Valfriheten kan bli mindre än väntat i nya gymnasiesärskolan | HejaOlika

Valfriheten kan bli mindre än väntat i nya gymnasiesärskolan

Han håller ögonen på valfriheten för gymnasiesärskolans nya elever - Peter Gröndahl, undervisningsråd på Skolverket.

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

Ökad valfrihet och närmare till jobb. Det är målsättningen med den nya gymnasiesärskolan som drar igång till hösten. Men det är inte självklart att det blir så mycket bättre än idag. Många saker måste klaffa för att de nya ambitionerna ska förverkligas.

Ökad valfrihet och närmare till jobb. Det är målsättningen med den nya gymnasiesärskolan som drar igång till hösten. Men det är inte självklart att det blir så mycket bättre än idag. Många saker måste klaffa för att de nya ambitionerna ska förverkligas.

På Skolverket är det bråda dagar med att få fram beslut om ämnen och ämnesplaner för vad undervisningen ska innehålla.
Under februari ska det beslutas vilka kurser som ska ingå i respektive program, men först måste regeringen fatta beslut om målen för respektive program.

Över hela landet måste skolor och kommuner spika vilka program som ska erbjudas lokalt. Många har ännu inte bestämt vilka program som ska finnas, vilket försvårar för eleverna som inom kort måste lämna in sitt gymnasieval inför hösten.

Det återstår att se hur stor den verkliga valfriheten blir för eleverna.
– Valfriheten är större i den nya gymnasiesärskolan, åtminstone i teorin. Allt hänger på hur många program som kommunerna bestämmer sig för att anordna, säger Peter Gröndahl, undervisningsråd på Skolverket.

– Det är kommunernas utbud som styr vad man som elev kan välja. Kommunerna ska sträva efter att allsidigt urval program men det finns ingen skyldighet att erbjuda det.
– I de kontakter vi hittills haft med kommunerna verkar det blir ungefär samma antal program som idag. Vi kan inte se någon ökad variation ännu.

Risken finns alltså att ambitionerna om ökad valfrihet och bredare utbud landar i en besvikelse.
– Om det inte blir den valfrihet som uttalats så ska vi påtala det för regeringen. Vi vill gärna ha en dialog med regeringen om hur reformen ska utvärderas.
– Än så länge vet vi inte om det som dras igång är i linje med vad eleverna vill ha.

Förhoppningen är i alla fall att nya läroplanen ska stämma bättre överens det som eleverna vill studera och sedan ägna sig åt i framtiden.

– Ambitionen är att få en bättre matchning mellan utbildning och arbetsliv för att fler ska komma in på arbetsmarknaden, säger Peter Gröndahl.

Om programutbudet inte blir så brett som regeringen har tänkt sig finns risk att många elever inte hittar en passande utbildning och därmed får sämre chanser på arbetsmarknaden.
– Det är inte säkert att reformen leder till bättre matchning med arbetsmarknaden, säger Peter Gröndahl.

En förbättring som redan genomförts är det nya kravet, sedan 2011, att elever oavsett skolform ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.
– Med bra vägledning ökar sannolikheten för att man lyckas med matchningen.

Bredast utbud av särskoleprogram har alltid funnits i storstadsområden. Mindre kommuner har svårt att erbjuda många olika utbildningar lokalt, men tanken är att flera kommuner ska samverka för att ändå kunna erbjuda en bra valfrihet.

– Nu har det blivit tydligare i lagtexten att elever har rätt att gå i annan kommuns gymnasiesärskola. Om den sökta utbildningen inte finns i hemkommunen blir eleven mottagen i ”första hand”, och har då samma rättighet till utbildningen som kommunens egna elever. Det finns alltså en riksmöjlighet som fungerar på samma sätt som i vanliga gymnasieskolan, säger Peter Gröndahl.

Kanske blir det vanligare att gymnasiesärskoleelever söker sig till annan ort för att hitta en utbildning som passar.
I så fall kan man ha rätt till inackorderingsstöd, vilket är en ny möjlighet för särskolans elever.
– Det ökar förutsättningarna för att studera på annan ort även om det är ett begränsat bidrag, säger Gröndahl.
En del elever kan också ha rätt till stöd enligt LSS.

Peter Gröndahl rekommenderar elever att ta hjälp av studie- och yrkesvägledare för att få hjälp med att hitta rätt i det nya programutbudet.

– Jag föreslår att elev och föräldrar tillsammans tittar på vilka program som finns i den nya gymnasiesärskolan och därefter tittar på var programmen anordnas. Om den egna kommunen inte har det program eleven är intresserad av kan man ta hjälp av studie- och yrkesvägledare.
– Utgå från elevens intresse och önskemål om vad han eller hon vill göra efter utbildningen.

Om den egna kommunen saknar ”rätt” program kan det löna sig att ringa till kommunen och framföra önskemål.
– Kanske är det för sent nu att framföra önskemål inför höstens skolstart, men det kan löna sig att försöka. Det är bra att vara tydlig med vad man vill, säger Peter Gröndahl.

På Skolverkets webbplats finns information om nya gymnasiesärskolan under adressen skolverket.se/gys201

Publicerad:
2013-01-30

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
arbete, gymnasiesärskola, särskola


ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Särnmark

STÄNG
Skip to content