”Vi ska gå i mål med nya diskrimineringslagen”

Lagstiftning mot bristande tillgänglighet kan bli dyr, sa Statskontoret nyligen.

Men integrationsminister Erik Ullenhag tar inte varningen på något större allvar utan lovar att kämpa för att ”gå i mål” med nya lagen.

– De som påstår att en ny diskrimineringslag blir dyr hittar inga argument hos Statskontoret, säger Erik Ullenhag.

På Handikapporganisationernas konferens i Stockholm idag den 3 december försökte ministern skringra alla tvivel kring att diskrimineringslagen utökas med förbud mot brister i tillgänglighet.

Erik Ullenhag ville dock inte ge besked om när regeringen kommer att lägga fram ett lagförslag.
– Nej, det går inte att säga medan vi ännu sammanställer remissvaren på Hans Ytterbergs utredning. Vi har kommit relativt långt i den processen men vi har arbete kvar och det gäller att nå enighet.

Enligt ministern är flertalet av de 120 remissvaren positiva till utredningen.
Kritiska synpunkter har man fått från bland annat Statskontoret, som fick ett speciellt uppdrag att titta på kostnaderna. Svaret presenterades under rubriken ”Tillgänglighet kan bli dyr”. Förslaget kan leda till betydande samhällsekonomiska kostnader, uttryckte Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson.

– Man kan inte dra några slutsatser av det svar Statskontoret kommit med. De gör räkneexempel. En siffra som nämns är 4500 miljarder kronor, ungefär lika mycket som Sveriges BNP, som om man skulle riva alla Sveriges hus. de har inte bedömt kostnaderna utan egentligen bara sagt att man kan räkna på olika sätt. De som tycker att det blir dyrt hittar inga argument hos Statskontoret, sa Erik Ullenhag på konferensen.

Integrationsministern lovade gång på gång att driva på för att ”gå i mål” med lagstiftningen, men efterlyste samtidigt starkare stöd.
– Jag kommer att behöva stöd. Ni bör bli tuffare, sa Ullenhag till publiken bestående av representanter för ett stort antal handikapporganisationer.
– Skäll gärna på mig men om vi ska kunna nå målen måste andra grupper också uppleva frågorna som stora. Ni inom handikapprörelsen är periodvis för snälla. Jag behöver er hjälp att få argument, sa Erik Ullenhag.

Som ett gott exempel på verkningsfullt opinionsarbete lyfte Ullenhag fram Marschen för tillgänglighet, som satte press på regeringen försommaren 2010.
– Marschen hade betydelse för att arbetet med diskrimineringslagen skulle gå lite snabbare, även om ni tycker att det gått för långsamt. Det var ganska nära marschen som regeringen beslutade skicka utredningen på remiss, sa Erik Ullenhag.

På konferensen lyfte Erik Ullenhag fram ytterligare fyra utmaningar inom handikappolitiken.

Den första gällde att skapa en bättre arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättningar. Han berättade att regeringen inlett samtal med arbetsgivar och fackförbund om att ”öppna” arbetsmarknaden. Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman begärde att handikapporganisationerna skulle få delta i samtalen och Erik Ullenhag lovade att undersöka om det skulle vara möjligt.

Den andra utmaningen handlar om den nya 5-årsplan för handikappolitiken som socialdepartementet just nu jobbar med att ta fram. En viktig del av den nya planen är att den ska tydliga delmål som ska följas upp.

Att bevaka rätten till personlig assistans och andra insatser enligt LSS nämnde Erik Ullenhag som den tredje utmaningen för regeringen under mandatperioden.

Slutligen tog ministern, som utmaning nummer fyra, upp rätten för personer med funktionsnedsättningar att själva kunna välja hjälpmedel, omsorg etcetera.