Visbys elever får alltid en chans till jobb | HejaOlika

Visbys elever får alltid en chans till jobb

På jakt efter sommarjobb. Fredrik, Richard, Tommy, rektor Jan Svensson, Daniel och läraren Kent Bergqvist på gymnasiesärskolan Desi­deria, där man har mycket bra erfarenheter av praktik.

När politikerveckan i Almedalen ­rullar igång är ­eleverna på stadens gymnasie­särskola Desideria ­beredda. Sommarjobbare från särskolan förser då besökare med frukost, boende och annan service.

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

När politikerveckan i Almedalen ­rullar igång är ­eleverna på stadens gymnasie­särskola Desideria ­beredda. Sommarjobbare från särskolan förser då besökare med frukost, boende och annan service.

Varje sommar erbjuds alla elever på gymnasiesärskolan i Visby jobb under två veckor eller mer, och de flesta nyttjar också möjligheten att tjäna pengar och få arbetslivserfarenhet.

Ett typiskt jobb är att städa upp runt om i stan och på strandpromenaderna under morgontimmarna, för att turiststråken ska hållas snygga och rena.
Almedalsveckan är en av de veckor som det blir mest skräp, i gott sällskap med ”Stockholmsveckan” och Medel­tidsveckan.

Hedrande uppdrag
I sommar har eleverna fått ett särskilt hedrande uppdrag. Man ska ordna förläggning, frukost och annan service åt brukarkooperativet JAG som reser till Visby under politikerveckan med ett 30-tal bru­kare och ännu fler assistenter.
– De kommer att utnyttja hela särskolans kapacitet, berättar Jan Svensson, rektor för Desideria.

När vi hälsar på hos Jan Svensson och hans elever är planeringen igång. Vilka elever som ska ingå i de olika arbetslagen är ännu inte klart, men Jan håller själv på att undersöka hur man får tag i tillräckligt många sängar.
– Det är inte så lätt, men det måste finnas överskott av sängar i olika lager.

Rickard, Fredrik och Tommy
Vi träffar Rickard Karlsson Jalmelid, Fred­rik Gynning och Tommy Blomberg som är tre av eleverna som förra året sommararbetade på Tofta Camping, på ”Gotlands riviera” ett par mil söder om Visby. Även Daniel ingick i arbetslaget.
Deras insats blev så uppskattad att alla fyra fick fortsatt jobb resten av sommaren, när de två veckorna som bekostats av kommunen och skolan var till ända.

Att killarna hade praktiserat på Tofta Cam­ping tidigare under vårterminen bidrog till att göra sommarjobbet lyckat. Cam­pingen visste vad de gick för.
De är minst sagt nöjda med sommarjobbet. Det gav lite extra guldkant eftersom lönen var 73 kronor per timme, ­istället för normala 63 kronor (över 18 år) eller 53 kronor (upp till 18 år).

När vi träffas en solig vårdag har killarna ännu inte fått klart med sommarens jobb, men det är inget som oroar.
– Om vi inte kan fixa jobb på egen hand så får vi det genom skolan, säger Rickard Karlsson Jalmelid.

De går alla på teknikprogrammet trä och metall och är snart klara med tredje och näst sista gymnasieåret. Vi frågar vad de vill jobba med efter skolan.
– Det som finns! säger de utan att tveka. Helst inte städjobb, men man får ta det man får. Det är viktigt att få in foten. Vi vill jobba, inte gå på bidrag.

De har haft flera olika sommarjobb under gymnasietiden.
– Första sommarlovet jobbade jag med farsan, som har egen kantläggarfirma, Kantdesign heter företaget. Men jag vill prova andra jobb först, sedan kanske jag börjar hos farsan, säger Fredrik.

På tekniska förvaltningen
Rickard och Tommy hade sommarjobb på kommunens tekniska förvaltning den första sommaren.
– Vi plockade skräp inne i stan, runt kongresshallen och på Snäck, berättar de.

Tofta Camping kom de i kontakt med genom praktik förra våren.
– De var så nöjda att de själva ringde och erbjöd sommarjobb. Det var riktigt kul och det blev mycket vaktmästeri, tekniskt och alltiallo. På morgonarna plockade vi skräp, sen var det vaktmästarsysslor.

Rickard, Fredrik, Tommy och Daniel turades om att jobba på campingen två och två under hela sommaren. Det var förmiddagspass klockan 8-12.
– Bra tider, säger Fredrik. Då var det inte så mycket turister och det gick fort att göra jobbet.

Det var en varm sommar och när jobbet var klart för dagen lockade ofta ett svalkande bad.
Tråkigt hann det aldrig bli.
– Vi hade en chef och två vaktmästare på campingen som gav oss uppgifter varje dag. Behövde man hjälp gick man bara och frågade, berättar Tommy.

Vad har ni för möjligheter att hitta egna jobb framöver?
– Det är viktigt med praktik, så att man lär känna folk. Man kan också gå runt till företag där man tror att de kan behöva folk.

Hur viktigt är det att det är ett speciellt arbete och inte vilket som helst?
– Bara man trivs spelar det inte så stor roll vad man gör, menar killarna. Det ska vara bra kamrater som är snälla, trevliga och hjälper till om man har problem.

Praktiken är nyckeln till att hitta framtida jobb. Tommy har praktik tre dagar per vecka på en lastbilsfirma, Hasses Gräv­tjänst, men Fredrik och Rickard saknar just nu praktikplatser.
– Det är svårt, för många ska ut på praktik samtidigt. Men ju mer praktik man får, desto lättare blir det att få jobb, säger Fredrik.
– Vi har en ny praktikhandledare som är bra. Hon ringer upp en massa företag, så vi får oftast den praktik vi frågar efter.

Ett körkort underlättar också jobbjakten och alla tre håller på med att träna ­teori och körning.
– Teorin är värst, säger Rickard. Vi måste plugga dubbelt så hårt som andra som har mer läshuvud.

Får bra handledning
En förklaring till att sommarjobbarna från Desideria är så populära bland öns arbetsgivare är att de får bra handledning av lärare och assistenter.
– Vi har ett tiotal lärare som är sommaranställda under några veckor. Lärar­na tycker det är roligt. Ibland plockar vi in arbetsbiträden för elever som behöver extra handledning. Det är i regel andra ungdomar som har intresse för unga med funktionsnedsättningar. Det finns många intresserade som står på vikarielistor i väntan på utbildningar. De är ofta vana vid att möta särskoleelever.

Gotland har en närhet och en känsla för människorna som gör det enklare att hitta sommarjobb för särskolans elever.
– Här är man personer på ett annat sätt än i storstäder. Man har alltid någon släkting eller bekant som känner till någon med funktionsnedsättning. Jag vet att man ofta har problem med att hitta praktik och sommarjobb i andra delar av landet, men här fixar vi det.

Störst sommararbetsgivare är kommunens tekniska förvaltning, som bland annat svarar för renhållningen. Men det finns ytterligare ett tiotal arbetsgivare som erbjuder platser till särskolan.
– Alla som vill får sommarjobb, säger Jan Svensson. Men allt kan bli bättre. Jag skulle önska att det var fler timmar. Sko­lans egna pengar räcker till 80 timmar, önskemålet är att kunna fördubbla det.

Önskemål om vanlig lön
Förhoppningen är också att fler arbetsgivare ska betala vanlig lön.
– Att få riktig lön har stor betydelse för självkänslan, säger Jan Svensson.

Men oavsett om det är skolan eller arbetsgivaren som betalar lönen är sommarjobben värdefulla för elevernas framtidsutsikter.
– Man samlar på sig kompetens och meriter. Ju mer man kan visa att man kan och vill, desto större möjligheter har man att få fäste på arbetsmarknaden, säger Jan Svensson.

Näringslivet tar större ansvar för särskoleelevernas sommarjobb och praktik än kommunen, menar Jan Svensson.
– Alla sorters företag ställer upp, men kommunen är rätt dålig på det. Där har man tajtat upp organisationen så myc­ket att det inte finns något utrymme någonstans. Man organiserar om och effektiviserar, ofta i konflikt med facket, som då inte vill gå med på lönebidragsanställningar.

Av potten blev det intet
Av Gotlands tidigare socialdemokratiska majoritets löfte om en särskild pott på några miljoner kronor till lönebidragsanställningar blev intet, när det blev maktskifte vid förra valet.
– De borgerliga tycker tydligen att marknaden ska sköta det här på egen hand, säger Jan Svensson missnöjt.

Företag som Tofta Camping har dock bedömt att det är lönsamt att betala riktig lön till särskoleelever på sommarjobb. Jan Svensson gör vad han kan för att underlätta för arbetsgivarna.
– Vi sätter samman en grupp elever som kan dela på ett arbetsbiträde. Då vet arbetsgivaren att det fungerar. Samtidigt är det många som klarar sig utmärkt utan arbetsbiträde, säger han.

På olika sätt ser särskolan till att ge eleverna erfarenhet och meriter för att få fäste på arbetsmarknaden.
– Men arbetsmarknaden är bus-svår. Man behöver komma igång direkt efter skolan och där har vi ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen. Vid övergången från särskolan till arbetsmarknaden görs psykologisk, medicinsk och praktisk bedömning, så att Arbetsförmedlingen kan sätta in rätt resurser från början. Om man väntar blir det ofta problem, då hinner man skaffa sig dåliga vanor. Den modell vi tagit fram med Arbetsförmed­lingen är vi väldigt nöjda med. Just nu deltar 18 unga i verksamheten.
– Överlämningen påbörjas redan under vårterminen, när eleven får en egen arbetsförmedlare och en specialist på anpassningar. De flesta behöver stöd under tre-fyra år, menar Jan Svensson.

Mindre risk att bli passiv
På Gotland kan risken för att hamna i passivitet efter skolan därför vara lite mindre.
– Det är nog bättre här än på många andra orter, men det är fortfarande för få som får arbete, säger Jan Svensson och ger kommunen ånyo kritik för att man är alltför svag när det gäller att se till att alla får möjlighet till arbete.

En kritik som nog även gäller resten av landet. Enligt Jan Svensson har samhället blivit allt sämre på att ta vara på alla män­niskor.
– Det behövs någon form av helhetsgrepp, som främjandelagen på 80-talet som innebar en skyldighet att anställa personer med funktionsnedsättningar.

Jan Svensson försöker sprida de goda erfarenheterna från Gotland till övriga landet, bland annat genom medverkan i Sigys, ett nätverk för rektorer inom särskolan. På Sigys konferenser har han bland annat fått uppmärksamhet för sin modell för att få fram pengar till arbetsbiträden som underlättar för arbetsgivare att ta emot särskoleelever. Nu har flera andra börjat jobba på samma sätt, där­ibland Slottsbergsgymnasiet i Göteborg och Hägg­viksgymnasiet i Stockholm.

Skapar arbetstillfällen
Gymnasiesärskolan skapar också egna ar­betstillfällen för eleverna. Inom skolans väggar driver man två caféer som både ger praktik och lite vinst, som går till förbättringar i verksamheten. I Tofta har man en fritidsanläggning som används för lägerskolor. Under sommaren hyrs den ut till bland annat ungdomsboende och gruppbostäder. Också det en verksamhet som går med vinst. +
 

Publicerad:
2010-05-20

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
arbete, särskola


ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

STÄNG
Skip to content