Vård av barn ny het marknad för entreprenörer
Vård och omsorg för barn med funktionshinder kan bli ett eldorado för privata företag.
– Här går det att göra mycket mer än idag. Låt personal bryta loss och ta egna initiativ, säger Per Båtelson, vårdföretagare och ny ordförande för Apoteket.
För många har han varit den offentliga sjukvårdens fiende nummer 1. För andra dess frälsare.
Oavsett vad man tycker får Per Båtelson nu ökad makt i vård-Sverige.
Den nya borgerliga regeringen utsåg honom i december till ordförande för statliga Apoteket. Och några månader dessförinnan startade han det nya vårdbolaget Global Health Partner, noterat på börsen i London, som nu tar för sig på den svenska vårdmarknaden.
Vad vill Per Båtelson då göra med ”nya” Apoteket?
Och vad tycker han om regeringens nya politik att öppna upp för privata företag inom vård och omsorg?
Här är några utdrag ur en intervju som Föräldrakraft gjorde med Per Båtelson strax efter att han utsetts till Apotekets ordförande.
Han tvekar inte att förutse att vård och omsorg för barn blir hett bland privata vårdföretag framöver. Många offentligt anställda väntas starta eget för att erbjuda fler och bättre tjänster.
– Här finns verkligen stora möjligheter för alla entusiaster som har passionen i hjärtat och gör ett bra jobb idag, att själva styra och utveckla sin verksamhet, säger Per Båtelson.
Den nya regeringen har sagt att man ska stimulera privata ägare att satsa på vårdsektorn.
Ett exempel på den nya inriktningen på politiken är att alliansen har utlovat avknoppningsstöd till offentligt anställda som vill starta eget inom vård och omsorg.
Den nya politiken kan få stor betydelse för just barn och unga som behöver vård.
– Inom detta område går det att göra mycket mer! Personal som jobbar med barn och ungdomar inom offentliga inrättningar har ofta ett starkt engagemang. Jag tycker att detta är ett typiskt område där landstingen ska låta personal ta egna initiativ, bryta loss och forma sin egen verksamhet. Jag är övertygad om att det skulle ge en otrolig inspiration, bättre tjänster och bättre kvalitet till gagn för familjerna, säger Per Båtelson.
Regeringen har också lovat att upphäva stopplagen för privata sjukhus. Det är precis vad Per Båtelson önskade sig som vd och ordförande för Capio.
Hur känns det nu?
– Väldigt skönt. Det är ett progressivt steg för Sverige som harmoniserar med utvecklingen i Europa och resten av världen.
Räknar du med en snabb utveckling av den privata vården?
– Nej, det kommer inte att gå så snabbt. Hos socialdepartementet finns en nykter syn och man vill ta ett steg i taget. Det viktiga är att landstingen får en större frihet att tänka fritt, inte bara inom borgerliga landsting utan lika mycket inom landsting som styrs av socialdemokrater, vänstern och miljöpartiet. Man kan tänka friare både när det gäller personalinititativ och konkurrensutsättning i större skala.
Vad kommer att hända konkret?
– Landstingspolitiker och tjänstemän kommer att titta igenom sina verksamheter och fråga sig hur man kan ta hjälp av den privata sektorn när det gäller att lösa problem och hantera strukturomvandlingar. Det är tankar som inte gick att tänka tidigare, när stopplagen låg som en våt filt över sådana initiativ.
– Det kommer att bli en dialog under det närmaste halvåret. Landstingen kommer säkert att bli kontaktade både av egna medarbetare och av externa entreprenörer. Jag tror vi får se många initiativ – allt ifrån fortsatt konkurrensutsättning inom primärvården, en utbyggnad av äldrevården, även helt nya vårdboenden, till intelligenta närsjukhus som innehåller specialistkompetens.
– Just nu sliter landstingen hårt med konsekvenserna av EU:s arbetstidsdirektiv [som gäller från årsskiftet]. Direktivet tvingar fram nya lösningar och här kan samverkan med privata aktörer minska de negativa konsekvenserna.
BRIST PÅ LÄKARE
Arbetstidsdirektivet får stor betydelse?
– Sjukhus med omfattande jourverksamhet kan få jättelika bemanningsproblem med arbetstidsdirektivet. Det slår hårt mot udda specialiteter med mindre volymer. Flera initierade personer säger att arbetstidsdirektivet är katalysator för större förändringar av sjukvårdsstrukturen och kommer att tvinga fram omdefinieringar.
Finns risk för kaos inom vård och omsorg när arbetstidsdirektivet slår igenom under 2007?
– Jag vet inte, men som det ser ut idag finns inte folk att täcka nuvarande verksamhet. Det är min enkla analys av läget. Det kan bli så att planerade operationer måste inskränkas, eftersom läkarna helt enkelt inte finns på plats. Det kan betyda att köerna växer.
Är det ett tillfälligt problem?
– Konsekvensutredningar i Tyskland visar på mycket allvarliga situationer med ett behov av tusentals nya läkare för att täcka upp. Jag vet inte om landstingsförbundet har gjort motsvarande utredning för Sverige. Vi vet att det tar lång tid. Läkarutbildningen tar år att förändra. Det är läkarna som är flaskhalsen, framförallt inom smala specialiteter.
SLOPANDET AV APOTEKETS MONOPOL
Hur kommer Apoteket och läkemedelsförsäljningen att se ut om några år?
– Då har vi troligen fler detaljister än Apoteket samtidigt som vissa delar av det receptfria sortimentet finns i dagligvaruhandeln. De detaljister som släpps in kommer att vara helt likvärdiga med Apoteket när det gäller receptbelagda sortimentet. Det är så det ser ut i resten av Europa.
Vad blir den största förändringen för kunderna?
– Tillgängligheten blir bättre och på sikt även kostnaderna, både för receptbelagda och receptfria produkter. Men dagens höga kvalitet ska bibehållas.
Blir det inte svårt att slå vakt om kvaliteten när Apoteket får konkurrens?
– Vi kan bli mycket mer effektiva när det gäller kvalitetsarbetet, om vi får ett närmare samarbete med vården.
Hur blir det med väntetiderna i Apotekets butiker?
– Apoteket jobbar just nu aktivt med att förkorta väntetiderna. Där är det viktigt att ha ett bra samspel med vårdgivarna. Apotekspersonal måste ibland dubbelkolla recept och om man då inte har tillgång till förskrivande läkare på ett enkelt sätt strular systemet.
– En del av problemen kan man lösa genom elektronisk förskrivning, eftersom man då blir av med till exempel läsbarhetsproblemen, men det kan fortfarande bli fel. Det är en del av kvalitetskontrollen att Apotekets personal gör egna bedömningar och är man osäker ska man kontakta läkaren. Tillgängligheten till läkarna är oerhört viktig och den kan bli bättre.
Finns det risk för att det stängs Apoteketbutiker?
– Vi har en relativt låg täthet i Sverige jämfört med övriga Europa så jag tror inte det är aktuellt att stänga några Apotek.
OM LÄKEMEDELSPRISER
Kan vi se fram mot lägre priser på läkemedel?
– Det beror på vilka möjligheter Apoteket och eventuellt andra detaljister får att direktförhandla med läkemedelsbolagen. I Sverige har läkemedelsindustrin en väldigt stor andel av varje läkemedelskrona, bland annat beroende på att Apoteket inte har möjlighet att direktförhandla och att vi har en väldigt effektiv distribution. Den information jag har säger att vi definitivt inte är billigast men vi är inte heller dyrast. Vi ligger kanske mitt emellan.
– Om vi kan omsätta Apotekets skalekonomi i bra inköpsvillkor kommer vi att kunna bidra till lägre priser.
OM FELMEDICINERINGAR
– Många av dagens problem inom vården beror på att vi inte har tillräckligt bra kontroll över hur läkemedel förskrivs. Felmedicinering och fel använda mediciner är ett stort problem. Här kan man göra mycket mer för patientsäkerheten och för att få ett bättre utbyte av medicinen.
– Det är inte ovanligt att äldre står på 10-15 olika läkemedel. Det finns naturligtvis ett ansvar både hos primärvården och specialister att, när man skriver ut ny medicin, även titta på vad patienten redan står på, för att undvika biverkningar och att olika läkemedel motverkar varandra. Det här är ett område där vi måste bli bättre.
Är detta en fråga som Apoteket ska driva?
– Det här hänger på att sjukvården tar initiativ, men Apoteket är mycket serviceinriktat när det gäller att dela med sig av kompetens och data som behövs. Vi i Sverige har en unik möjlighet att göra mycket tack vare Apoteket. Det är svårare i andra länder med mer fragmenterad distribution, säger Per Båtelson.
FAKTA PER BÅTELSON
Styrelseordförande Apoteket samt vd för Global Health Partner.
Ålder: 56 år.
Familj: Gift med två vuxna barn.
Bostad: Lägenhet i Göteborg.
Fritid: Längdåkning, golf och underhållsarbete på sommarstugan.
Andra viktiga uppdrag: Diverse styrelseuppdrag.
Bakgrund: En av de starkaste pådrivarna när det gäller utvecklingen av privata vårdföretag i Sverige, men utvecklingen har hittills gått sakta på grund av politiska hinder.
För ett år sedan lämnade han Capio, efter en framgångsrik expansion både i Sverige – trots stopplagen för privata sjukhus – och utomlands.
I somras grundade han det svensk-engelska vårdbolaget Global Health Partner.