Lektion 5: Boende

Långa väntetider, höga hyror och allt mer institutionsliknande. Det är tre aktuella frågor inom boende med särskild service. Till det, eller kanske på grund av det, har kompetensbrist hos boende personalen tillkommit.

Barn som trots stödåtgärder inte kan bo hemma hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Målet med insatserna i LSS är dock att barn och unga ska kunna växa upp i sitt föräldrahem även om man har funktionsnedsättning.

Knappt 1000 barn och unga berörs idag av insatsen varav de flesta (95 procent) är äldre än 13 år. Antalet berörda barn och unga har minskat med 30 procent sedan 2010.

Jag hade hoppats att se motsvarande ökning av personlig assistans för åldergruppen, men ökningen inom assistans förklarar bara hälften av minskningen för bostadsinsatsen. Som framgår av lektion 4 har inte heller avlösarservice och korttids ökat. Den troliga förklaringen är att allt fler barn bor kvar hemma utan stöd. Det är beklagligt, men kanske ett naturligt resultat av senare års besparingar.

Bostad för vuxna är den näst största insatsen i LSS och även den näst mest kostsamma. Cirka 28 000 personer har insatsen. Insatsen ökar fortfarande, men det beror mest på en kraftig eftersläpning i byggandet av LSS-bostäder. Det har varit konstant brist i många kommuner. Många som beviljats bostad enligt LSS har därför fått bo kvar i föräldrahemmet eller i andra tillfälliga lösningar. Eftersom alla aktuella personer är kända från åtminstone skolåldern är det svårt att se någon annan förklaring till bostadsbristen än ovilja att planera i tid. Det är ytterligare ett sätt för kommunerna att spara pengar på LSS.

Antalet personer med rätt till LSS-bostad ökar med cirka 600 per år, en blygsam ökning med tanke på att det finns 290 kommuner! Hur många som totalt står i kö finns ingen statistik på, men de flesta kommuner har kö och lång väntetid.

Merparten av de boende (80 procent) är 23–64 år, men andelen äldre är nu uppe i 15 procent. De flesta (90 procent) tillhör personkrets 1.

BOENDE FÖR BARN

Insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, § 9.8

Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskilt stöd för barn och ungdomar. Det är viktigt att barnen och ungdomarna får det stöd och den stimulans som de behöver för att leva ett gott liv. Det bör därför vara ett litet antal boende i samma lägenhet eller villa. För dem med utvecklingsstörning eller autism är detta särskilt viktigt.

Boendeformerna familjehem och bostad med särskild service för barn och unga är frivilligt valda insatser och ska i förhållande till barnets hem vara en kompletterande varaktig uppväxtmiljö.

Gränsen mellan olika boendeformer bör vara mjuk. Utgångs­punkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den individuella lösning som är bäst för barnet eller ungdomen.

SÅ TÄNKTE POLITIKERNA

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

LSS-PROPOSITIONEN

För barn och ungdomar som omfattas av den nya lagen och som inte kan bo hos sina föräldrar skall bostad i en annan familj eller bostad med särskild service för barn och ungdomar vara ett alternativ.

Skälen till mitt förslag: Jag avser här med familjehem en frivilligt vald boendeform. Familjehemmet bör i första hand ses som ett komplement till föräldrahemmet. Familjehem bör komma i fråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder som trots olika stödinsatser helt eller delvis inte kan bo kvar i föräldrahemmet.

Genom att reglera stödformen i den nya lagen framhålls de särskilda kvalitetskrav som lagens övergripande intentioner ställer på insatsen. Oavsett vilken stödform som väljs är det nödvändigt att insatsen skapar goda förutsättningar för barnets eller den unges känslomässiga och sociala utveckling. Det kan bara ske om barnet eller den unge ges möjlighet att etablera en djup och stadigvarande kontakt med några få vuxna personer och i en trygg och konstant omgivning. Ett mål för insatserna enligt den nya lagen bör vara att svårt funktionshindrade barn och ungdomar ges möjlighet att så långt det är möjligt växa upp i sina föräldrahem.

En förutsättning härför är ofta att föräldrarna kan ges ett bra samhällsstöd som anpassas till olika situationer och efter skiftande behov.

Om elevhem skrev ministern:

Jag anser inte att beteckningen elevhem är en adekvat benämning på stödformen, utan att denna bör benämnas bostad med särskild service för barn och ungdom. Därigenom markeras bostädernas mångsidiga användningsområde.

Bostad med särskild service för barn och ungdom skall kunna användas flexibelt och efter barnets och familjens behov. Liksom jag sagt om familjehem, bör gränsen mellan olika boendealternativ vara flytande och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. I huvudmannens uppgift bör ingå att på ett ingående sätt och med hjälp av expertstöd bearbeta valsituationen mellan t.ex. familjehem och bostad med särskild service.

Barn och ungdomar i behov av bostad med särskild service bör i princip kunna vara i alla åldrar upp till dess att deras skolgång inom det allmänna skolväsendet för barn och ungdom upphör.

Även om det för yngre barn i de flesta situationer är lämpligt att tillgodose deras behov av kvalificerade insatser i föräldrahemmet eller i familjehem, vill jag inte föreslå någon nedre åldersgräns för boende med särskild service.

Oavsett var bostaden är lokaliserad bör gälla att den är utformad som en vanlig bostad och fungerar så hemlikt som möjligt. Det innebär bl.a. att det bör vara ett litet antal barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa. Tillsammans med den personal som skall ge assistans, innebär även en liten grupp att den enskilde omges av många personer. Ju större antal barn eller ungdomar som bor i samma grupp, desto större blir nämligen behovet av regler och struktur som den enskilde måste underordna sig. Vissa barn och ungdomar är på grund av funktionshinder särskilt beroende av att gruppen är liten. Dit hör t.ex. många barn med utvecklingsstörning eller autism.

SÅ FUNGERAR DET IDAG

Liksom för andra av insatser kan det vara svårt att få insatserna när föräldrar önskar. Dock verkar insatsen för övrigt fungera som det är tänkt.
Personlig assistans är naturligtvis en bättre insats för föräldrar som vill arbeta och utföra sina andra åtaganden för familjen. Men ibland behövs det för hela familjens bästa att barnet med svåra funktionsnedsättningar och utåtagerande får en egen bostad.
Troligen är dock de flesta LSS-bostäderna för barn sådana som beror på skolgång på annan ort än hemorten.

BOSTAD FÖR VUXNA

Insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad, § 9.9

Det finns tre olika boendeformer enligt denna paragraf i LSS.

Gruppbostad som ska ha 3-5 boende men i undantagsfall 6 personer (om alla personer tillförsäkras goda levnadsvillkor).
Gruppbostaden ska ha personal dygnet runt och det ska vara fullvärdiga bostäder och ett gemensamhetsutrymme (där de boende kan umgås) ska finnas. För personer som har ett stort behov av stöd är gruppbostaden sannolikt den bostadsform som passar bäst. Gruppbostaden bör vara lokaliserad så den enskilde kan delta i samhällslivet. Tanken med detta är att komma bort från den tidigare institutionaliseringen av personer med funktionsnedsättningar.

Servicebostad. Denna form passar personer som inte har ett lika stort behov av stöd som i en gruppbostad. Service­bosta­den är fullvärdiga lägenheter som ligger i samma hus eller i närhet till varandra och har fast personal kopplat till den. Det kan bo fler personer i en servicebostad än i en gruppbostad, det får dock inte bo så många att det blir en institutionell prägel över boendet.

Särskilt anpassad bostad. Denna bostadsform är utan någon fast bemannad personal utan är en viss anpassning av lägenheten till en funktionsnedsättning.

Vidare gäller för bostad med särskild service för vuxna: För att undvika institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad eller andra bostäder som inte är ordinära såsom till exempel korttidshem, äldreboende och ej heller samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet.

Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks.

SÅ TÄNKTE POLITIKERNA

LSS-propositionen:

Vuxna personer som omfattas av den nya lagen skall ges rätt till en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad, en bostad med särskild service.

Bostad med särskild service skall kunna utformas på olikasätt. Huvudformerna skall vara servicebostad och gruppbostad.
Skälen för mitt förslag:

Bostadspolitikens inriktning är matt alla skall ha möjlighet till en bra bostad till en rimlig kostnad.
Ingen annan enskild faktorkan sägas ha så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden.

Det är i bostaden man normalt tillgodoser sina mest elementära behov och bostaden är för de flesta människor tillsammans med arbetet den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. Många personer med omfattande funktionshinder tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet.
Därför är bostaden många gånger ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder än den är för icke funktionshindrade personer.

Jag anser att det finns behov av ett lagskydd för att kunna tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder tillgång till en lämplig och individuellt anpassad bostad med service.

I samtliga former förutsätts att bostaden är personligt anpassad och att det i anslutning till boendet ordnas erforderligt personellt stöd och service.

Den enskildes önskemål om bostadsform och behovet av stöd och service bör vägas samman i bedömningen av vilken bostadsform som skall tillhandahållas.

SÅ FUNGERAR DET IDAG

Omsorg är en del av insatsen, men tyvärr är det inte lika självklart med fritids- och kulturaktiviteter. Det har bland annat visat sig genom att insatserna ledsagare och kontaktperson begränsats av kommunerna, bara för att du bor i en gruppbostad!

Bristen på bostäder är ett huvudproblem. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018 uppgav 169 av 290 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Ett annat stort problem är att, när du väl fått en egen bostad, har hyran blivit så hög att det inte finns tillräckligt med pengar kvar till andra nödvändiga utgifter. Detta trots att det tydligt föreskrivs i LSS paragraf 19 att de boende ska ha tillräckligt med pengar kvar till övriga utgifter.

Bostad med särskild service är en insats som skiljer sig mycket åt mellan kommunerna, mellan olika gruppbostäder i samma kommun och mellan olika utförare. Socialstyrelsen anger att kvalitén i bostad med särskild service för vuxna till stor del är beroende av personalen och hur de kan tillgodose de boendes behov av stöd, service och omvårdnad.

Utbildningsnivån och kompetensen hos personalen i gruppbostäderna ser också olika ut mellan olika bostäder. Det krävs ett bra personalstöd med lyhördhet för erfarenhet och kunskap. Personalen utgör den viktigaste resursen för de boende, det är i samspelet mellan personal och den enskilde som kvaliteten i huvudsak avgörs. Även personalomsättningen avgör kvalitetsnivån.

Ett annat problem är att antalet boende per gruppbostad på senare år ökat, över det antal som finns rekommenderat i förarbeten till LSS, i propositionen samt i Socialstyrelsens föreskrifter. Det har lett till att allt fler önskar personlig assistans i stället för gruppbostad. Vem vill bo på institution och dessutom drabbas av livslång fattigdom?

LSS-utredningen

Den nya LSS-utredningen föreslår att en ny insats kring boende ska finns inom LSS, personlig service och boendestöd.

LSS-utredningens bedömning är att det finns behov av en annan form av stöd i boendet utöver de insatser som i dag finns i LSS. Tillgång till vardagsstöd i bostaden skulle innebära att LSS i högre grad gör det möjligt för dem som har rätt till insatser enligt lagen att välja vilken form av boende de önskar. Personlig service och boendestöd förslås införas som en ny insats i LSS. Den som har behov av stöd i den dagliga livsföringen i annan bostad än en bostad med särskild service ska ha rätt till insatsen som kan avse praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap och annat motsvarande stöd som den enskilde har behov av för sin dagliga livsföring.

Stöd enligt den nya insatsen ska ges av specialiserade team som både har kompetens samt erfarenhet.

FN-konventionen

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastställer i artikel 19 rätten att leva självständigt och att delta i samhället.

Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med samma valmöjligheter som andra personer och staten ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället, bland annat genom att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer.

Konventionen fastställer i artikel 20 rätten till personlig rörlighet.

Kommentar från Funktionsrätt Sverige

LSS har en stark betoning på individens inflytande och det är den enskilde som äger behoven. I dagsläget tar myndigheter och domstolar sig själva rätten till tolkningsföreträde för den enskilde individen istället för att det som i övriga samhället normalt bestäms av individen själv. Det är alltid den enskilde som äger behoven.

Vi menar att den enskildes tolkningsföreträde måste göras så pass stark att omvänd presumtion bör skrivas in i lagtexten. Det vill säga att det måste föreligga starka skäl för att inte utgå från den enskildes tolkning av sitt behov av bostad med särskild service.

Så här långt har du kommit i kursen
0% avklarat
0/19 steg klara


Kursinnehåll

Lektion Content