjen. Ett sätt att prata är att göra berättelsebok tillsammans (Renlund, C. Litet syskon 2009). Att göra en bok tillsammans ger både dig som förälder och ditt barn handfast hjälp. Att innan läsa igenom berättelsebokens teman och frågor hjälper också dig som vuxen att bättre fånga upp ditt barns frågor och att ge bättre och mer genomtänkta svar. Barn är värda våra bästa vuxensvar.

3 Hur mycket ska man säga?
Det finns inte något entydigt svar på hur mycket man ska eller kan säga till barn om svåra frågor eller i svåra situationer men vad vi däremot vet är betydelsen av att vi pratar för att göra verkligheten mer begriplig. Den israeliske professorn Aron Antonovsky som skrivit boken Hälsans mysterium (Natur och Kultur 1991) har med sitt begrepp KASAM känsla av sammanhang – visat  hur viktigt det är att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull.
Att kunna prata om svåra frågor i familjen är för barn en stark skyddsfaktor.
Tänk på att vi pratar med barn om svåra frågor och berättar för barn för att hjälpa dem att bättre förstå och kunna handskas med sin värld och för att göra dem tryggare.

4 När börjar barn få frågor från andra?
Barn får frågor från kompisar, på dagis eller i lekparken redan i förskoleåldern.
Det är ett av skälen till att det är viktigt att tidigt prata hemma i familjen så att barn har en grundläggande kunskap när de får kommentarer eller frågor från andra barn. Vi måste rusta barn med kunskap och svar.

5 När börjar ifrågasättande från den yttre miljön? Och vad är det för frågor som syskon får när de är små?
Vanliga frågor från andra barn kan vara: Vad har din syster/bror för sjukdom? Varför kan ditt syskon inte prata/gå? Varför gör han så konstiga saker?
När kompisar frågar behöver de svar och när andra barn får mer vetskap kan de också bli kompisar som hjälper till, stöttar och stödjer. +

Källa: Christina Renlunds
svar är hämtade från
avsnittet Vanliga frågor
och svar på www.
syskonkompetens.se

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Tidvis
  • Annons för HD Motion
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Fremia
  • Annons för Primass
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för STIL
  • Annons för JAG
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Särnmark
  • Annons för CJ Advokatbyrå