Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson.

Höj kvalitén på gruppbostäder

Blogginlägg

För att gruppbostad ska bli ett bra alternativ måste kvalitén kraftigt förbättras

Trots skrämmande reportage i Uppdrag granskning har det inte blivit någon större debatt om gruppbostäder. Jag misstänker att LSS-utredningen har missat detta också.

Insatsen ”Bostad med särskild service för vuxna”, gruppbostad och servicebostad är den näst största insatsen i LSS med 27000 personer. Den största insatsen är ”Daglig verksamhet” med 37000 personer. Oftast har personerna både boende och daglig verksamhet. Sedan ett antal år står dessa insatser för nästan för hela ökningen av LSS-insatser.

Samtidigt pratas det mest om insatsen personlig assistans, eller egentligen om assistansersättningen, den som betalas av Försäkringskassan. Antalet personer med assistansersättning har minskat med ungefär 1000 personer på 5 år. Det som fortsatt öka är antalet timmar per person och vecka, men bara i snitt med drygt 1 timme!

Jag är övertygad om att diskussionen om assistansersättningen kommer att fortgå med full kraft efter att LSS-utredningen lämnat sitt förslag.

Däremot diskuteras alltför sällan alternativet gruppbostad. Inte ens efter det skrämmande reportaget i Uppdrag Granskning tog det någon fart. Jag misstänker att utredningen missat detta också.

För att gruppbostad ska bli ett bra alternativ måste kvalitén kraftigt förbättras. I FUB har vi listat ett antal punkter som idag är problem som måste åtgärdas:

Stor brist på gruppbostäder och servicebostäder

Nästan alla kommuner, minst 166 av landets 190 kommuner saknar gruppbostäder eller servicebostäder. Det är ofattbart dåligt då planeringen, dvs. vilka som behöver dessa bostäder är enkelt att få fram från hur många barn som har detta behov från särskolan.

Allt större gruppbostäder och ”omsorgscontainers”

De gruppbostäder som byggs blir allt större, särskilt de som kommuner bygger då de inte behöver tillstånd från IVO. Rekommenderat antal är 3-5 boende och att 6 kan accepteras om alla tidigare 5 har goda levnadsvillkor! Trots denna skrivning har praxis blivit 6 överallt!?

Ofta sker samlokalisering av flera gruppbostäder; tre gruppbostäder som läggs ovanpå varandra med 6 lägenheter i varje; eller tre fristående byggnader, med 6 lägenheter i varje, grupperade kring en gemensam gård.

Samlokalisering sker även, trots att det inte ska göras, med daglig verksamhet och/eller äldreboende

Ej verkställda beslut ökar

Ej verkställda beslut är vanligt vad gäller insatsen bostad med särskild service för vuxna, dvs. den enskilde får ett gynnande beslut som sedan inte verkställs inom skälig tid. En orsak är naturligtvis som jag sa tidigare brist i planering, en annan är att man sparar pengar. Vitet för att inte verkställa beslut är för lågt.

Inte möjligt välja boende

Det är idag inte möjligt att ansöka om en viss bostadsform pga. praxis som ger kommunen rätt att bestämma hur insatsen ska utformas. Detta medför att vissa kommuner enbart bygger servicebostäder trots behov av gruppbostäder.

Det är också så att du inte kan välja var du vill bo eller med vem, trots att detta är vad lagen menar. Det skapar stora och onödiga problem på speciellt gruppbostäder som blandar åldrar och blandar olika diagnoser.

Oskäligt höga hyror

Tanken var att kommunen skulle hyra ut till självkostnad och att utformning pga. funktionshinder(bostadsanpassning) inte skulle påverka priset. Likaså tillgång till ett gemensamhetsutrymme som är en del av omvårdnaden ska vara utan kostnad för den enskilde. Det har inte funkat utan dyra hyror är det som gör gruppen fattig! Läs om det i vår rapport ”Fångad i fattigdom”.

Personalkompetensen och kontinuiteten brister

I många LSS-verksamheter, inte minst bostäder för vuxna, brister personalens kompetens.

Kraven på föreståndarens utbildning är tydlig i LSS. Men även kraven på all övrig personal: de ska ha den kompetens som krävs för varje boende vid varje tillfälle, för att uppnå goda levnadsvillkor för alla boende.

Naturligtvis måste av det skälet personalen få kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Att minska personalomsättningen är oerhört viktigt. Då uppnås en större kontinuitet, som i sin tur kan medför att tryggheten samt kvaliteten i verksamheten förbättras.

Frånvarande chefer

Ett stort problem i de flesta LSS-verksamheter är att chefen har ansvar för alltför många enheter. Detta medför att chefen alltför sällan är på plats i det dagliga arbetet för att stötta personalen samt upptäcka eventuella brister.

Avsaknad av egna fritidsaktiviteter

Egna fritidsaktiviteter måste ingå i verkligheten och inte bara i lagtexten! Det duger inte att begränsa egna aktiviteter till 1 per vecka, som dessutom ofta fryser inne på grund av personalbrist. Det är inte ett liv som andra.

Det är heller inte rätt enligt lagen att avslå insatsen Kontaktperson bara för att du bor på gruppbostad och har daglig verksamhet. Alla, även de som bor på gruppbostad, har rätt till en egen vald ”kompis” att göra fritidsaktiviteter med.

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

Publicerad:
2019-01-07

Av: Harald Strand

Nyckelord:
Harald Strand, LSS, LSS-utredning, LSS-utredningen, gruppbostäder

5 reaktioner på ”Höj kvalitén på gruppbostäder”

  1. Christine Carlsson

    Min dotter står i kö till gruppboende. Men det jag hör och läser får mig att tro att hon aldrig kommer att kunna flytta hemifrån. Jag blir mörkrädd av hur illa det sköts! Personalomsättningen är en stor oro. Unga personer som inte har kunskap eller utbildning och de stannar inte länge. Vem ska lära känna min dotter? Föra hennes talan när hennes ordförråd tryter? Åh vad jag önskar att jag hade medel själv att starta upp väl fungerande gruppboenden.
    Hoppas denna fråga ”tar fart” och att de ni tidigare tagit upp lyfts fram så det blir ändring!!

  2. Ulrika Lindgren

    Tack Harald för inlägget om att höja kvalitén i gruppbostäder. Något som också skulle underlätta för samtliga inblandade parter (främst den boende, men även dess föräldrar, övrig personal och de flesta föräldrar) är om man talar TILL en boende och ej OM. Speciellt ej om den boende hör, när man står och pratar nedlåtande om någon boende. Det finns faktiskt en del boende, som har dåligt/otydligt tal, men där personerna förstår mycket och märker av tonfall. DÅ kan problemen ibland kännas oöverstigliga.

  3. Känner till boenden där de blir bjudna på gratis grillaftnar o likn, men där de inte kommer därför att personalen tycker det är för besvärligt!!!! När min anhörige bodde i gruppbostad hade hen nästan alltid blödande tandkött och blödande sprickor på hälarna. När jag påtalade detta, rycktes det på axlarna. Fasar att nya LSS-lagen gör att hen måste förpassas till gruppbostad igen.

  4. Thomas Juneborg

    Ja, vet inte i vilken ända jag ska börja Harald. Det jag bevittnade i UG var mycket värre än jag föreställt mig. De berörda personerna var ljusår från att goda levnadsvillkor enligt LSS målpragrafer 5-7. Jag vill inte använda ordet institution i första taget som du vet men det jag såg i UG förtjänar inte att kallas gruppboende, det var institutioner därför att där fanns allt (bortsett från storleken på verksamheten) jag själv förknippar med institutioner – vanvård, bestraffningar, hot om bestraffningar och obefintlig insyn och på det dessutom ingen som tar ansvar för misären.

    Vad ska göras, ja det krävs en mindre uppsats för att ta upp allt men ändå i korta drag:

    * Absolut krav på att antalet boenden inte får överstiga de rekkomendationer som finns och tunga sanktioner mot de kommuner som ändå försöker bryta mot det.

    * De som bor det måste självfallet kunna beviljas ledsagning med så att de kan ägna sig åt de fritidsintressen hen har. Så länge de boenden är helt beroende av befintlig personal för att kunna göra det kommer det bli konflikter om vad som ska göras, hur ofta etcetera.

    * Kraftigt ökade resurser till IVO att göra kontroller – givetvis oanmälda

    * Nogrann bakgrundskontroll av personalen. Är de överhuvudtaget lämpliga att jobba med människor? Har de den kunskap som krävs för att hantera t.ex personer med utåtagerande beteende på ett värdigt sätt? Och givetvis under inga förutsättningar får verksamheten vara underbemannad.

    * Att befintlig personal accepterar att de faktiskt ska hjälpa människor i deras hem att få ett så bra liv som möjligt enligt lagens intentioner, att de inte jobbar på en vårdinrättning.

    * Hela verksamheten ha ett ett grundtänk tänk som påminner om den personliga assistansen. Ett exempel på det är den självklara rätten att kunna ägna sig åt valfria fritidsaktiviteter när hen så önskar göra det.

    * Och givetvis, att ansvar utkrävs med hårda påföljder om missförhållanden upptäcks.

  5. Det som också är viktigt i boendet är att, om den boendes fritidsintresse är av specialintresse t ex simning, ridning, go-cart, eller annat så måste personalen också kunna delta i ett sådant intresse, så att goda levnadsvillkor kan gälla för en enskild individ. Dessutom måste personalen förstå att man arbetar i den enskildes hem och visa tillbörlig respekt för detta. Inte heller ska man behöva samåka till t ex dans eller fritidsklubbar då den enskilde säkert vill bestämma själv när det är dags att åka hem.
    Inte heller ska man inte behöva gå kollektiv på bio man kanske vill välja film själv. Den kollektiva utveckling som gäller för gruppbostäder idag måste brytas.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *