Nyheter

Vår yngste son är ledsen, kan det bero på storebrors ADHD?


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Expertsvar i Föräldrakraft nr 1, 2010.

 

Maud Deckman, föreläsare och förälder, svarar på läsarfrågor.

Maud Deckmar, föreläsare och förälder, svarar på läsarfrågor.

Hej Maud!

Vi är en familj på sex personer. Vi har två döttrar som är 18 och 20 år och båda har flyttat hemifrån ganska nyligen för att gå i skolor på annan ort.

Vårt tredje barn är en son på 16 år med svår ADHD och enligt läkare troligen någon diagnos till. Just nu pågår en utredning. Han går sista året i högstadiet. Vår yngste son är 11 år och går i femman.

Vi oroar oss för honom. Han är inte glad längre, är aldrig ute med kompisar, utan vill mest sitta ensam på sitt rum. Vi föräldrar försöker peppa honom att gå ut och spela fotboll eller cykla med de andra ungarna på gatan, hitta på något. Men vi får inget gehör. Nu börjar vi oroa oss för att han kanske är ledsen eller deprimerad och vi funderar på vad vi ska göra.

Samtidigt tänker vi ibland att det kanske bara är åldern, att han är i någon utvecklingsfas och att allt ordnar sig av sig självt så småningom. Skriver bara för att höra om du har något tips om vad vi skulle kunna göra.

Hälsningar Kia

Hej Kia!

Tack för ditt brev. Eftersom du skriver just till mig och Föräldrakraft, tol­kar jag din fråga som att du funderar på om din yngre sons situation kan ha något med den äldre broderns funktionsnedsättning att göra. Därför svarar jag utifrån den tolkningen.

Du skriver att båda döttrarna har flyttat hemifrån och jag får en liten fundering om det var nyligen de flyttade, och om de flyttade samtidigt – och om ni i så fall har märkt någon förändring hos er yngste son i samband med deras flytt.

Familjebilden har blivit en annan och kanske saknar er yngste son sina systrar. Kanske tog de äldre systrarna sig an lillebror lite extra ibland?

Svårt att veta

Så här på distans är det givetvis svårt att veta säkert vad det hela handlar om. Du funderar också på om det kanske bara är en fas – något som går över. Så kan det vara, men jag tar ändå upp några tankar.

Många gånger har föräldrar mycket mer arbete, både praktiskt och psykiskt, med det syskon som har en funktionsnedsättning än med övriga syskon, och det är mycket vanligt att åtskillig mertid ges till det av syskonen som mest tydligt har de största behoven av stöd.

I sådana lägen kan övriga syskon ibland uppleva sig som ”glömda”. Det är inget en förälder väljer men svåra situationer kräver många gånger svåra val.

Du nämner inte hur din sons funktionsnedsättning yttrar sig, men ADHD kan yttra sig på olika sätt för olika människor, och funktionsnedsättningen innebär därmed olika konsekvenser i vardagen.

Generellt sett är det viktigt för syskon att känna till och förstå sitt syskons funktionsnedsättning, att få förklarat för sig vad den kan innebära och därmed få större möjlighet att förstå varför vissa situationer blir som de blir.

Fråga gärna lillebror hur mycket han vet om ADHD och om sin brors specifika svårigheter. Ni föräldrar kan säkert berätta en hel del – och kanske kan hans bror själv berätta hur han upplever olika situationer?

Du skriver också att det pågår en utredning och det är bra att ni föräldrar så öppet som möjligt berättar för er yngre son om vad som pågår.

Barn är lyhörda och märker stämningar och oro i luften.

Har ni föräldrar – eller någon av er – möjlighet att tillbringa någon tid och kanske göra någon aktivitet tillsammans med bara er yngste son någon gång? Det är ofta lättare att prata vid tillfällen när man gör något annat, kanske något roligt.

Känner skuld

En del syskon känner skuld över att deras föräldrar har det jobbigt, och det finns barn/ungdomar som medvetet försöker hålla sig själva i bakgrunden, för att inte ställa till med ytterligare besvär för sina föräldrar. Våga vara så öppen som möjligt, ställ frågor och lyssna på svaren.

Om ni har kontakt med en habilitering finns oftast möjligheter att få samtalsstöd för hela familjen.

På vissa orter anordnas så kallade syskongrupper – hör efter om det finns någon sådan i er kommun.

Det finns några böcker skrivna om syskonperspektivet (se ruta här intill). Kanske passar någon bok att läsa tillsammans med er yngre son. Det är ett sätt att komma in på frågor som kan känna aktuella att prata om.

Varmt lycka till önskar Maud

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för HEA Medical
ANNONSER
  • Annons för STIL
  • Annons för Primass
  • Annons för Fremia
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Särnmark
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Made for Movement