Visa vad du kan och ställ krav på stöd

Martin Vadelius leder avdelningen för rehabilitering på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Foto: Linnea Bengtsson.

Martin Vadelius leder avdelningen för rehabilitering på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Foto: Linnea Bengtsson.

Vad gör Arbetsförmedlingen för att förbättra jobbchanserna?

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

Arbetsförmedlingen har många verktyg för att underlätta för funkisar att få jobb. Men flera av dem används för lite – anslagen för lönebidrag och hjälpmedel både räcker och blir över! 

Föräldrakraft har besökt Arbetsförmedlingens huvudkontor för att få en bild av vad som görs för att minska arbetslösheten bland personer med funktionsvariationer.

 

Det finns inte EN enda väg till arbetsmarknaden. Det finns flera olika. Vilken väg som passar bäst, beror på vem just du är.

Om du har gått gymnasiesärskolan har du kanske redan kontakt med arbetsmarknaden genom skolan. Detta stöd varierar från kommun till kommun, men många gymnasiesärskolor har upparbetade kontakter med både arbetsförmedlare och olika arbetsgivare för att eleverna snabbt ska få chans till till arbete. Dessutom är utbildningarna på gymnasiesärskolan ofta yrkesinriktade, vilket underlättar övergången från skola till jobb.

Och om du är ung med aktivitetsersättning så kanske vägen till arbetsmarknaden går via din kontaktperson på Försäkringskassan. Det är Försäkrings-kassan som beslutar om aktivitetsersättningen, så börja där. Det är bra att veta att Försäkringskassan och Arbetsförmed-lingen har ett särskilt uppdrag att hjälpas åt med att ge unga med aktivitetsersättning bättre chanser till jobb och lön.

För de flesta andra är det viktigaste första steget mot arbetsmarknaden att skriva in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Därigenom kan dörren öppnas till en mängd olika stöd för att få jobb.

En bra kontakt med Arbetsförmedlingen kan spela stor roll, inte minst för alla som har svårigheter som inte är lika tydliga som fysiska funktionsnedsättningar. Om man exempelvis har problem med att läsa och skriva är det inte lika självklart att få extra stöd för att lyckas på arbetsmarknaden.

Många som har inlärningssvårigheter, men inte passar på särskola, kan också hamna mellan stolarna när det gäller insatser för att få jobb. Ett försök att komma till rätta med detta är det samarbete som just nu pågår mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, UngKomp. Man jobbar aktivt för att få kontakt med unga som varken studerar eller arbetar, och vid behov erbjuda dem stöd att hitta rätt vägar till utbildning eller jobb.

 

Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson
Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson

”Hjälpmedel ofta viktigare än lönesubvention”

Lönebidrag är det viktigaste allmänna arbetsmarknadspolitiska verktyget för att skapa jobb för personer med funktionsnedsättningar.

Men hjälpmedel kan ofta betyda  lika mycket eller mer i det enskilda fallet, eftersom det gör det möjligt att anpassa arbetsplatsen för varje individ.

– Hjälpmedel kan vara minst lika kraftfullt som lönesubventioner, och som vi ser det är första steget alltid att anpassa arbetsplatsen. Det kan innebära både hjälpmedel och att man tar hjälp av några av Arbetsförmedlingens specialister som psykolog, arbetsterapeut/sjukgymnast, socialkonsulent eller experter inom syn, döv,hörsel, säger Martin Vadelius, enhetschef vid avdelningen rehabilitering till arbete.

– Det första vi tänker på när vi träffar personer med funktionsnedsättningar är inte subventioner, utan vilka möjligheter vi har att vägleda till lämpliga yrken. Vi försöker se vilka yrken det finns där personen INTE har någon funktionsnedsättning.

– Arbetsmarknaden blir mer och mer komplex och därför måste vi jobba ännu mer aktivt med att vägleda. Jobben förändras snabbt. Fokus på att kunna matcha personer med rätt jobb har ökat och fortsätter att öka. Det är ett område där vi inom Arbetsförmedlingen måste utvecklas, säger Martin Vadelius.

 

Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson
”Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att möta de jobbsökande på fler sätt, inte minst digitala kanaler, och bli bättre på att visa vad man kan hjälpa till med”, säger Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson.

”Vi kartlägger kompetensen, inte diagnosen”

Arbetsförmedlingen är ofta i blåsväder när det hettar till i debatten om arbetslöshet. Men även om kritiken ibland är hård jobbar man på med att finslipa metoderna för att hitta jobb till personer med funktionsnedsättningar. Bland annat genom att ta fram helt nya metoder för att kartlägga förmågor.

– Vi ska ha kompetens för att kartlägga kompetensen hos arbetssökande, inte deras diagnoser, säger Martin Vadelius.

Ett exempel på hur man söker nya vägar för att matcha personer mot jobb är att Arbetsförmedlingen idag är Sveriges största arbetsgivare för psykologer.

– Vi behöver också nya sätt att möta de arbetssökande i fler kanaler, inte minst digitala verktyg och distansmöten. Vi behöver också sprida information om vad vi kan hjälpa till med så att folk väljer att kontakta oss, säger Martin.

 

Arbetsförmedlingens kampanj. Foto: Linnea Bengtsson
”Se kompetensen!” är namnet på kommande kampanjen för fler jobb till funkisar. Foto: Linnea Bengtsson.

Många tusen fler kan få lönebidrag

Stora förhoppningar finns nu om att det höjda taket för lönebidrag ska få fart på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Potentialen är stor. Under fjolåret hade 75 000 personer i genomsnitt per månad anställning med någon av de former av subventionerade anställningar som riktas till personer med funktionsnedsättning – men det skulle kunna vara många tusen fler.

Lönebidragstaket har nyligen höjts från 16 700 till  dagens 17 100 och höjs nu stegvis till till 20 000 kronor per månad år 2020. (Som anställd kan man i princip få vilken lön som helst, men det statliga subventionen till arbetsgivaren har varit baserats på som högst en lön om 17 100 kronor.)

Behovet av en lönebidragshöjning är skriande, eftersom det varit maximerat till 16 700 kr under många år och alltså halkat efter kostnadsutvecklingen och blivit sämre för varje år som gått.

Urholkningen av lönebidraget har varit ett allvarligt problem.

– Vi har inte fått den ökning av anställningarna för personer med funktionsnedsättningar som vi annars skulle ha fått.

Frågan är hur långt det nya lönebidragstaket räcker, eftersom det fortfarande innebär en begränsad ekonomisk kompensation för arbetsgivarna.

– Vi på Arbetsförmedlingen har tidigare föreslagit regeringen att lönebidragstaket skulle höjas till 22 000 kronor per månad och även kopplas till index, säger Martin Vadelius.

Nivån på lönebidraget är dock bara en av flera pusselbitar när det gäller att minska arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättningar.

– Arbetsförmedlingen behöver jobba mer tillsammans med arbetsgivarna för att få till en förändring i hur man ser på arbete för personer med funktionsnedsättningar. Det finns mycket vi kan bli bättre på. Det handlar inte minst om hur man ser på tillgänglighet för alla, säger Martin Vadelius.

Jobbjakten. Foto: Linnea Bengtsson
Yrkesjakten är ett av de nya grepp Arbetsförmedlingen använder. Foto: Linnea Bengtsson.

Ja, lönesubventioner finns, liksom bidrag till hjälpmedel och anpassningar. Varför är arbetslösheten då så stor, egentligen?

– Vi måste börja titta på hur vi ser på tillgänglighet och våra normer. Vi sorterar bort folk utifrån rädslor och fördomar, säger Martin Vadelius.

Arbetsförmedlingen har nu tagit fram en ny kampanj,  ”Se kompetensen”. Den vänder sig till både arbetsgivare och till allmänheten.

– Samtidigt satsar vi på att ge bättre stöd till arbetsgivare och till personer med funktionsnedsättningar. Tyvärr har personer med funktionsnedsättningar ofta lägre utbildning och misslyckanden i skolan.

Parallellt med kampanjen gör Arbetsförmedlingen en ny satsning på att stötta arbetsgivare.

– Vi måste bli bättre på att hitta jobb genom att söka upp. Vi har sett att hela arbetsmarknaden kan växa om vi lyckas hjälpa arbetsgivare att hitta medarbetare med funktionsnedsättningar. Det kan effektivisera verksamheter. Max Hamburger-restau-ranger är ett känt exempel på hur man kan få effektivare processer och bättre arbetsmiljö genom att anställa personer med funktionsnedsättning som har den kompetens Max efterfrågar. Vi jobbar aktivt med flera arbetsgivare om liknande satsningar, säger Martin Vadelius.

 

Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson
Martin Vadelius. Foto: Linnea Bengtsson.    

Vilka är dina bästa råd till personer som är på jakt efter jobb?

– Tänk på att du har förmågor som behövs på arbetsmarknaden! Och vi på Arbetsförmedlingen har både möjligheter och ett ansvar att ge stöd.

– Var inte rädd för att prata om din funktionsnedsättning, det finns resurser hos oss och du kan ställa krav på att vi ska hjälpa till. Och glöm inte att det är bra att satsa på utbildning, säger Martin Vadelius.

Mera fakta

Från aktivitetsersättning till ”supported employment”

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag att stödja den växande gruppen unga vuxna med aktivitetsersättning. Tanken är att gemensamt kartlägga vilken rehabilitering som kan göra det möjligt att söka sig till arbetsmarknaden.

– Forskningsstudier visar  att ”supported employment” har god effekt och det är något som våra SIUS-konsulenter använder. Och detta arbetar vi med att vidareutveckla. Samtidigt ökar komplexiteten på arbetsmarknaden och det ställs allt högre krav på utbildning, säger Martin Vadelius.

Arbetsförmedlingen har byggt ut SIUS-verksamheten till att nu omfatta drygt 900 SIUS -konsulenter. Nu satsas ytterligare på att förbättra metoderna.

– Ett nära stöd, även efter anställningens start, och snabba insatser för att anpassa arbetssituationen har visat sig vara det som fungerar bäst. Det skapar en brygga mellan personen och arbetsgivaren, säger Vadelius.

Från särskola till jobb

Kommunala satsningar har stor betydelse för elever som går från särskolan till arbetslivet. Vissa kommuner visar framfötterna när det gäller yrkesutbildning och matchning mot arbetsgivare. Elever i särskolan har ofta rätt till daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service). Det är värdefullt för många, men innebär samtidigt en risk att man inte tillräckligt undersöker möjligheterna till vanlig anställning.

– Tyvärr går elever ofta direkt från gymnasiersärskola till daglig verksamhet, utan att Arbetsförmedlingen kopplas in. Vi undersöker vad vi kan göra för att fler ska komma ut på arbetsmarknaden. Jag tror att vi kan matcha många fler till jobb. Ett av problemen är att vi tänker för lite på att utbildning ska leda till jobb, säger Martin Vadelius.

 


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan