Vakuum efter att lyckad ungdomssatsning lagts ned
De tre alpina paralympierna Linnéa Ottosson Eide, Simon Jacobsen och Petter Ledin är alla produkter av en satsning som nu är nedlagd.
För dem som vill ta steget till att börja träna och tävla alpint fanns tills för några år sedan ett par lyckade projekt som nu är nedlagda.
– Det saknades en verksamhet i skiktet mellan skidskola och träningsverksamhet. Jag och min kollega Anders Olsson vid Totalskidskolan startade därför ett utvecklingslag för utförsåkare. Där plockade vi senare upp Linnéa. Vi började med väldigt låga krav och skapade en grupp för skapligt självständiga sitskiåkare. Alla de tre åkare som var med i Paralympics i Vancouver kommer från det projektet, säger Sara Sandberg.
Från hela Sverige
Projekten hade hela Sverige som upptagningsområde.
– Vi hade dels ett utvecklingslag, utan åldersgränser, dels en ungdomssatsning med samma krav.
Ungdomssatsningen som kallades Dream Team drevs som ett eget projekt, av Totalskidskolan, medan breddatsningdrevs i projektform av Utvecklingscentrum, Handikappidrott, Eskilstuna. Båda satsningarna är sedan några år nedlagda. Men besvikelsen finns kvar.
– Har man fått fram tre paralympier har man lyckats med rätt mycket. Vi åstadkom verkligen någonting. Jag kan inte mäta det som något annat än framgång, säger en djupt besviken Sara Sandberg.
Pengarna tog slut
Håkan Ryholt, SHIF:s kontaktperson för alpina sporter, ger perspektiv.
– De här satsningarna drevs av Utvecklingscentrum, Handikappidrott, Eskilstuna, som fick ett startbelopp från förbundet, och finansierades via Handslaget (senare Idrottslyftet) och på andra sätt, bland annat med pengar från Allmänna arvsfonden, man hade även stöd från kommuner och landsting. Men pengarna tog slut, och man kunde inte köra projektet längre, säger han.
Ska föräldrar och ungdomar dra slutsatsen att utförsåkning är en för dyr sport?
– Nej, oavsett idrott så visade Utvecklingscentrums olika projekt framgång. Parallellt med den här satsningen inom alpint drevs liknande projekt inom basket, pingis och simning, och även inom de sporterna fick man fram flera lovande spelare och idrottare. Modellen var lyckad: Man bjöd in till en idrott, oavsett var i landet, och deltagaravgiften var väldigt låg. Projektet stod för kostnaden, som därför blev höga samtidigt som intäkterna var väldigt låga, säger Håkan Ryholt.
Sara Sandberg hävdar att man hade kunnat försöka ta mer betalt.
– De hade en bestämd egenavgift per dygn. Men varför testade man inte att höja den? De kanske inte hade nått smärtgränsen för vad föräldrar är beredda att betala.
Satsar på Talangjakten
SHIF, som är angeläget om att rekrytera ungdomar till idrotten och få fram nya stjärnor och förebilder, har inga planer på att gå in med ytterligare pengar i ett försök att rädda en bevisligen framgångsrik verksamhet.
Ni satsar nu sex miljoner kronor på Talangjakten, en spännande men likväl oprövad metod att rekrytera ungdomar till idrotten. Varför inte istället lägga pengarna på en modell som bevisligen fungerar, men som strandat på grund av att pengarna tagit slut?
– Därför att Talangjakten är så mycket större. Med den vänder vi oss till alla, både klubbar och distrikt. För Utvecklingscentrum blev det ett antal idrotter som man orkade med. Jag tycker absolut att den modellen som Eskilstuna drev var bra, men den drevs inte med centrala pengar, och de som drev projekten var hela tiden tvungna att söka medel från annat håll, säger Stig Carlsson, generalsekreterare på SHIF.
EU-stöd
Håkan Ryholt hoppas att en ny satsning ska kunna erbjuda tävlingssugna skidåkande ungdomar lika bra möjligheter som Linnéa Ottosson Eide.
Östersund och Mitthögskolan står i startgroparna att dra igång ett nytt Utvecklingscentrum, denna gång tack vare EU-stöd.
– Vi vet inte vad det kommer att resultatera i, men vi är inbjudna till samtal, säger Sara Sandberg. +
