Nyheter

”Vi vill ha rätt program för varje gymnasieelev”

Denna artikel handlar om

 

Gymnasiesärskolan i Malmö har höga ambitioner när det gäller att ge eleverna valfrihet.
– Vi försöker ordna så att det blir rätt program för varje enskild elev, säger Marianne Dymling Hjelm, samordnare för kommunens gymnasiesärskolor.

Gymnasiesärskolan i Malmö har höga ambitioner när det gäller att ge eleverna valfrihet.
– Vi försöker ordna så att det blir rätt program för varje enskild elev, säger Marianne Dymling Hjelm, samordnare för kommunens gymnasiesärskolor.

Redan idag, med den gamla gymnasiesärskoleplanen, har Malmö tio olika nationella program.
I den nya gymnasiesärskolan finns nio nationella program varav Malmö erbjuder alla utom Hantverk och produktion.

– Jag hade nyss kontakt med en elev som vill gå på Hantverksprogrammet så vi ska försöka ordna det för honom, säger Marianne.
– Han kommer att få läsa gemensamma ämnen med fordonselever och samtidigt få de trätekniska delarna skräddarsytt.

Med den nya gymnasiesärskolan finns goda möjligheter att snickra ihop en god valfrihet.
När alla Sveriges gymnasiesärskolor just nu förbereder nästa läsår tillhör Malmö de kommuner som ligger längst fram i planeringen.
Här är programmen spikade och klara och ansökningstiden går ut 15 februari, med möjlighet till omval till 15 maj.

Många andra kommuner har ännu inte bestämt vilka program som ska erbjudas, vilket försvårar planeringen för eleverna.

Det finns flera förklaringar till att Malmö ligger långt framme. Kommunens gymnasie­särskolesamordnare, Marianne Dymling- Hjelm, har jobbat med dessa frågor i mer än tio år, bland annat som rektor för Parkskolan, Malmös största gymnasiesärskola, och chef för elevhälsan.

Kommunens alla gymnasiesärskolor är också representerade i ett särskilt team med rektorer, pedagoger, psykologer, kuratorer, studievägledare och andra nyckelpersoner.
– Det är viktigt med kontinuitet och samordning, säger Marianne Dymling-Hjelm.

Teamet träffas varje månad för att diskutera aktuella frågor och då passar man även på att lösa problem.
– Genom teamet har vi kunnat hålla valfriheten levande. Om en kille eller tjej till exempel valde fordonsprogrammet men sen har kommit på att han eller hon vill arbeta med bild så har vi varit flexibla och gjort det möjligt att prova på eller byta till andra program. Det är bra att träffas regelbundet från olika särskolor och stadsdelar. Genom teamet har vi haft en struktur som har gjort det möjligt att vara flexibla.

Nya gymnasiesärskolan har inte bara bättre valfrihet. Den blir också mer lik den vanliga gymnasieskolan. Och det är en viktig fördel i sig.
– Jag blev jätteglad när jag förstod att även gymnasiesärskolan ska ha gymnasiesärskolearbeten (projektarbeten). Jag tycker det är bra att särskolan erbjuder allt som vanliga gymnasier gör. Det som min bror, kusin eller granne gör på gymnasiet ska även jag som elev på gymnasiesärskolan känna igen mig i.

– Det känns häftigt att gymnasiesärskoleeleverna nu ska sätta av en stor del av utbildningen på projektarbete. Det är bra för att lära sig förstå vad man vill ägna sig åt efter skoltiden. Många har speciella intressen och begåvningar som de får möjlighet att hänge sig åt. Vi har provat att ha projektarbeten redan tidigare på några program och det har varit lyckat.

 

Foto

– Häftigt att våra elever nu ska göra gymnasiesärskolearbeten,
det är bra att särskolan erbjuder allt som vanliga gymnasier
gör, säger Marianne Dymling Hjelm.

 

Hon glädjer sig också över den nya ambitionen att gymnasiesärskolan kan vara en förberedelse för fortsatta studier.
Det nya teoretiska programmet ”Samhälle, natur och språk” gör henne också glad.

– Det är väldigt positivt. Genom åren har många elever kommit till mig och sagt att de inte vill snickra, måla eller jobba med händerna utan hellre vill läsa matte eller engelska. Nu har vi äntligen ett mer teoretiskt program och det ska bli väldigt spännande att se hur många som söker dit.

Samhällsprogrammet ska, liksom alla andra program, erbjuda sina elever 22 veckor APL, arbetsplatsförlagt lärande, det vill säga praktik. Här känner Marianne Dymling-Hjelm viss oro.

– Nu är det viktigt att våra egna kommunala förvaltningar öppnar dörren för elever som ska ut på APL. Det har inte varit enkelt att hitta praktikplatser tidigare heller, så det kommer att krävas mycket lobbyarbete för att lyckas med detta när det nu också finns ett teoretiskt program.
– Det finns absolut en vilja att hjälpa till med praktikplatser och vi har en bra organisation för det i Malmö, men jag blir ändå rastlös och tycker att det borde gå ännu snabbare att få ut unga i praktik.

Nästa steg, att komma ut i arbetslivet, kräver också nya tag. Tanken är att nya gymnasiesärskolan ska underlätta övergången till arbetslivet.
– Jag tycker att skolan har kommit närmare arbetslivet de senaste åren och att gymnasiesärskolans elever är mer tydliggjorda. Men samtidigt har arbetsmarknaden försämrats.

– Det finns inte mycket i den nya läroplanen som säger att det blir enklare att få arbete. Redan idag har eleverna 22 veckor praktik och det blir inte mer i nya läroplanen.
– En ny möjlighet är att de nya kursplanerna gör det möjligt att fördjupa sig inom programmen. En ungdom som är intresserad av ett visst arbete kan nischa sig och bli lite bättre på just det.

Sedan 2011 kan särskolans elever även söka sig till den vanliga gymnasieskolan för yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Det har varit värdefullt för många elever som inte känt sig hemma på särskolan.

– Förra veckan ringde en tjej och sa att ”jag vill absolut inte gå i gymnasiesärskolan”, så nu ska vi träffas och prata om yrkesintroduktion. Om man inte vill gå gymnasiesärskolan har man frihet att välja yrkesintroduktion eller individuellt alternativ och skulle det inte fungera så kan man komma tillbaka till särskolan. Kommunen måste alltid ha en reservplan.

– Här i Malmö har vi haft fem elever som gått yrkesintroduktion på vanliga gymnasieskolan och det har gått jättebra för de flesta. Även om det inte lyckades för alla är det ett värdefullt alternativ.

För att hitta rätt studier gäller det att känna av vad man är intresserad av, menar Marianne Dymling-Hjelm.
– Om man är intresserad ökar lusten och nyfikenheten och därmed även den intellektuella förmågan. Om man är osäker på vad man ska välja så kan man besöka programmen, här i Malmö har vi redan idag de flesta av nya gymnasiesärskolans program.

För att lyckas på lite längre sikt – på den framtida arbetsmarknaden – är det dock inte bara valet av gymnasieprogram som är viktigt.

– Vem som får jobb handlar inte så mycket om intelligens utan att ha en social kompetens och att passa tider. Det är också värdefullt att vara trygg med sin funktionsnedsättning. Om man kan säga till chefen att ”du får ursäkta men det här klarar jag inte”, då blir även arbetsgivaren trygg och vet att den här personen tar inte på sig mer uppgifter än han eller hon klarar. Om man skäms för att man går i särskolan och gör allt för att dölja det kan det få förödande konsekvenser, säger Marianne Dymling-Hjelm.

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Annons
Annons för Etac
Annons