Yrke: Anhörigkonsulent

Publicerat av
Anders Lindström
Dela

”Anhörigfrågor de största av alla”

Mikael Nylander delar sin arbetstid mellan två halv­tidstjänster, som anhörigkonsulent och sjukgymnast. Han menar att det allmänt är ganska dåligt med kunskapen om anhörigas rättigheter, och ser sig själv som en katalysator mellan anhöriga och kommunens beslutsfattare.

Att Upplands-Bro kommun bara har en halvtidstjänst som anhörigkonsulent förklaras av att det handlar om en till invånarantalet relativt liten kommun. Den ligger vid Mälaren nordväst om Stockholm, och här finns runt 24 000 invånare, de flesta i tätorterna Bro, Kungsängen och Brunna.

Mikael berättar att han liksom ganska många andra kommunbor är både född och uppvuxen här, även om han långtifrån har bott här hela livet. I ett och ett halvt år var han bosatt i Kina, ett land som han också besökt ett antal gånger därutöver. Det kinesiska har också präglat hans tidigare yrkesliv som egen företagare med inriktning på kinesiskt språk och kultur.

Samtidigt berättar han att han har haft en fot i vårdyrket genom att arbeta som timvikarie på boenden för bland annat människor som har autism.

Så kom det sig att han just före 40-årsåldern utbildade sig till sjukgymnast. Han har också en idrottsbakgrund: i yngre år var han aktiv inom friidrott, när han bodde i Kina kom han att träna wushu, kinesisk kampsport, i parken där.

Som sjukgymnast fick han arbete i hemkommunen, och när en halvtidstjänst som anhörigkonsulent inrättades för snart fyra år sedan sökte och fick han den.

– I början var det mycket inriktning på äldrefrågor, men med tiden har man insett att  det är mycket mer som ingår: psykisk ohälsa, olika kroniska sjukdomar, människor som omfattas av LSS och så vidare.

Sammantaget tycker jag man kan säga att det är den största frågan av alla inom den sociala sektorn, eftersom nästan alla någon gång ställs inför en anhörigsituation, sammanfattar Mikael Nylander.

Han menar att det är allmänt ganska dåligt med kunskaperna om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller, och han försöker att informera om detta.

– Många känner inte till att det inte finns någon laglig skyldighet att ta hand om sin make eller maka, eller om sina föräldrar, förklarar Mikael. Sedan är det förstås så att de flesta ändå på olika sätt och i olika omfattning vill göra det.

Hur bedriver du arbetet rent konkret?
– Jag arbetar mycket med anhöriggrupper, nätverk, informationsdagar. Vi har också lärande nätverk med bland annat anhöriga och politiker, vi samlas i grupper och har kontakt med 13–14 andra kommuner.

Känner du att du kommer i kläm mellan de anhörigas och beslutsfattarnas förväntningar på dig?
– Nej, snarare tvärtom, jag känner att jag kan vara en katalysator och berätta på ömse sidor vad som gäller.

Kan du ta med dig något av kinesisk visdom in i ditt arbete?
– Ja, på så sätt att alla stora filosofer är universella. Men det finns ett helt annat sätt att se på familjesammanhållningen i Kina, där tar till exempel far- och morföräldrar hand om barnen mycket mer än här. Så nej, det har ingen stor påverkan på min syn på anhörigfrågor.

 

Utbildning
Den vanligaste bakgrunden är någon form av social- och sjuksköterskeutbildning. Att vara utbildad socionom med viss erfarenhet av socialt arbete är en bra bakgrund, enligt Titti Fränkel, Akademikerförbundet SSR.

Framtidsutsikter = ökande behov!
Eftersom behoven ökar inom anhörigfrågor så bör även arbetsmarknaden för anhörigkonsulenter växa. ”Det är en grupp som fyller en viktig funktion”, säger Titti Fränkel, Akademikerförbundet SSR.

Lönenivå
Det varierar beroende konsulentens utbildning och erfarenhet samt i vilken kommun och del av landet du jobbar. I Stockholm: 30 000–40 000 kr/månad.

 

Mera fakta om jobbet

Sedan 2009 slår socialtjänstlagen fast att kommunernas socialnämnder ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning.
n Marianne Winqvist, forskare vid Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, håller just på att sammanställa en enkät som hon har gjort med anhörigkonsulenter ute i landet. Hon berättar att det finns sådana tjänster i nästan alla av landets 290 kommuner, och det totala antalet är runt 450. Men det är bara lite mer än var tredje som arbetar heltid med just detta. Många delar, som Mikael i artikeln här intill, sin tid med andra uppdrag inom kommunen.
I 45 procent av kommunerna är det en ensam konsulent, men det kan också i större kommuner finnas upp till tio personer som arbetar med anhörigfrågor, därmed inte sagt att alla jobbar heltid.
De allra flesta, drygt tre fjärdedelar, har en högskoleutbildning. Vanligast är någon form av social utbildning, följt av sjuksköterskeutbildning.
Vad gäller lön och facklig tillhörighet så har Marianne Winqvist inte tagit upp det i enkäten, eftersom bakgrund och förutsättningar är så olika för de tillfrågade. Men Mikael Nylander berättar att lönerna i Stockholmsområdet ligger mellan 30 000 och 40 000 i månaden.
Själv har han numera en sammanslagen lön för sina båda jobb, men när hans lön delades så låg den på 30 000 för konsulentdelen och 27 500 för arbetet som sjukgymnast.
Akademikerförbundet SSR organiserar många anhörigkonsulenter.
 

 

Artikeln publicerades 2014-06-26

Publicerat av
Anders Lindström