”Vi måste se till att dåliga LSS-förslag läggs i papperskorgen”
– Vi tycks ha små möjligheter att påverka LSS-utredningen, men desto viktigare att nå alla politikerna så att dåliga förslag läggs i papperskorgen så snabbt som möjligt, säger Cecilia Blanck, föreningen JAG.
Hon ingår i ett av lagen till LSS-maraton i Almedalen som under 24 timmar kommer att diskutera och formulera lösningar på LSS-problem.
Här nedan svarar Cecilia Blanck på fem frågor inför den unika ”engångs-tankesmedja” som drar igång i Almedalen den 5 juli klockan 12.00.
Läs även: Inbjudan: Så kan vi tillsammans lösa problemen med LSS
Vill du också medverka i engångs-tankesmedjan om LSS? Behöver du mer information eller vill du anmäla dig direkt? Kontakta Anna Barsk Holmbom på anna@abhutbildning.se
>>> Fler artiklar om LSS-maraton i Almedalen.
Hur ser du på möjligheterna att påverka LSS-utredningen genom att vara aktiv i Almedalen?
– Det är otroligt viktigt att visa både politiker och opinionsbildare att många människor påverkas av utvecklingen inom funktionshinderpolitiken, och att konsekvenserna är enorma. Vi vet genom historien att tystnad och osynlighet är ödesdigert. När samhället just nu visar stor oförståelse för behoven hos personer med funktionsnedsättningar och deras rättigheter är det som allra viktigast att alla som är berörda högljutt protesterar och förklarar hur allt hänger ihop, om och om igen.
– Vi tycks ha små möjligheter att påverka LSS-utredningen, men desto viktigare att nå alla blivande riksdagspolitiker och ministrar, så att dåliga förslag läggs i papperskorgen så snabbt som möjligt
Vad tror du att utredningen kommer att prioritera (som viktigaste förändringar jämfört med idag)?
– Utredningens direktiv om att utveckla andra insatser än assistans, genom att spara pengar i assistansen, kvarstår. Det borttagna övergripande sparbetinget förändrar inte det, alla förslag måste fortfarande finansieras genom omfördelningar inom LSS.
– Utredningens läckta utkast visade tydligt att de vill lösa det genom att göra förändringar i huvudmannaskapet för stora grupper. Sekretariatet har ett tydligt ekonomiskt fokus och utredningens inriktning kommer knappast vända 180 grader de sista månaderna. Risken är stor att strategin att föra över ansvar och kostnader till kommunerna kvarstår.
Vad skulle du prioritera om du vore utredare?
– Först skulle jag komplettera LSS med det som behöver förtydligas så att alla som drabbats av neddragningar och indragningar på grund av de senaste årens domar återfår sin personliga assistans.
– Sedan skulle jag välja att se personlig assistans som modell för annat stöd och service som en behöver på grund av funktionsnedsättningar. Frikoppla personligt stöd från bostäder och olika institutioner, och utforma alla beslut i antal timmar med frihet att själv organisera och styra sin service. Då kan alla människor leva i frihet, flytta mellan olika bostäder, bo med andra eller inte.
– En förutsättning är att staten fortfarande är huvudman för insatsen när den är så omfattande att kommunen inte kan ta ansvaret. Några insatser i LSS blir då kvar men innehåller inte längre personligt stöd, utan handlar konkret om rätten till bostad, arbete, råd och stöd.
– Jag skulle också prioritera att förtydliga alla barns rätt att växa upp i en familj. Allt stöd till barn måste ges utifrån ett familjeperspektiv. Och några institutioner för barns boende ska inte finnas i LSS.
Vad tror du är det bästa som utredningen kommer fram till?
– Jag är rädd att de inte kommer fram till någonting som rättar till det som nu behöver rättas till i LSS. De senaste årens domar och dess tillämpning kräver lagändringar, för att återgå till LSS intentioner. Men det står ingenting om det i utredningens direktiv och jag tror dessvärre att en realistisk bedömning är att de inte kommer med några sådana förslag.
Och vad tror du är största risken?
– Det jag ser som den största konkreta risken är en kommunalisering av hela eller delar av den personliga assistansen.
– Jag oroas också djupt av signaler om diskussioner om att inskränka rättigheter utifrån personers olika funktionsnedsättningar, som förmåga att arbetsleda eller kontrollera sin assistans utan stöd, eller funktionsnedsättningar som innebär utmanande beteenden. Det vore ett flagrant exempel på IQ-diskriminering och strider klart mot FN-konventionen om rättigheter för personer med fun