Funktionshinderråd utan verkligt inflytande?

TEMA FUNKTIONSHINDERRÅD. Samverkan mellan kommuner och landsting och organisationer för människor med funktionsnedsättningar finns på de flesta håll, men är inte helt lätt att överblicka. Socialstyrelsen har dock gjort en kartläggning. En erfarenhet därifrån är att intresseorganisationernas företrädare ofta inte tycker att deras kunskaper tas till vara.

Falkenberg: Hur tillgänglig är demokratin i kommunen?

Falkenberg: Hur tillgänglig är demokratin i kommunen?

TEMA FUNKTIONSHINDERRÅD. Kommunala handikapprådet i Falkenbergs kommun träffas fyra gånger per år, och Dagens Omsorg fick möjlighet att vara med på ett av dessa möten. Detta handlade bland annat om hur tillgänglig demokratin är i kommunen.

”Generellt så är det lite segt”

”Generellt så är det lite segt”

TEMA FUNKTIONSHINDERRÅD. Det finns goda exempel på arbete för tillgänglighet, men generellt så är det lite segt, tycker Dan Engberg, en av föreningsrepresentanterna i kommunala handikapprådet i Falkenberg.

Gävle: ”Frågor om tillgänglighet handlar om hela samhället”

Gävle: ”Frågor om tillgänglighet handlar om hela samhället”

TEMA FUNKTIONSHINDERRÅD. Fram till 1984 talade man bara om funktionsnedsättning som ett medicinskt problem. Idag har medvetenheten om att sträva efter ett samhälle tillgängligt för alla ökat på många plan. Sören Norman, tillgänglighetssamordnare i Gävle, menar att frågan om tillgänglighet och funktionsnedsättningar berör alla grenar av politiken och samhället.

Handikapprådets ordförande: ”Det är trögt att få gehör”

Handikapprådets ordförande: ”Det är trögt att få gehör”

TEMA FUNKTIONSHINDERRÅD. Gerd Stenström har varit ordförande i kommunala handikapprådet (KHR) i Falkenberg i fem år. Hon beskriver rådets viktigaste uppgift som att vara en länk mellan handikapporganisationerna och de kommunala förvaltningarna, en väg för personer med funktionsnedsättning att föra fram problem och bekymmer öga mot öga med beslutsfattare.

Adam fastnade med permobilen mellan vagn och perrong

Det är lättare att åka tåg med SJ än med pendeln till Stockholm, tycker Adam Danielson. En gång höll det på att gå illa för honom, när permobilen fastnade mellan vagn och perrong.

Resa med förhinder när hissen var trasig

Sofia Wångmar har färska erfaren­heter av en tågresa med förhinder. På grund av en trasig hiss fick hon och hennes assistent tillbringa två extra timmar på tågstationen i Hässleholm.

Vardagen på universitetet – bättre anpassad än resorna med tåg

Det varierar, summerar Carl Boström sina upplevelser av hur det fungerar att åka tåg för den som är rullstols­buren. Biljettbokning och av- och påstigning är stötestenarna, tycker Carl som upplever en bättre anpassad vardag på universitet.

Anders väntade på att rampen skulle hissas ned – Då gick tåget

Anders väntade på att rampen skulle hissas ned – Då gick tåget

Musikal-aktuelle Uppsalabon Anders Eriksson bokade sin SJ-resa till Östersund en vecka i förväg, han ringde dagen innan och kollade att allt var klart men när han väntade på att rampen skulle hissas ned till hans permobil så gick bara tåget iväg. Det slutade med en taxiresa som blev mycket dyr för SJ.

Inte alltid som på räls

Inte alltid som på räls

Att åka tåg kan ställa till oväntade problem för den som är rullstolsburen. Mikael Wångmar i Uppsala har engagerat sig för att det inte ska vara onödigt besvärligt. ” Jag gillar tåg, det är därför jag vill påverka.”