Guide

Vårdgarantin hjälper dig bevaka din rätt

Denna artikel handlar om


Annons
Annons för Misa

Partnerinformation från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor NKA-podden tipsar om stöd och strategier Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd Fler tips på NKA:s egen temasida
Partnerinformation från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

Vad behöver du veta som patient för att sätta press på vården? Hur säkrar man att störst behov prioriteras?
Vårdgarantiläget i augusti 2020

Som patient kan man själv hålla koll på vårdgarantiläget på www.vantetider.se

 

Vårdgarantin är just nu i ett bottenläge vad gäller operationer och åtgärder inom den specialiserade vården. Uppfyllelsen av vårdgarantin har rasat sedan mars. Juli landade den på en ny bottennotering. Endast 44 procent av patienterna fick sin specialistvård inom utlovade 90 dagar.

Trots denna dystra utveckling finns det många anledningar för dig som patient eller anhörig att ha koll på hur vårdgarantin funkar – och hur du kan använda den för att sätta press på vården.

1. Vad innebär vårdgarantin?

Vårdgaranti ska garantera att vi får vård inom en viss tidsgräns.

Följande tidsgränser gäller:
* Kontakt med primärvården inom 0 dagar
* Medicinsk bedömning inom 3 dagar
* Förstabesök i den specialiserade vården inom 90 dagar
* Efter beslut få en operation/åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar

Men detta är ingen juridisk ”rättighet” för oss patienter, utan bara en ”skyldighet” för regionerna. Du kan alltså inte stämma och kräva skadestånd om garantin inte uppfylls. Däremot är vårdgarantin ett viktigt verktyg för att sätta press på vården. Och hjälper inte det kan man ta hjälp av Patientnämnden.

Trots vårdgarantins skyldigheter att leverera vård inom en viss tid får många patienter vänta oerhört mycket längre än den utlovade tiden. Ett område där köerna ofta är långa är BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

 

2. Hur påverkas vården och vårdgarantin av pandemin?

Antalet besök vid vårdcentraler minskade från 1,9 miljoner i januari 2020 till knappt 1,1 miljoner i april. Samtidigt fyrdubblades hembesök och digitala besök.

Hos den specialiserade vården halverades besöken mellan februari och april 2020.

Även operationer och liknande nästan halverades under april 2020 jämfört med tidigare år. De vanligaste vårdområdena är ortopedi, allmän kirurgi och ögonsjukvård.

Den kraftiga minskningen av besöken har inneburit att väntetiderna generellt enligt vårdgarantin har klarats lite bättre än normalt.

Baksidan av detta är att det har byggts upp en jättelik ”vårdskuld” som nu blir tuff att ta igen.
Pandemin har lett till ett minst sagt svårförutsägbart läge för vården.

 

3. Hur ser väntetiderna ut just nu?

SKR, Sveriges kommuner och regioner, publicerar aktuell statistik på https://www.vantetider.se.

 

4. Hur kan man säkra att den som har störst behov prioriteras?

Att försäkra sig om detta är mycket svårt, även om Socialstyrelsen har tagit fram sådana riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården.

I praktiken är det läkaren och annan vårdpersonal som gör bedömningarna. Om fel begås kan detta anmälas till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som utreder om det skett en undanträngning.

Även verksamheterna själv bör följa upp och kontrollera att riktlinjerna följs, och att vården prioriterar de som har störst behov.

Trots det kan patienter med svåra tillstånd missgynnas. Verksamheter som vill snygga till statistiken, och minska köerna, gör det enklast genom att prioritera enklare åkommor, och mål som är enkelt att mäta.

Vårdgarantin har alltså en inbyggd konflikt – och styr inte resurserna till de som har störst behov.

 

5. Hur kan jag som patient använda vårdgarantin i praktiken?

Som patient är det viktigt att bevaka sin kö, särskilt om hälsotillståndet är sådant att det kan bli en snabb försämring eller leda till svåra konsekvenser. (Vid akut livshotande tillstånd ska man självklart använda sig av akutinstanserna.)

Ett problem med vårdgarantin är att det inte är en rättighet för patienten, utan en skyldighet som regionerna ska uppfylla. Du kan inte stämma regionen och kräva skadestånd om garantin inte uppfylls.

– Därför kan den praktiska nyttan upplevas oklar, men vårdgarantin är ändå viktig för att den trycker på att regionerna ska göra rätt för sig, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen.

För patienten blir den ett instrument som går att använda. Hjälper inte det kan patienten anmäla det till Patientnämnden, som kan hjälpa till att föra fram klagomålen.

– Den informationen kan användas vid utredningar för att lyfta frågorna ytterligare, säger Sevim Barbasso Helmers.

 

6. Jag har väl alltid rätt att själv välja region och vårdgivare?

Det stämmer att man enligt Patientlagen kan välja att få vård i en annan region, oavsett om din region uppfyller vårdgarantin.

Men i så fall får du ingen försäkran om att du får tid enligt vårdgarantin i den andra regionen.
Du omfattas alltså inte av vårdgarantin om du väljer vård i annan region.

Mer information finns på https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/lagar-i-varden/patientlagen/
Patientlagen: 9 kap. Val av utförare

 

7. Kan jag lita på att jag får korrekt information av vården?

På Vårdguidens webbplats 1177.se kan man räkna med att informationen är pålitlig och uppdaterad – åtminstone borde den vara det.

Däremot kan det finnas anledning att vara kritisk till informationen från enskilda kliniker – det är inte alltid att den stämmer, eller ger hela bilden.

 

8. Om garantin inte uppfylls, kan jag få ersättning eller annan rättelse?

Räkna inte med att kunna få ersättning om vårdgarantin inte uppfylls. Det har aldrig hänt. Det finns heller inga straff, böter eller sanktioner för regioner som inte uppfyller garantin.

Det finns dock flera sätt att framföra klagomål på:

”Om du inte är nöjd med vården”
https://www.socialstyrelsen.se/ansok-och-anmal/inte-nojd-med-varden/

Podd om hur patienter kan lämna klagomål
https://www.socialstyrelsen.se/podd
Nr 38 ”Om du inte är nöjd med vården”

Patientnämnden (finns för varje region) som samlar ihop alla överklaganden från patienterna
https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/om-du-inte-ar-nojd/om-du-inte-ar-nojd-med-varden

IVO tar hand om allvarliga fall enligt Lex Maria.

 

9. När gäller vårdgarantin inte?

Vårdgarantin gäller inte i följande situationer:

• Om man tackar nej till ett erbjudande om vård hos en annan vårdenhet (om man senare ändrar sig kan man tacka ja till erbjudandet)
• Om man av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser
• Medicinsk service som laboratorie- och röntgenundersökning
• Utredningar och undersökningar
• Hjälpmedelsförsörjning (dock omfattas utprovning av hörapparater)
• Återbesök
Källa: https://www.vantetider.se/veta-mer/vardgaranti

 

10. Nyligen förstärktes vårdgarantin, på vilket sätt?

Den 1 januari 2019 ändrades vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen.

Nu gäller att patienten inom garantitiden tre dagar ska få ”en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården”. Tidigare försäkrades patienten få läkarbesök inom sju dagar.

Det heter också att det är ”patientens behov som i första hand ska avgöra vilken typ av yrkeskategori som bör komma i fråga för den medicinska bedömningen. Det är också patientens behov som ska styra om bedömningen bör göras vid ett fysiskt besök eller kan göras på distans”.

 

Fler artiklar om detta ämne

Att klaga på vården
Marie Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson.
Missnöjd med vården – hur gör jag för att byta läkare?
Hur hittar man rätt i ett ojämlikt vårdkaos? En oumbärlig guide från Marie Nilsson, AJ Personskador

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för Mo Gård
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för STIL
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för CJ Advokatbyrå