Visuella kursplaner gör eleverna mer delaktiga

Förhoppningen är att visuella kursplaner ska göra kursplanen begriplig för elever med utvecklingsstörning.
Visuella kursplaner finns redan på grundsärskolan i Visby. De började användas när höstterminen drog igång på Solbergaskolan och nu har man goda erfarenheter att dela med sig av.

– Nu sätter vi oss med varje elev och går igenom kursplanen, säger Ulla Pers­son, som är lärare för särskoleeleverna på skolan i Visby.

Det är Ulla och lärarkollegan Yvonne Hansson som förvandlat den traditionella textbaserade och trista kursplanen till bilder och enkel text. Den nya visuella kursplanen för årskurserna 5-9 består av bilder och enkla ord.  
– Vi har inte brutit ned den på respektive årskurs, eftersom varje årskurs har ett så brett spektrum.

Att lära känna kursplanen kan bli en aha-upplevelse för en elev.
– En del elever är svåra att motivera och då kan kursplanen också skapa ett behov att lära. När vi pratar igenom kursplanen kan eleven få syn på sin egen kunskap och bli motiverad att vilja lära sig mer. För­vänt­ningarna blir synliga och många säger spontant ”det där vill jag lära mig”.

Bra även för föräldrar
Även föräldrar har glädje av kursplanen. Med tydliga bilder och beskrivande ord blir det enklare för alla att samtala om målen med undervisningen.
– Det är särskilt viktigt för föräldrar som själva har en lindrig utvecklingsstörning. Det här skapar delaktighet som ger ett verkligt inflytande.

Per Hammarberg och Isabell Karl­ström är båda 13 år gamla och går i särskolans årskurs sju på Solbergaskolan. När vi träffar dem, mitt under vårterminen, är det frågor om eld och brand som engagerar dem allra mest i undervisningen. Ett besök på Visbys brandstation är på gång och det ser båda fram emot med stor entu­siasm.
– Vi hade brandövning på skolan en gång, berättar Per och Isabell tillsammans.
– Om det brinner tjuter brandvarnarna och då ska man gå ut. Man ska inte stressa för då kan man ramla och folk kan börja trampa på varandra.

Nyligen hälsade klassen på i stadens reningsverk.
– Jag tänker aldrig gå dit igen, det luktar blä! utropar Isabell.
– Nej, det var kul, säger Per och får sedan lite medhåll av Isabell.
Det var i alla fall ett lärorikt besök och eleverna kom hem med insikter om hur avloppsrening går till och vad man inte får slänga i toaletten.

Vi frågar vilka andra skolämnen som är aktuella just nu.
– Om kroppen och alla kroppsdelarna, säger Per och Isabell som exempel på nyvunnen kunskap.
– Men brand är roligare, för då får man åka på besök till brandstationen, tillägger de.

Annars tycker Per att bad och idrott är de två roligaste aktiviteterna på skolan, medan Isabell helst ägnar sig åt syslöjd och elevens val.
När vi frågar hur det går med matematik och svenska får vi snabbt tummen ned från både Per och Isabell. Men strax kommer de på att matte faktiskt kan vara ganska kul. Om det handlar om pengar.
– Vi har ett pengaprogram i datorn och där kan man lära sig hur pengarna räcker. Det är roligast i början, för då är det lätt som en plätt, utbrister Isabell glatt.

Former och geometri är en annan matematikövning som fastnat i minnet.  Men är det också roligt att lära?
– Ja… sådär.

Båda verkar dock trivas i skolan och de plockar glatt fram böcker och bildkartor, som visar vad de håller på med under lektionerna. Det är mycket bilder som stöd för minnet, symboler av samma slag som i kursplanen.

Symboler och korta ord
Varje dag får de ett schema som även det baseras på symboler och korta ord. Den här dagen står det bland annat slöjd och filmvisning på Isabells schema. Där framgår även att det till lunch är spagetti och köttfärssås.
– Det bästa med skolan är den goda maten och salladsbordet, säger Per.
Isabell stämmer in:
– Tjoho, idag är det köttfärssås!

Att Visby blivit först med visuella kursplaner beror åtminstone delvis på en skolinspektion år 2007, då stadens särskola fick klart för sig att elevernas delaktighet kunde vara bättre.

Skolan ansökte hos kommunen om pengar till ett utvecklingsarbete och fick klartecken.
– Uppgiften blev att skriva en rapport med förslag till åtgärder. Vi insåg att vi måste göra något mer för att göra eleverna delaktiga i utbildningsmålen. Och för att bli det måste de förstå kursplanen, berättar Ulla Persson och Yvonne Hansson.

En eftermiddag per vecka
De kom fram till att kursplanen kan visualiseras med bilder och enkel text. Sagt och gjort – de satte genast igång och arbetade med detta en eftermiddag per vecka under hela förra läsåret.
– Det var himla kul och intressant! Det blev en sporrre att hitta enklare ord för de begrepp som användes i kursplanen. Vi var tvungna att tänka till – vad står det egentligen?

Att hitta bra bilder var inte heller det lättaste. Datorprogrammet Communi­cate In Print och olika bilddatabaser användes, men Ulla och Yvonne tog även fram egna bilder genom att fotografera volymmått, tidtabeller, rea-prislappar och så vidare.

– Vi har tänkt på hela livsperspektivet, bilderna ska inte bara ha koppling till skolvardagen.
Att symbolisera olika områden inom naturorienterade ämnen tillhörde det svåraste. Hur visar man förbränning och olika energikällor på bild? Inte så lätt, men även det hittade Ulla och Yvonne symboler för.

Ryktet sprider sig
Ryktet om de visuella kursplanerna har spritt sig bland särskolor runt om i Sverige. Förra våren gavs en förhandstitt under Särskolans rikskonferens, som då ägde rum i just Visby.

Många skolor har hört av sig till Ulla och Yvonne för att få veta mer om deras erfarenheter. Än så länge är det dock inte aktuellt att sprida kursplanerna på samtliga särskolor i landet. Ett skäl att vänta är att det kommer nya kursplaner hösten 2011, med delvis ny struktur på utbildningen, så materialet måste snart revideras.

– Vi hoppas att andra särskolor ska kunna använda visuella kursplaner i framtiden. Vi får många förfrågningar om att visa upp dem men vi har inte tid för det just nu, utan vi hänvisar till de filmer om kursplanerna som finns på Skolverkets webbsida, säger Ulla Persson.
– Det är också skönt att få testa kursplanen i vår egen skola under ett läsår. Det blir en kvalitetssäkring.
Nu verkar man dock vara ganska säkra på att kursplanen håller måttet och att det inneburit ett lyft för elevernas delaktighet.

– Det har verkligen fallit i god jord och blivit bra verktyg för både elever och pedagoger. Även om vi ännu inte jobbat ett helt läsår med kursplanen har vi märkt en tydlig skillnad, säger Ulla Persson och Yvonne Hansson. +