Vinnare och förlorare på LSS-utjämningen 2023

Är din kommun vinnare eller förlorare på utjämningssystemet för LSS?
Vilka kommuner betalar mest per invånare?
Och vilka kommuner får störst bidrag?
Nu finns nya siffror från SCB.

Denna artikel publicerades ursprungligen 29 september 2022, men med anledning av SVT:s satirprogram Svenska nyheter fredagen den 17 februari 2023 återpublicerar vi den idag.

Messiah Hallberg i Svenska nyheter: ”Många kommunstyren verkar tro att varje nekat blindstyre ger klirr i kommunkassan.”
Messiah Hallberg i Svenska nyheter: ”Många kommunstyren verkar tro att varje nekat blindstyre ger klirr i kommunkassan.”

Svenska nyheters programledare Messiah Hallberg tog upp kommunernas besparingar inom LSS, och särskilt ledsagarservice till blinda. Ur programmet:

”Om det nu är lagligt att dra in stöd, vad är då problemet? Jo, problemet är att kommunerna knappt sparar några pengar. Det är ekonomisk idioti – det finns nämligen ett utjämningssystem för LSS. Tanken är att det inte ska löna sig för en kommun att snåla in på stödet till personer med funktionsnedsättning. Det är ju smart! Problemet är bara att beslutsfattarna på kommunerna inte verkar veta att utjämningssystemet ens existerar. Många kommunstyren verkar tro att varje nekat blindstyre ger klirr i kommunkassan.”

Ska jämna ut kommunernas ekonomiska villkor

Tanken med dagens LSS-utjämningssystem är att kommunernas olika ekonomiska villkor ska jämnas ut, och att det inte ska löna sig att spara in på LSS-insatser.

Utjämningssystemet spelar stor roll för att kommuner med olika storlek och olika ekonomiska förutsättningar ska kunna förverkliga rättigheterna enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

LSS-utjämningen är trots detta ganska okänd, även ute bland kommunala beslutsfattare som ibland gör missriktade försöka att spara in på LSS-insatser utan att förstå hur utjämningen mellan kommuner fungerar.

Exempelvis kan en tänkt besparing inom LSS, som kanske leder till ökade insatser enligt Socialtjänstlageninnebära sämre ekonomi för kommunen, eftersom det finns ett utjämningssystem för LSS, men inte för SoL.

Vilka kommuner betalar, och vilka får bidrag 2023?

Enligt SCB:s preliminära beräkningar kommer avgifter och bidrag att fördelas så här under 2023 (publicerat av SCB i september 2022). Du kan söka och sortera i tabellen. Beräkningarna bygger på uppgifter från kommunerna och Socialstyrelsen. Kommunerna kan korrigera felaktiga uppgifter och därför kan utfallet ändras.

wdt_ID Kommun Bidrag(+) eller avgift(-), kronor per invånare Utjämnings-bidrag kronor Utjämnings-avgift kronor
1 Ale 27 878103 0
2 Alingsås 1737 72976088 0
3 Alvesta 59 1207630 0
4 Aneby -21 0 -145923
5 Arboga -451 0 -6352839
6 Arjeplog -1005 0 -2704192
7 Arvidsjaur 2324 14263129 0
8 Arvika -206 0 -5318188
9 Askersund -403 0 -4644542
10 Avesta -814 0 -18648839
11 Bengtsfors 159 1483856 0
12 Berg 2037 14586297 0
13 Bjurholm -5031 0 -12004031
14 Bjuv -1967 0 -31294691
15 Boden 2909 81767586 0
16 Bollebygd -589 0 -5713353
17 Bollnäs 655 17474078 0
18 Borgholm 603 6550913 0
19 Borlänge 1514 79211889 0
20 Borås -112 0 -12845082
21 Botkyrka 522 49759465 0
22 Boxholm -113 0 -620926
23 Bromölla -143 0 -1815914
24 Bräcke -295 0 -1834784
25 Burlöv -2801 0 -55476126
Kommun Bidrag(+) eller avgift(-), kronor per invånare Utjämnings-bidrag kronor Utjämnings-avgift kronor

Så funkar dagens LSS-utjämning

Dagens LSS-utjämning utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje enskild kommun. LSS-utjämningen baseras på faktiskt antal LSS-insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen.

Besparingar inom LSS kan ge motsatt resultat

HejaOlika har i tidigare reportage, från Jönköping 2018, skildrat betydelsen av utjämningsystemet för LSS. Ola Nilsson, som då var ordförande för socialnämnden i Jönköping, beskrev utjämningssystemets fördelar så här:

– Utjämningssystemet ger små kommuner 70 procent täckning för ökade kostnader men gäller bara LSS-insatser. Därför är det viktigt att allt som kan gå på LSS gör det. Längre tillbaka hade Jönköping bestämt att vi skulle använda socialtjänstlagen i första hand, man trodde att det skulle minska kostnaderna. Men det slutade med att kommunen fick betala in 35 miljoner kronor extra till utjämningssystemet. När vi ändrade policyn och prioriterade LSS gick vi från minus 35 miljoner kronor till plus 35 miljoner på ett enda år!

Ola Nilsson (KD) är ordförande för socialnämnden i Jönköping. Foto: Linnea Bengtsson.|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson.|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson.|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson|Ola Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson
Ola Nilsson (KD), tidigare ordförande för socialnämnden i Jönköping. Foto: Linnea Bengtsson.

– Andra kommuner som gör samma tabbe kan enkelt rätta till det. Jag har upplyst en del, men vissa fortsätter ändå att göra samma tabbe. Man skjuter sig i foten – det är bara första året man kan se några besparingar, sedan blir det dyrare och dessutom sämre för medborgarna, sa Ola Nilsson.

Stora förändringar av utjämningssystemet utreds

Våren 2022 drog S-regeringen igång en utredning som kan leda till stora förändringar i utjämningssystemet, som är en av grundpelarna för LSS.

  • Ett mål är att göra utjämningssystemet för kommunala LSS-kostnader mindre ”påverkbart”.
  • Håkan Sörman har fått uppdraget att leda en översyn av systemet för utjämning av LSS-kostnaderna mellan kommunerna.

Håkan Sörman har tidigare varit vd för SKR, Sveriges kommuner och regioner. Hans uppdrag blir nu att vara ordförande för en parlamentarisk kommitté som gör en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Senast den 4 maj 2024 ska arbetet vara klart.

– Vi vill säkra att utjämningssystemet fyller sitt syfte att ge kommuner och regioner mer likvärdiga förutsättningar, sa civilminister Ida Karkiainen när utredningens direktiv presenterades.

Dagens LSS-utjämning utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje enskild kommun. LSS-utjämningen baseras på faktiskt antal LSS-insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen.

”Detta avviker från den grundläggande principen i kostnadsutjämningen att utjämningen ska baseras på strukturella och opåverkbara faktorer. På så sätt finns en större påverkbarhet inom LSS-utjämningen än inom kostnadsutjämningen”skrev regeringen i utredningsdirektivet

”Bakgrunden till LSS-utjämningens utformning är att det inte gått att finna strukturella faktorer som förklarar skillnader i behov av, och därmed kostnader för, LSS-insatser. Samtidigt finns ett behov av utjämning av dessa kostnader, då de är omfattande och dessutom varierar stort mellan olika kommuner.”

Underlaget för LSS-utjämningen uppdateras årligen med befolkningsuppgifter, antal LSS-beslut i kommunerna och genomsnittskostnader för vissa LSS-insatser. Andra fördelningsnycklar uppdateras inte.

”Eftersom det är länge sedan systemet för LSS-utjämning ändrades eller uppdaterades finns behov av att se över systemet för att säkerställa att det uppfyller sitt syfte att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS”, skriver regeringen i direktivet.

Ordförandeklubbba
LSS utjämningssystem fördelar kostnaderna mellan olika kommuner. Besparingar i en kommun kan sänka kostnaderna initialt, men leder sedan till ökade kostnader. Nu gör regeringen en stor översyn av hela systemet. Foto: Linnea Bengtsson

Hur kan systemet bli mindre ”påverkbart”?

Regeringen vill att kommittén ska:
* analysera och utvärdera systemet för LSS-utjämning och vid behov föreslå ändringar,
* analysera hur påverkbarheten skulle kunna minskas,
* vid behov ta fram nya beräkningar för utjämningen av kostnader inom systemet, alternativt uppdatera beräkningarna inom det befintliga systemet,
* om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora, lämna förslag till införanderegler.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *