Klyftorna mellan rik och fattig ökar mest i Sverige | HejaOlika

Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson

Klyftorna mellan rik och fattig ökar mest i Sverige

Blogginlägg

Ojämlikheten ökar även inom vården. Det drabbar de som inte kan betala för privat vård. I den gruppen ingår de flesta med LSS.

Jag läste ledaren i Dagens Nyheter den 15 december. Skribenten vill få oss att tycka, att tolkningar som gjorts i andra media av FN-rapporten om mänskliga rättigheters utveckling på det ekonomiska området, är alltför pessimistiska.

Ledaren påstår, att problemet uppstår när man bekämpar väderkvarnar och falska verklighetsbilder. Om ”alla vet” att ojämlikheten ökar lavinartat och att ”vanligt folk” får det sämre ökar risken att populister vinner mark och att politiker stormar mot ett samhälleligt maskineri som i grunden fungerar ganska bra.

I samma tidning finns en krönika om klimatförnekelse, om att det globala misslyckandet med att hantera den eskalerande klimatkrisen inte helt kan skyllas på den auktoritära högerpopulismen. Förnekelsemekanismerna finns – i en mildare skala – också på andra håll, i form av det som inom forskningen kallas responsförnekelse.

Det vill säga: de flesta av dagens politiker vet vad som håller på att ske och vad som behöver göras, men agerar ändå inte i enlighet med dessa insikter.

Sedan 90-talet har gapet mellan fattiga och rika ökat, och i Sverige mest av EU-länderna. Den rikaste tiondelen av befolkningen ökade sina inkomster med 63 procent, mellanskikten 30-40 procent, den fattigaste tiondelen med 1,7 procent.

Lördagen den 14 december demonstrerade cirka 3000 personer i hällregn mot nedskärningar i vården i Region Stockholm. Orsakerna, enligt ansvariga politiker, rimmar dåligt med den verklighet som råder. Det handlar om en medveten privatisering av vården som är en viktig orsak till de ökade kostnaderna. Dessutom har politikerna medvetet blundat för den stora befolkningstillväxten i regionen, nära 200 000 på fem år. Kan jämföras med Sveriges fjärde stad Uppsala som har 225 000 innevånare. Det är inte heller så att Region Stockholm är en fattig region.

Styrande politiker i Region Stockholm påstår gärna att regionen ger över 6 miljarder till andra regioner i bidrag i utjämningssystemet. Men verkligheten är enligt DN; Så flödar skattepengar från Stockholm till Norrland? Nja. Visserligen används ”Stockholms-pengar” till att finansiera kommuner i Norrland. Nio kommuner i Stockholms län betalar en avgift, sammanlagt 6,5 miljarder kronor, som sprids ut över hela Sverige. Samtidigt får enbart Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje 4,7 miljarder kronor från utjämningssystemet. Totalt sett får kommunerna i Stockholms län ett bidrag på 1,7 miljarder kronor.

Att våra styrande politiker kommer från norra Stockholmskommuner är ett känt faktum, och även att de i sin privatiseringsiver glömmer sina fattiga kommuner i söder. Men det ger dem inte rätt att sprida falska siffror.

Vårdvalet och delvis privatbyggda Karolinska Solna är de verkliga sänkena för vårdens ekonomi i Regionen. Det är i bägge fall politikernas fel, men det drabbar patienterna. Mest de som inte kan betala för privat vård. I den gruppen ingår de flesta med LSS.

Ojämliken ökar således även här i praktiken, vilket är svårt att förneka i verkligheten, även för slipade politiker?

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Forum FUB

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Linnea och Josef Carlssons stiftelse

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

Publicerad:
2019-12-16

Av: Harald Strand

Nyckelord:
Harald Strand, ekonomi, ekonomisk trygghet, jämlik vård

3 reaktioner på ”Klyftorna mellan rik och fattig ökar mest i Sverige”

  1. Thomas Juneborg

    Efter att ha läst budgetplanen fram till 2022 så är det övertydligt för mig att det inte saknas pengar hos finansdepartementet. Magdalena Andersson vill nämligen betala av hela 189 miljarder kr på en redan låg statsskuld + att budgeten beräknas gå plus varje år fram till 2022.

    Alltså är det frågan om prioriteringar. Finns det pengar till att avskaffa värnskatten,göra avbetalningar på statsskulden på nästan 200 miljarder kr fram till 2022 mm finns givetvis utrymme att höja den ekonomiska standarden för de mest utsatta.

  2. Harald Strand

    I dagens Rapport (29 dec) lovar Magdalena Andersson att sänka skatten för personer med aktivitets-och sjukersättning till samma nivå som ålderspensionärer! Om pengar finns? Det fanns till att avskaffa värnskatten. En annan brasklapp var att C och L måste vara med på detta. Det borde väl inte vara så svårt Anders W Jonsson och Bengt Eliasson?

    Menar Magdalena att hon verkligen vill borde det egentligen redan ha genomförts.

    Men tyvärr räcker inte det bara med en skattesänkning utan även en höjning av bostadstillägget till samma nivå som ålderspensionärer.

    Och även efter detta kommer pengar att saknas för ”ett liv som andra” på grund av att själva ersättningen har tappat i värde mot alla andras inkomst då ersättningen bara höjts i snitt cirka 1 procent per år de senaste drygt 10 åren mot cirka 3 procent för alla yrkesarbetande i snitt. Det kräver en aktiv insats från regeringen att antingen byta index eller att göra en engångshöjning motsvarande de 20 procent man missat.

    Det finns ingen quick fix att återställa ekonomin till den nivå LSS utlovat för ”ett liv som andra med goda levnadsvillkor”.

  3. Yvonne Malmgren

    Ett mått på välfärd är hur man tar hand om människor i samhället så de inte blir utsatta. För personer med funktionsnedsättning har besparingsivern påverkat alla livsområden. Utanförskapet ÖKAR.
    ”Alltjämt ojämlikt och alltjämt förnedring”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons för Forum FUB
STÄNG ANNONSEN
Skip to content