Varför följer vi inte lagen? Det enkla svaret är att risken att straffas är låg | HejaOlika

Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson.

Varför följer vi inte lagen? Det enkla svaret är att risken att straffas är låg

Blogginlägg

Det är meningslöst att överklaga beslut till förvaltningsrätten, som till 90 procent väljer att lyssna på kommunens jurister

Ta till exempel fortkörning, ett brott polisen har prioriterat bort. Kontroller har ersatts av kameror, som blivit så många att de numera bara stickprovskollas några i taget på avläsningscentralen i Norrland. Risken är liten för upptäckt och då blir resultatet ”alla kör för fort”.

Samma gäller för parkeringsböter generellt. Många har slutat betala, för att de upptäckt att risken att få lapp är liten. Det är billigare att aldrig betala.

Enkel stöld och inbrott utreds i princip inte, det vill säga: risk och sanktioner är nära noll för förövare.

Ovanstående handlar om privatpersoner.

Men kommuner måste väl följa lagen? Nej, det faktiskt samma där! Sanktionerna är för milda och risken att upptäckas är för låg och då kan även kommuner strunta i till exempel LSS.

När förvaltningsrätten inte har egen kompetens och när IVO har för små resurser, så att de inte följer upp enskildas anmälningar, då krackelerar vårt rättssystem för LSS.

Jag blir mörkrädd när jag hör historier från mina FUB-kamrater, om hur kommuner helt struntar i det LSS föreskriver. De kan ha egna riktlinjer som helt strider mot LSS intentioner, som exempel ”om man bor på gruppbostad har man inte rätt till kontaktperson”.

De som skrev LSS-propositionen, och tog bort förslaget om rättshjälp, förutsatte att kommuner alltid gör det bästa. De hade tyvärr helt fel.

Numera säger jag, åtminstone som privatperson, att det är meningslöst att överklaga beslut till förvaltningsrätten, som till drygt 90 procent väljer att lyssna på kommunens jurister, oavsett hur tydligt fel det är. Det är en konsekvens av kunskapsbrist, men även ett formellt fel i utredningsplikten enligt officialprincipen, när en part är underlägsen den andre.

Detta är inte ok. Vi behöver rättshjälp i LSS, och rättsuppföljande myndigheter behöver både resurser och kompetensutbildning.

Det är bara i sagan som herdepojken David besegrar jätten Goliat.

Rättshjälp har visat sig vara nödvändigt. Handikapputredningen hade rätt även här. De som skrev LSS-propositionen, och tog bort förslaget om rättshjälp, förutsatte att kommuner alltid gör det bästa för alla sina innevånare, särskilt de svagas, och att kommuner alltid följer lagens intentioner. De hade tyvärr helt fel.

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

Publicerad:
2019-11-08

Av: Harald Strand

Nyckelord:
Harald Strand, LSS, rättshjälp

8 reaktioner på ”Varför följer vi inte lagen? Det enkla svaret är att risken att straffas är låg”

  1. Som samhället ser ut idag behöver LSS kretsen rättshjälp,
    Samhället styrs idag av ekonomer och jurister och de humanistiska värderingarna har tappat mark.
    De sjuka behandlas på KS enl Boston Consultings normer
    De funktionshindrade bemötts av kommuner gm jurister och inte med hjälp av humanistiskt inriktade handläggare.

  2. Det är till och med så, att om IVO gjort inspektion och funnit att det finns anmärkningar – men väljer att ge kommunen möjlighet att ”fortsätta rätta till det på det sätt som nu anges” – så gör kommunen precis just detsamma igen. Alltså inget alls, låter det gå vidare på samma sätt som innan inspektionen. Men nu med en dokumentation som hela tiden döljer missförhållanden.
    Nu finns ju också IVO som någon sorts garant – de har ju gett grönt ljus..
    Möten med fina protokoll som anger nya insatser och samordning räcker tydligen. Om det sker i verkligheten sedan, det som bestämts på papperet, det är absolut inte alls lika viktigt. Eller ens viktigt.

    Det ska mycket till att göra en ny anmälan, med den väntan och de problem det ger av indragen hjälp (som det blir för mig) och avslag på insatser ”eftersom det redan beviljats xxx” som alltså inte verkställts men det syns ju inte i papperen.

    Det är mycket mycket svårt att få ett rimligt liv som funktionsnedsatt idag.

  3. Harald Strand

    Det är samma goda humanistiska personer som kommenterar inläggen.
    Jag är tacksam för att de finns och sprider tankar och kunskap.

    Självklart skulle jag vilja att fler tog ton mot den uppenbara lagtrots som pågår. Orsaken vet vi och de dåliga ursäkterna haglar. Media med några undantag som denna tidning skriver ingenting i ämnet vad som är rätt och vad som är fel.

    Allt har blivit pengar trots att det tydligt framgår av propositionen att det bara är enskildas behov som ska styra insatserna, dvs. absolut inte brist på resurser. Vi har aldrig varit så rika i Sverige som nu – men pengarna fördelas till de som redan har, och de är flest i dagens samhälle.

    Okunskap är det andra stora problemet att de som ska genomföra och bevaka LSS inte orkar läsa förarbeten till LSS. Ett av mina bättre inlägga på denna sajt är ”Vad är en besserwisser” där många påstår sig veta, men saknar djupare kunskap. De är de jag blir mest arg på. Nu håller ett antal ”utbildningsföretag” på och skriver att de ska informera om ”nya LSS” och ”LSS utredningen”, vilket är irriterande. Lura personer att betala pengar för något som inte finns? Nästan lika ila som att sprida felaktiga artiklar om fusk etc., för att baktala LSS.

    Var är alla politiker som påstår sig värna LSS (men menar PA). Jag saknar era kommentarer här!

    1. Yvonne Malmgren

      Harald, det råder en tystnadskultur bland folkvalda avseende LSS. Det är mycket oroväckande om utbildningsföretag ska informera om nya LSS som inte finns. Där måste funktionsrättsrörelsen gemensamt ”mota Olle i grind”

  4. Yvonne Malmgren

    När det gäller rättshjälp fanns det med i handikapputredningen. Men instämmer det försvann under resans gång. Vi var nog många som trodde att rättshjälp var av mindre betydelse. Och där ingick även jag. Vi som var nya LSS-handläggare blev skolade att ha en humanistisk syn och se till den ”lilla människan.” Vidare fanns det också en oskriven regel när lagen kom avseende myndighetsutövning:
    ”Om du som handläggare känner tvivel avseende goda levnadsvillkor, försök att sätta dig in i personens livssituation och tänk hur du skulle vilja ha det för att få din vardag att fungera. Då har du hamnat rätt.”
    När myndighetsutövningen tappade själva visionen att försätta sig i en annan människas livssituation så försvann det humanistiska tänket. Vilket innebär att man inte följer lagens syfte, intentioner.
    Med facit i hand måste man ställa frågan om det är en rättighetslag när kommunikationen är envägs. Det vill säga att den enskilde måste hävda sina rättigheter mot myndigheters batteri av jurister och experter. Och när myndigheter generellt hänvisar till prejudicerande domar då har det blivit ett ”kollektivtänk” och då är man långt ifrån den enskildes individuella behov. Vilket gör att jag drar paralleller, mer till diktatur än demokrati.

  5. Thomas Juneborg

    Harald:
    Givetvis är det så att är det liten risk att du åker fast ökar viljan att ta risken att bryta mot lagen. Det gäller såväl lagbrott där samhället är förövaren som lagbrott utfärda av privatpersoner. Om du ändå åker fast och vet att påföljden/straffet är obefintligt ökar benägenheten att bryta mot lagen än mer… Det är det läget Sverige befinner sig nu. Både staten och kommunerna vet att de inte riskerar någon påföljd (t.ex. höga böter) när de bryter mot rättighetslagen LSS.

    Naturligtvis behövs det rättshjälp ´, varför finns det inte det? Jag är så luttrad vid det här laget att jag tror det finns två huvudorsaker:

    1) Det ”kostar pengar” för staten att juridiskt stötta utsatta personer som redan ”kostar pengar”.

    2) Vid överklagandeprocessen är spelplanen mellan den som överklagar och staten – kommunerna groteskt ojämn. Rättshjälp skulle utjämna den extremt skeva maktbalansen åtminstone delvis. Så länge allt som rör LSS enbart handlar om att skära ner utgifter/kostnader saknas intresse att utjämna denna extremt ojämna maktbalansen. Krasst uttryckt – ju lättare det är att köra över utsatta människors rättigheter, desto bättre…

    1. Helena Molker Lovén

      Kan bara instämma i det ni båda skriver. Den enskilde är idag ensam och utsatt på ett sätt som icke insatta kan leva sig in i. Jag tror att det är delvis därför det är så svårt att få till opinion i frågan. Vi i funkisrörelsen är relativt få och människor som inte är insatta tror att myndigheter, kommun osv alltid vill medborgarens bästa.

      1. Maria Holmberg

        Håller med dig helt Helena. Det är svårt för andra att förstå hur illa det kan fungera i Sverige idag. Jag har vänner som undrar ”vad jag håller på med”? Svar: Projekt rädda min bror. Har nu bilder som jag visar. De ger reaktioner. Senast idag sa en kvinna att nu går jag ut i media m detta. Jag tror att vi på alla tänkbara sätt måste sprida information om hur det kan fungera för människor som behöver insatser enl LSS. Hur vi gör det har jag inget enkelt svar på. De som nås av information reagerar. Personliga och konkreta berättelser berör och engagerar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content