”Zebastian har chockat alla”

När den svenska Paralympicstruppen på onsdagen landar i Arlanda kan den räkna med en hel del uppvaktning. Och flest blickar lär riktas mot spelens yngste deltagare, längdskidåkaren Zebastian Modin (till vänster på bilden ovan).
– Han har verkligen chockat alla med sin medalj, säger truppledaren och Svenska handikappidrottsförbundets sportchef Hans Säfström när Föräldrakraft når honom inför hemresan från Vancouver.

Att en ung person når så stora framgångar i en tid när vi brottas med rekryteringsproblem är en önskedröm för oss. Det här visar att unga kan lyckas tidigt. Zebastian är absolut största glädjeämnet för truppen, säger Hans Säfström.

Zebastian Modins bronspeng må vara guld värd för SHIF, men truppledaren är mån om att i samma andetag framhäva andra unga paralympiker.
– Totalt sett är spelen mycket lyckade för oss, vi har nått vårt mål, utan problem och med råge. Vi skulle vara bättre än i Turin, där tog vi en medalj. Nu tog vi två och vi har skapat de här erfarenheterna för de yngre som vi hade hoppats på. Flera av de andra yngre har gjort bra spel. Per Kasperi, i kälkhockey, fick mycket speltid, vilket är ett tecken på ett genombrott, säger han.

Brons bärgade även curlinglaget. Men det var en krokig resa fram till medaljen. En av lagmedlemmarna, Glenn Ikonen, blev tidigt utesluten ur tävlingen sedan det uppdagats att han använt en otillåten blodtrycksmedicin.

Hur kunde det hända, är inte idrottarna informerade om vad som gäller?
– De är mycket väl medvetna, och Glenn sa själv att han missat att informera om sin medicin. I och med att det här nu skett så måste vi se över vad vi kan göra för att förhoppningsvis förhindra att det sker igen. Vad som nu händer vet vi inte än. En utredning pågår och Glenn ska komplettera med handlingar, säger Hans Säfström.

Att laget inte påverkas är klart, bronspengen sitter således säkert.
Maxstraffet för den här typen av brott är två års avstängning.
– Vi vet inte vad det kan bli för Glenn, säger Hans Säfström.

Vad är spelens största besvikelse, enligt dig?
– Jag är egentligen inte besviken på någonting. Det finns några som inte uppnått sina mål, men det hör idrotten till. Kälkhockeylaget nådde, placeringsmässigt, inte vad det ville. Men samtidigt var inledningsmatchen mot Norge bland det bästa ett svenskt landslag presterat på många år. Det är ett sårbart lag, med för få spelare. Vi är tvungna att matcha några få spelare för mycket, säger Hans Säfström.

Föräldrakraft lyckades inte nå Zebastian Modin i stöket inför hemresan, men väl hans ledsagare och träningskompanjon, Albin Ackerot, som tränar uppemot sex gånger i veckan tillsammans med Zebastian.

Kommentera bragdbronset?
– Det är helt sanslöst, måste jag säga. Jag tror att han inte fattat själv än. När vi hörde att bara åtta skulle gå vidare från prologen, trodde vi att det skulle bli svårt. Dessutom kände sig inte Zebastian säker på att starta. Han hade lite halsont och vi talade med förbundskaptenen och bestämde ändå att han skulle köra, säger Albin Ackerot.

Kanske var det onda i halsen ett tecken på att Zebastian Modin var i toppform, menar Albin Ackerot.
– När man är i toppform är allt i kroppen på gränsen av vad den tål. Då gäller det att hålla sig på rätt sida. Vi sa att du kommer att märka hur du mår i första backen, antingen tar det stopp eller så flyger du fram, säger Albin Ackerot.
Resultatet vet vi.
Zebastian Modin flög fram, inte bara till semifinal, utan även till final – och medalj.

Hur firade ni?
– Först med tårta tillsammans med skidåkarna. I går anslöt vi till övriga svensktruppen i Vancouver, och då gick vi ut och åt tillsammans och firade även curlinglagets brons, säger Albin Ackerot.

Läs Albins blogg om det omtumlande bragdbronset

Foto: Jamie McDonald/Getty Images (bilden med Zebastian och Albin på prispallen)