Nyheter | Debatt

Vem skyddar skolelevers funktionsrättigheter i coronatider?

Elever med funktionsnedsättning får inte plötsligt ställas utan det stöd som skolan har arbetat fram

Skolelev

Många elever med funktionsnedsättning har sämre möjligheter att delta i distansundervisning. (Personen på bilden har inget samband med artikeln.)

ANNONS
Annons för HEA
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

I denna artikel

DEBATTARTIKEL. I den rådande pandemin är det en självklarhet att åtgärder måste vidtas och att alla måste anpassa sin vardag för att minska smittspridningen. Dock måste de som fattar beslut beakta människors olika förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter. Elever med funktionsnedsättning kan inte plötsligt ställas utan det stöd som skolan har arbetat fram. En grupp sakkunniga med anknytning till antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering ställer sig kritiska till att förhastade åtgärder vidtas utan att funktionsrättigheter respekteras.

Malmö mot Diskriminering handlägger årligen många ärenden som rör bristande tillgänglighet i skolan. De handlar om elever med funktionsnedsättningar, som inte får tillräckligt stöd för att nå kunskapsmålen och utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Problemen kan spåras till allt från skolans organisering, till politiska prioriteringar och begränsande samhällsnormer.

Expertgrupp

Vi sökte hjälp av sakkunniga för att analysera frågan och startade en expertgrupp, bestående av människor som på olika sätt har kompetens och erfarenheter inom funktionsrättsområdet.

Stor risk för diskriminering

Vi ser att barn och unga med funktionsnedsättning löper extra stor risk att utsättas för diskriminering i samband med pandemin. Orsaken är att elevers behov av pedagogiskt och fysiskt stöd inte beaktas när snabba beslut måste fattas.

Den 19 mars 2020 antog riksdagen en lag som innebär att regeringen eller en skolhuvudman under vissa förutsättningar har möjlighet att tillfälligt stänga en pedagogisk verksamhet. Samtidigt gick regeringen ut med rekommendationer till alla gymnasieskolor, vuxenutbildningar och universitet att införa utbildning på distans. Vi i expertgruppen ställer oss kritiska till avsaknaden av barn- och funktionsrättsperspektiv när besluten fattades.

Sämre möjligheter till distansundervisning

Många elever med funktionsnedsättning har inte samma möjlighet som andra elever att följa undervisningen på distans. Konsekvensen blir att elevers rätt till utbildning kränks. Ofta får eleven eller anhöriga själva hitta lösningar som möjliggör att eleven kan delta i undervisningen.

Risken är att eleven inte når de resultat och mål de annars skulle ha nått och därigenom misslyckas med sina studier. Det kan få ödesdigra följder, såväl ekonomiskt som psykologiskt. Elever med funktionsnedsättning arbetar redan ofta med sina studier på gränsen till vad de förmår och är därför sårbara i en plötsligt förändrad lärandemiljö med försämrade förutsättningar.

Barns rätt måste alltid beaktas

När regering, skolor och enskilda lärare tar beslut i utbildningsfrågor måste barn- och funktionsrättsperspektivet alltid beaktas, även om beslutet kan visa sig vara nödvändigt för att skydda människors liv och hälsa. Det kan inte vara den enskilda elevens ansvar att hitta lösningar, eller acceptera rättighetskränkningar när den själv inte kommer på någon sådan lösning. Det är svenska staten som är ansvarig för att rätten till utbildning förverkligas för alla elever.

Konventioner måste följas, särskilt i kristider

Sverige har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där artikel 24 ställer krav på att staten ska säkerställa att rätten till utbildning realiseras. I artikel 5 och 7 i samma konvention finns principerna om icke-diskriminering, om barnets bästa och inkludering av barn i alla åtgärder och beslut som rör dem. Dessa är också huvudprinciper i Barnkonventionen, som är svensk lag sedan den 1 januari 2020.

Svenska staten är således rättsligt bunden att följa sina internationella åtaganden och svensk lag genom att införliva barn- och funktionsrättsperspektivet i alla åtgärder och beslut som rör barn – inte minst under kristider.

Denna miniminivån måste gälla

Mot denna bakgrund ska följande miniminivå tillämpas:

* Barnets perspektiv måste alltid vara utgångspunkt och skolor ska därför ha en direkt dialog med elever med funktionsnedsättning för att se vad som fungerar för just dem.

* Skolan måste utse ansvariga för den direkta dialogen med barnen för att säkerställa att alla elever som ska undervisas på distans har rätt förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att det innebär extra kostnader för den enskilde.

* En samordnande instans på nationell nivå, förslagsvis Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, måste genom sitt stöd säkerställa att särskilt elever med funktionsnedsättning inte glöms bort i tider då extra ordinära beslut måste fattas.

Ulrika Burman, specialpedagog
Henrik Larsson, Inkluderingslabbet
Ana Marega, processledare, Malmö mot Diskriminering
Josefine Svahn, juriststudent
Lena Svenaeus, fil.dr. i rättssociologi, Lunds universitet
Therese Svensson, jurist, Malmö mot Diskriminering
Per Wickenberg, professor, Rättssociologiska institutionen och Barnrättsinstitutet, Lunds universitet
Daniel Östlund, universitetslektor i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Högskolan Kristianstad

Beställ HejaOlikas nyhetsbrev

Sidor ur Föräldrakraft nr 4

Beställ senaste numret av Föräldrakraft

Bli expert på LSS med hjälp av LSS-skolan!

Skip to content