Vanligt att unga funkisar kränks i sin sexualitet

En femtedel av alla unga med funktionsnedsättning har gjort något sexuellt mot sin vilja, och lika många känner att de själva inte alltid bestämmer över sin kropp eller vem de har sex med. Det är också vanligare att man utsätts för sexuellt våld. Trots det får unga med funktionsnedsättning ofta sämre hjälp och information om sex- och samlevnad från samhället.

– Ungas kunskap om mänskliga, sexuella och reproduktiva rättigheter måste stärkas. Skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningarna bär ett viktigt ansvar, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Myndigheten lämnar nu över rapporten ”Fokus 15” till regeringen, en kartläggning av ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. Man konstaterar att det är vanligt överlag att ungas sexuella rättigheter kränks, men att unga med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp. Hela åtta procent av unga med funktionsnedsättning uppger att de blivit utsatta för sexuellt våld, jämfört med två procent av unga utan funktionsnedsättning.

I rapporten konstaterar man att unga med funktionsnedsättning i högre utsträckning riskerar att möta utmaningar kopplade till möjligheten att uttrycka sin sexualitet och att fritt kunna välja könsidentitet och könsuttryck. Riskerna kopplas till bland annat normer, funkofobi, tolkning och tillämpning av LSS, begränsat privatliv på grund av boendemiljöer samt bristen på inkludering i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

”I samhället förekommer en bild av unga med funktionsvariationer som asexuella och att dessa personer således inte skulle kunna få barn. Vidare ses ofta unga med funktionsvariationer som oförmögna att vara goda föräldrar”, skriver myndigheten i sin rapport och menar att man i många fall riskerar att få sina reproduktiva rättigheter ifrågasatta, både av skola och vård.

För att stärka ungdomar vill myndigheten bland annat att skolornas sex- och samlevnadsundervisning bör kvalitetsgranskas, att kunskap om mänskliga rättigheter samt sexuella och reproduktiva rättigheter bör bli obligatoriskt i lärarutbildningen och att landets ungdomsmottagningar bör få enhetliga och tydliga riktlinjer.

– Arbetet med att förebygga sexuell utsatthet måste förstärkas både i skolan och fritiden. Ingen ung ska behöva känna sig kränkt, säger Lena Nyberg.

Myndigheten vill även få i uppdrag att fördela medel till kommuner och civilsamhällets organisationer för att bedriva pilotverksamhet kring rättighetsarbete i dialogform – riktad mot särskilda grupper för att stärka ungdomar. Samt att en lämplig myndighet bör ges i uppdrag att utforma föräldrautbildningar om ungas sexuella och reproduktiva rättigheter med fokus på bland annat funktionsnedsättning.