Frågor och svar kring LSS

Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Tidvis

 

2007-04-01

”Det viktigaste är att noga gå igenom sitt hjälpbehov. När en LSS-ansökan ska skrivas är det svårt att veta exakt vad som är normalt föräldraansvar och vad som går utöver det.”

Hur ansöker jag?
När man ska ansöka om insatser enligt LSS finns mycket att välja på. Som förälder har du säkert träffat andra föräldrar som berättat om insatser de fått. Men alla insatser passar inte alla barn. När du söker ska du inte precisera vilka insatser du vill ha. Detta kan leda till att du missar andra insatser som kunde ha passat bättre. Beskriv istället noggrant er vardagssituation.
När en LSS-ansökan ska skrivas är det svårt att veta exakt vad som är normalt föräldraansvar och vad som går utöver det. Därför bör man tänka igenom vardagssysslorna och fundera på vad man gör mer än andra föräldrar med barn utan funktionshinder i samma ålder.

Se till att ansökan är fullständig. Det går att komplettera ansökan i efterhand, men det är bra att redan från första början ha bra koll på vilket hjälpbehov man har. Läkarintyg och undersökning från arbetsterapeut som styrker hjälpbehovet ska alltid skickas med.
För att ta reda på exakt vilket hjälpbehov man har kan det vara bra att ta hjälp av en släkting eller nära vän som man kan lita på. Tillsammans kan ni göra jämförelser och skriva ner vad ditt barn klarar av och inte klarar av. En utomståendes synvinkel kan vara smärtsam, men är viktig för att ni ska få rätt stöd.
Det kan också vara värdefullt att vända sig till en handikapporganisation för tips och råd. De har lång erfarenhet och kan ofta svara på vilket extraarbete det är vanligt att man utför när man har ett barn med en viss diagnos.

Hur lång tid tar det?
Utöver en beskrivning över hjälpbehovet ska man ge en tidsmässig redogörelse. Gör en överslagsberäkning över hur lång tid sysslorna som ni behöver hjälp med tar.
När ansökan kommit in till kommunen gör kommunens socialförvaltning ett hembesök hos dig för att göra en utredning om vilka insatser du och ditt barn skulle behöva. Besöket syftar till att förvaltningen ska få en klar bild av vad den enskilde klarar av och inte klarar.

Om du bara ansökt om en viss insats, till exempel personlig assistans, kommer utredaren bara att undersöka om ditt barn har rätt till just den insatsen. Det blir ingen allmän utredning.
Utredarens förslag är inte ett slutgiltigt beslut, så om du tycker att förslaget inte stämmer med din uppfattning av hjälpbehovet kan du påpeka detta och komplettera vilka insatser ni har behov av. Då kan det vara till hjälp att du redan från början satt dig ner och gått igenom hur mycket tid per vecka du lägger på ditt barn.

Hur länge kan jag komplettera ansökan?
Ingenting är skrivet i sten förrän det slutgiltiga beslutet har tagits. Du kan alltid skicka in kompletteringar om du kommer på att du missat vissa delar av ditt hjälpbehov. Ofta kan det vara svårt att från början veta exakt vilket behov man har, då kan du om du vill specificera ditt hjälpbehov med tiden.

Efter hembesöket från Socialför­valt­ningen görs ett förslag till beslut som skickas till dig. Enligt förvaltningslagen är kommunen skyldig att skicka ett förslag på beslut för genomgång av dig in­nan frågan avgörs.
Du får då en tidsfrist, ofta en till två veckor. Inom denna tid ska du påpekat fel och brister som kan finnas i förslaget till beslut. Om du inte hinner under den tiden har du rätt att förlänga tidsfristen. Hör av dig till din handläggare och förklara att du inte hinner under den tiden. Glöm inte att be om ett skriftligt beviljande för den förlängda tidsfristen.

Vad är normalt föräldraansvar?
Från och med 12-årsåldern anses vård och tillsyn inte tillhöra normalt föräldraansvar, enligt en dom i Regeringsrätten 1997. Det enda sättet att ta reda på föräldraansvaret är att jämföra ditt barn med barn i samma ålder utan funktionshinder. Vad klarar den jämnårige kompisen av som ditt barn behöver hjälp med?
Hos ett litet barn förändras hjälpbehovet hela tiden i förhållande till att barn i samma ålder växer upp och blir mer självständiga. För en tonåring och ett litet barn med samma hinder kan insatserna skilja sig stort. Detta eftersom ett litet barn i allmänhet kräver mycket omvårdnad och en tonåring i princip sköter sig själv.

Men små insatser går att få även för små barn, så det är aldrig onödigt att ansöka om stöd och hjälp via LSS.

Vad är en individuell plan?
Den som tillhör LSS personkrets kan begära att kommunen upprättar en individuell plan. Syftet med planen är att underlätta för individen (eller föräldrarna till barnet) med funktionshinder genom att samordna insatser som ges av olika instanser.
Den individuella planen ger även föräldrar ökade möjligheter till bestämmande av vad man anser viktigt för sitt barn. Planen ska alltid utgå ifrån föräldrarnas eller den enskildes vilja och behov.
För att få en individuell plan vänder du dig till den som ansvarar för LSS-insatser i din kommun, till exempel din LSS-handläggare. Begär skriftligt att du vill ha en individuell plan. Detta kan du få inflytande över:
- Vem som ska ansvara för att upprätta planen.
-  Vem eller vilka som ska medverka på planeringsmötena.
-  Vilka behov och insatser som är viktigast och borde prioriteras.
-  Nya önskemål om insatser.
Kom ihåg att planeringsmötena inte kan fatta beslut om insatser, men med hjälp av en individuell plan kan du påverka hur insatserna ska se ut.
Den individuella planen ersätter inte andra planer, som habiliteringsplan och åtgärdsprogram. Vill du läsa mer om individuella planer kan du ladda ner Social­styrelsens informationsmaterial ”Indivi­duell plan – Ett sätt för dig att påverka din situation”.

Kan jag få betala?
I regel är insatserna via LSS gratis, men det finns några få undantag:
-  Om kommunen står för den personliga assistansen som överstiger 20 timmar har kommunen rätt att begära ett belopp som motsvarar det du får i assistansersättning från Försäkringskassan.
-  Person som har inkomst kan få betala skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter till kommunen. Detta regleras efter individens inkomst och får inte överstiga kommunens självkostnader för verksamheten.
-  Föräldrar är skyldiga att bidra till kommunens kostnader för barnets kläder, måltider och fritidsverksamhet om barnet inte bor hemma utan i familjehem eller i bostad med särskild service. Detta gäller för barn under 18 år.

Kan jag överklaga?
LSS är en rättighetslag, vilket innebär att om du är missnöjd med beslutet som kommunen tar kan du överklaga det. Det första steget är att begära att kommunen eller Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om du fortfarande inte är nöjd med beslutet efter det, kan du överklaga det till Länsrätten.
Länsrätten prövar alla ärenden, men det kan ta upp till ett år. Du måste vara redo på en lång väntan. Men om du får ett beslut till din fördel är det värt mödan. När du överklagar ett beslut är kommunen och Försäkringskassan skyldiga att ge dig information om hur du överklagar. Tydliga anvisningar om hur ett ärende går till får du hos Länsrät­ten.
Om Länsrätten anser att du har rätt till en insats skickas ärendet tillbaka till kommunen. Länsrätten avgör bara om du har rätt eller inte rätt. Sedan går ansvaret tillbaka till kommunen att utforma stödet. Ibland kan Läns­rätten bestämma hur många timmar stöd barnet har rätt till, men det är ganska ovanligt. I vissa fall går det att överklaga till Länsrätten om man anser att kommunen inte utformat stödet tillräckligt bra.

Om du får ett negativt beslut från Länsrätten kan du överklaga till Kam­marrätten, vars beslut i sin tur går att överklaga till Regeringsrätten. För att ditt ärende ska tas upp i Kammarrätten eller Regeringsrätten krävs ett prövningstillstånd. Dessa domstolar tar bara upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.
Det är bra att ha god kunskap om hur ärenden går till hos domstolarna. Läs på och fråga kunniga personer. Det kan vara nyttigt att rådfråga någon som är insatt i lagen innan du går till domstol.

Vad händer om kommunen inte följer domstolens beslut?
Den kommun som inte följer domstolens beslut och inte ordnar rätt insatser till dig och ditt barn kan få böta. Straff­avgiften ligger på mellan 10 000 och en miljon kronor. Hur stor straffavgiften blir beror på hur lång tid kommunen tog på sig att ordna stödinsatsen och hur allvarligt det var för individen.

Hur ska lagen tolkas?
Ett problem med LSS är att den tolkas på olika sätt i olika kommuner. Det finns ingen enhetlig tolkning som den enskilde kan luta sig mot. Du kan alltid påverka handläggares tolkning genom att själv vara påläst både på lagen, dina behov och dina rättigheter.
När du förklarar dina behov, fokusera på en sak åt gången och var saklig. Försök organisera dina synpunkter efter ett punktschema så att du inte dribblar bort dig själv i argumenten. Du kan alltid hjälpa handläggaren att förstå dina behov. Ofta har kommunens ekonomi en stor del i hur mycket stöd du kan få.

Påverkas andra bidrag och stödinsatser?
Ja, eftersom insatser via LSS kan göra din arbetsbörda som förälder mindre. Om du till exempel har ett fullt vårdbidrag för ditt barn och söker insatser via LSS som beviljas, ändras ditt behov av vårdbidrag.
Om ditt barn får en personlig assistent minskar den tid du lägger ner på att vårda ditt barn och vårdbidraget kan därför sänkas i förhållande till hur mycket mindre tid din omvårdnad tar.

Att få insatser via LSS har förbättrat situationen för många funktionshindrade. För de flesta är det bra att söka insatser via LSS, även om det betyder att annat stöd riskerar att minskas. Vilket stöd som passar ditt barn är en individuell fråga. Om du anser att annat stöd minskas för mycket jämfört med de insatser du får via LSS kan du överklaga det.

Redaktionen

Kommentarer

Hej kan man få sjukersättning

Hej kan man få sjukersättning fast man ej är inom lss. de säger du ska skriva ut mig men måste ju ha ersättningen för att kunna leva

Ulrika Selander
Svar till Ulrika

Sjukersättning har inget direkt med LSS att göra utan är som nedan klipp från Försäkringskassan:
Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Man kan ha rätt till sjukersättning om
• man är mellan 19 och 64 år
• man troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning
• arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på arbetsmarknaden. I begreppet alla arbeten på arbetsmarknaden ingår särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
Från och med juli det år man fyller 19 år kan man få hel sjukersättning.
Den som har fyllt 30 år kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning, beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt.

Om du har rätt till LSS skall du inte skriva ut dig! Då förlorar du de förmåner som det innebär att omfattas av LSS.
Kontakta din LSS-handläggare på kommunen!

Hej

Hur tar man bort en LSS som man fått för flera år sedan som man ej nyttjar?

Mvh

Caroline

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.