Vet dagens politiker hur det är att vara fattig?

Jag hör dagens politiker påstå att man måste sänka de allmänna bidragen för att ”man ska inte leva på bidrag, alla ska ta ett arbete för att försörja sig”.

Felaktiga påståenden om bidrag

Det finns två fundamentala fel i det påståendet:
1. Man kan inte leva på nuvarande bidragsnivåer, då de inte räcker till det allra nödvändigaste.
2. Man kan inte få ett jobb om man saknar utbildning, och absolut inte om man har en funktionsnedsättning.

Vad politikerna säger är att om du inte har eller kan få ett arbete, så är det rätt att du är eller blir fattig!

För vissa politiker verkar detta vara deras sanning. Eller så tycker faktiskt att de som inte arbetar är lata och kostar samhället för mycket?

Leva på 75 000 per månad – eller 12 000?

Jag tror att inlevelseförmågan, om hur det är att vara fattig, saknas om du som dagens riksdagsledamöter har en grundlön eller arvode på 75 000 kr i månaden, och kanske ännu mer om du som minister i regeringen har en grundlön på 150 000 kr i månaden. Det kan jämföras med att aktivitets- och sjukersättningen för LSS-gruppen är 11–12 000 kr per månad.

Vi har skrivit om hur verkligheten ser ut för de flesta i LSS-gruppen i FUB-rapporten ”Fångad i fattigdom”, första gången år 2013 och sedan dess nästan varje år.

LÄS ÄVEN: Personer med sjukersättning måste få rätt att spara till en buffert

De har inte råd med det allra nödvändigaste

Jag har genom skrivande och möten med våra medlemmar börjat förstå att de tvingas leva under det som kallas existensminimum, det vill säga det minsta belopp som man anser behövs ha för att överleva. De har inte råd till det allra nödvändigaste. Många måste få bidrag från sina föräldrar även som vuxna. Trots att lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, utlovar ett liv som andra med goda levnadsvillkor.

Politikerna är inte intresserade

Tyvärr har FUB:s rapport, trots årliga uppdateringar, inte varit så framgångsrik som vi hade hoppats. Jag tror dock inte att ansvariga politiker vare sig är blinda, döva eller icke läskunniga. De är ointresserade! Kanske är det så att de inte bryr sig om en så liten, röstsvag grupp?

LÄS ÄVEN: Fler artiklar om ”Fångad i fattigdom”

Jag kan ha förståelse för att alla inte vet hur illa det är ställt ekonomiskt för personer vars grundproblem är att de är födda med allvarliga funktionsnedsättningar.

Men jag upprörs över att ansvariga politiker säger att lösningen är ”att ta ett jobb”. De vill inte förstå!