Vilken kompetens ska personliga assistenter ha?
GUIDE. I mars 2014 presenterade Socialstyrelsen allmänna råd om vilken kompetens personal som ger stöd enligt socialtjänstlagen och LSS bör ha. Så vilken kompetens krävs egentligen?
Vad innebär Socialstyrelsens allmänna råd?
Frågan om kompetens har varit omdiskuterad ända sedan LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes och särskilt när det gäller personliga assistenter.
– Många menar att den enda kompetens en personlig assistent behöver är den som den assistansberättigade själv, eller genom sina anhöriga, ger assistenten. Andra har menat att det behövs en god, formell kompetens för att assistenten ska kunna utföra sitt arbete, säger Anna Barsk Holmbom.
Anna Barsk Holmbom har arbetat med frågor om personlig assistans ända sedan 1994 och bedriver numera utbildning inom området genom ABH Utbildning och Rådgivning.
Vi bad henne reda ut de viktigaste frågorna kring Socialstyrelsens allmänna råd, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning, SOSFS 2014:2. De allmänna råden kan laddas ned från Socialstyrelsen.
Vilken kompetens behöver en personlig assistent, och hur får man den?
De allmänna råden är skrivna som råd till arbetsgivare hur de ska uppfylla kraven i 6 § LSS och 3 kap 3 § socialtjänstlagen.
Så här står det i Socialstyrelsens text:
För verksamheten enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges (andra stycket 6 § LSS).
För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildningoch erfarenhet (3 kap. 3 § andra stycket SoL).
Socialstyrelsen rekommenderar två vägar för att de anställda ska nå önskad kunskapsnivå. Den ena är gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram med programfördjupning för yrkesutgång funktionshindersområdet eller psykiatri. Den andra är gymnasieskolans barn- och fritidsprogram, inriktningen socialt arbete, med yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet.
Om den anställde inte har den eller motsvarande utbildning kan arbetsgivaren ändå anställa personen men då behöver arbetsgivaren erbjuda mycket kompetensutveckling.
Socialstyrelsen har tagit fram en lång lista över vilka kompetenser som den anställde bör ha eller få av arbetsgivaren. Det handlar om kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå i allt från kommunikation och kunskap om funktionsnedsättningar till kunskap om hur man kan ge stöd och hjälp till den enskilde i samband med personlig hygien, inklusive munvård.
Vilka regler gäller om assistansanvändaren själv utser assistenten?
De allmänna råden gäller även för personliga assistenter men om det är den assistansberättigade själv (eller en legal företrädare) som utser de personliga assistenterna väger rätten till självbestämmande tyngre.
Socialstyrelsen har bedömt att brukarens rätt att själv välja vilken assistent som ska anställas är viktigare än de formella kraven. Därför har man tagit fram en kortare lista över vilken kompetens arbetsgivaren ska ge dessa anställda.
Ur Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2014:2
Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, bör assistenten som minst ha:
• kunskap om de övergripande målen enligt LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet
• kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
• kunskap om regelverket enligt LSS, till exempel skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 24 a § LSS, rapporteringsskyldigheten enligt 24 b § LSS samt anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL
• kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 6 § LSS
• förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar
Den personliga assistenten bör vid behov få fortbildning och handledning för att kunna utföra sitt arbete med utgångspunkt i den enskildes behov och önskemål.
Det sistnämnda innebär att assistansanordnaren måste ta reda på den enskildes behov och önskemål och utifrån det skapa individuella kompetensutvecklingsplaner för alla anställda. Varje enskild assistansanvändare ska kunna känna sig trygg med sina personliga assistenter och veta att de har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna.
Vad innebär det att välja själv?
Enligt Socialstyrelsen är det bara när den enskilde, eller den enskildes legale företrädare, utser assistenter som de lägre kompetenskraven ställs.
Om det är arbetsgivaren som utser assistenter så ställs de högre kraven. Det gör det också om den assistansberättigade är en vuxen person som behöver en legal företrädare men inte har det.
Här är det viktigt att assistansanordnaren noga tar reda på den enskildes situation. Ju större ansvar de personliga assistenterna behöver ta, desto högre krav på kompetens bör ställas.
Hur kan man visa att man har kompetens även om man saknar utbildning?
Ibland kan assistenter sakna utbildning men genom erfarenhet och kurser ändå ha tillägnat sig tillräcklig kompetens.
Då kan den anställdes reella kompetens bekräftas genom det som kallas validering, vilket helt enkelt innebär en strukturerad bedömning av om personen har tillräcklig kompetens.
Validering på grundnivå kan genomföras av KomVux eller av ett valideringsföretag.
10 frågor & svar för dig som är berättigad till personlig assistans
1. Kommer jag inte längre att få välja vilka assistenter jag vill?
Jo. Socialstyrelsen poängterar vikten av den enskildes självbestämmande. Om du vill och kan har du, precis som tidigare, rätt att välja den assistent du vill ha. Det finns dock vissa begränsningar som kommer sig av andra regler. Försäkringskassan betalar till exempel inte ut ersättning om assistenten du vill ha är under 18 år.
2. Måste mina assistenter ha gymnasieutbildning?
Nej. Om du själv, eventuellt med stöd av din legale företrädare, väljer assistent ställs inte några formella krav på assistentens kompetens.
3. Om mina assistenter behöver utbildas, får jag extra pengar för det då?
Nej. Socialstyrelsen menar att det inte är några nya krav som ställs och därför tillskjuts inte några nya pengar. Däremot kan du söka förhöjd ersättning om det är särskilda krav på utbildning som ställs.
4. Har jag rätt att kräva en viss utbildning för mina assistenter?
Nej. Det är arbetsgivaren som avgör vilka utbildningar de anställda ska gå på men självklart ska arbetsgivaren lyssna på dina önskemål.
5. Har jag rätt att neka att mina assistenter skickas på utbildning?
Nej, inte det heller. Precis som ovan så är det arbetsgivaren som avgör vilka utbildningar de anställda ska gå på men självklart ska arbetsgivaren lyssna på dina önskemål både när det gäller vilka utbildningar den anställde ska gå på och när i tiden det ska ske.
6. Måste man följa Socialstyrelsens allmänna råd?
Allmänna råd är inte bindande men det är naturligtvis lagkraven. En arbetsgivare kan välja att inte följa de allmänna råden men ska då på något annat sätt kunna visa att den personal som finns har nödvändig kompetens.
7. Mina assistenter behöver mer utbildning än vad som står i Socialstyrelsens allmänna råd. Kan jag kräva att de får det då?
Enligt de allmänna råden ska du kunna känna dig trygg med att dina assistenter har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren ska ta reda på vilka krav och önskemål du har och utifrån det låta assistenterna gå de utbildningar eller den fortbildning som behövs. Om du inte är nöjd med dina assistenters kompetens är det viktigt att du talar om det för din assistansanordnare.
8. Min assistansanordnare säger att pengarna inte räcker för att ge mina assistenter utbildning.
Anordnaren kan inte använda ekonomi som skäl för att inte ge dina assistenter nödvändig kompetensutveckling.
9. Räknas inte längre personlig lämplighet som tillräcklig kompetens?
Om det är du själv som väljer kommer du att kunna välja den assistent som du tycker är bäst lämpad. Om den assistenten inte har några förkunskaper om LSS, tystnadsplikt, skyldigheten att rapportera missförhållanden med mera ska arbetsgivaren ge assistenten den kompetensen.
10. Var kan jag läsa mer om interaktiva utbildningar?
Långt engagemang bakom ny serie utbildningar på nätet
Anna Barsk Holmboms engagemang för personlig assistans väcktes bland annat av att hennes mamma var assistansberättigad.
Under perioden 1994–2012 arbetade hon som verksamhetsansvarig för Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA. Hon var dessutom verksamhetsledare för ett brukarkooperativ.
År 2012 drog hon igång företaget ABH Utbildning och Rådgivning för att erbjuda IT-stöd, föreläsningar och utbildningar, främst inom området personlig assistans. En av hennes lösningar är att utbilda assistenter via internet.
En första utbildning som innehåller information om LSS, rätten till personlig assistans och den personliga assistentens roll är klar. Inom kort släpps en andra utbildning, om assistans och sexualitet. Och mer är på gång.
– Bland annat skriver Lars Lindberg ett manus till en utbildning om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra utbildningar som planeras är till exempel information om tystnadsplikt, Lex Sarah och arbetsmiljö, berättar Anna Barsk Holmbom.
Hon ser många fördelar med att utbilda sig via nätet:
– Assistenten kan gå på kursen precis när det passar och låta den ta den tid det tar. Om assistenten inte har egen dator kan man låna en dator på biblioteket eller gå till sin arbetsgivare. Efter genomgången kurs får man göra ett prov så att arbetsgivaren får ett ”kvitto” på att assistenten har gått kursen och fått godkänt på den.
Samtidigt måste man vara medveten om att en utbildning inte räcker.
– Nästan alla frågor handlar om värderingar som man kan behöva diskutera för att verkligen få fäste. Ett bra förslag kan vara att man kompletterar utbildningar med diskussioner om kursinnehållet på olika typer av möten, säger Anna.