Vi ska inte hålla fast barn i skolan

”Men vi var ju tvungna att hålla fast barnet i skolan…?”
Nej. Fasthållningar ska vi inte ägna oss åt. Inga barn ska tvingas ner på golvet, vara i polisgrepp eller hållas hårt. Varför?

Fasthållningar ökar risken för skador hos alla inblandade. Risken för kroppsskador blir betydligt större när vi jobbar med amatörmässiga metoder, som att hålla fast.

Fasthållningar gör människor mer upprörda – inte mindre. Alla människor stretar emot av att bli fasthållna. När blev du senast lugn av att din chef hoppade på dig och tacklade ner dig till golvet? Men vissa människor har inte så god självkontroll eller förståelse för situationen att de kan lugna ner sig för att bli släppta. Barn är särskilt utsatta på grund av en omogen hjärna.

Fasthållningar är onödiga. Många psykiatriska avdelningar har idag helt slutat med fasthållning och bältning. Vissa har aldrig haft det. Kan de göra det, med människor som är panikslagna, förvirrade eller sjuka, då kan vi göra det med skolbarn. Det är enbart en fråga om kompetens.

Har barnet en funktionsnedsättning är risken mångdubbelt stor.

Fasthållningar är livsfarliga. Barn och vuxna dör varje år av fasthållningar, inte för att de inte får luft, utan för att paniken kan ge dödliga kroppsreaktioner hos fullt friska personer. Har barnet en funktionsnedsättning är risken mångdubbelt stor.

Fasthållningar är olagliga. Det finns inget stöd i svensk lagstiftning för att hålla fast barn, tvärtom. Och nej, vi kan inte åberopa nödvärn när samma sak händer igen och igen. Har vi en gång hållit fast måste vi göra en plan för att det aldrig händer igen.

Fasthållningar skadar förtroendet och den pedagogiska alliansen. Barns tillit till vuxna tar skada. Det föder inte samarbete. Det ger inga pluspoäng på relationskontot. Det är enbart minus, på alla plan.

Så hörrni. Nu tycker jag vi enas om att vi inte kör fasthållningar på barn i skolan. Det finns bättre metoder att hantera återkommande, våldsamma situationer, till exempel medrörelser eller Studio III.

Och det finns bättre metoder att se till att konflikter aldrig uppstår eller eskalerar till nivåer där vi tycker oss behöva hålla fast. Lågaffektivt bemötande eller Low arousal approach kallas ett förhållningssätt som gett mycket goda resultat.