Foto på Bästa LSS-kommun-vinnare 2017.

Vi gratulerar vinnarna i 2017 års Bästa LSS-kommun!

20 frågor och svar om arbetsminne

Utdrag ur en guide om arbetsminne i Föräldrakraft nr 1, 2012.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Tidvis
2012-01-22

Är problem med arbetsminnet ärftligt? Vad kan man göra för att träna upp arbetsminnet? Forskaren Torkel Klingberg hjälper oss att ge svar på några vanliga frågor om arbetsminne.

1. Var i hjärnan sitter arbetsminnet?
Arbetsminnet är kopplat till olika delar av hjärnan. Verbala eller ljudbaserade arbetsminnestexter aktiverar tinningloben och nedre delar av främre pannloben, som också används vid tal. Det finns även ett nätverk av områden i både hjässloben och främre pannloben som aktiveras vid både verbala och visuo­spatiala arbetsminnesuppgifter.

2. Fungerar barns hjärna på samma sätt som en vuxen persons hjärna?
Nej, många funktioner är under utveckling under barn- och ungdomsåren. Barnet och tonåringen måste förstås som individer i sin speciella fas av utvecklingen, inte som små vuxna. Till exempel ger flera studier belägg för att hjärnans belöningssystem fungerar annorlunda för tonåringar. Forskarnas tolkning av studierna har varit att tonåringen kan sägas vara beroende av belöningskickar, vilket kan förklara att de söker sig till situationer med potentiella belöningar, trots riskerna. Hjärnan är färdigutvecklad först vid 25 års ålder.

3. Vad skiljer långtidsminne från arbets­minne?
I boken Den lärande hjärnan skriver Torkel Klingberg att ”om arbetsminnet binder samman den ena stundens tankar med nästa stunds handlingar, så binder långtidsminnet samman våra dagar och våra liv”. I långtidsminnet lagras inte bara fakta och allt det vi lär oss när vi utbildar oss, utan också de personliga erfarenheter som definierar oss som personer.

4. Hur håller vi informationen kvar i arbetsminnet?
Genom att nervceller som kodar för en viss information hålls aktiva. Störs aktiviteten försvinner informationen. Liknande mekanismer används när vi ska hålla kvar koncentrationen på ett visst område i omgivningen.

5. Är arbetsminnet kopplat till någon särskild koncentrationsförmåga?
Ja, till den kontrollerade uppmärksamheten, det vill säga den vi använder när vi bestämt oss för att koncentrera oss på en specifik uppgift. Andra typer av koncentrationsförmågor är vakenhet, som kan variera från dåsighet till panikliknande stress samt stimulusdriven uppmärksamhet, den som automatiskt drar oss till något nytt eller intressant i omgivningen, som ljud eller tankar som dyker upp i vårt medvetande.

6. Hur hör arbetsminnet ihop med koncentrationsförmåga och hur känslig man är för sånt som distraherar?
Arbetsminne är till stor del synonymt med förmågan att kontrollera sin koncentration. Distraktion utgör ett av de största hoten mot en persons förmåga att hålla kvar relevant information.

7. Vilka svårigheter i vardagen kan barn och ungdomar med dåligt arbetsminne ha?
Koncentrationssvårigheter. En typisk svårighet kan vara att du sitter med en bok framför dig, men istället för att läsa texten tänker du på vad du gjorde igår eller att klasskamraten framför dig just nu tappar en penna i golvet. Barn med nedsatt arbetsminne har också svårt att komma ihåg instruktioner.

8. Barn med adhd har ofta lågt arbetsminne. Hur kan de bli hjälpta av att träna?
Att träna arbetsminnet gör att barnen får lättare att koncentrera sig i det dagliga livet.  Det har med överlappet mellan arbetsminne och koncentrationsförmåga att göra. Man kan säga att ”de kommer ihåg vad de ska koncentrera sig på”. De får lättare att komma ihåg instruktioner och hålla kvar en plan om vad de ska göra härnäst.

9. Finns det något samband mellan dyslexi och dyskalkyli?
Ja. Det är delvis överlappande områden i hjärnan som krävs för att läsa och räkna, däribland områden som är nödvändiga för arbetsminne och att koncentrera sig. Ungefär hälften av de med dyskalkyli har också läs- och skrivsvårigheter.

10. På vilket sätt kan dyslexi och dyskalkyli särskiljas?
Barn som har dyskalkyli har svårt med att bedöma antal. Barn med dyslexi har större fonologiska svårigheter, det vill säga svårigheter att urskilja de minsta betydelsebärande delarna, ljuden och stavelserna.

11 Är bra respektive dåligt arbetsminne ärftligt?
Ja. Men det motsäger inte det faktum att man kan förbättra nedsatt arbetsminne genom träning.
Dyskalkyli är också till stor del ärftligt. En tvillingstudie visar att så mycket som sextio till sjuttio procent av matematiksvårigheterna hos 7–9-åringar är genetiskt betingade, bara tio procent förklaras av uppväxtmiljön.

12. Har även barn och unga med Asperger Syndrom nedsatt arbetsminne?
Det varierar. Hos vissa fungerar arbetsminnet bra, andra kan ha svårigheter.

13. Hur mycket kan man förbättra sitt arbets­minne genom träning?
Med upp till 20 procent, om man använder en metod som genom vetenskapliga studier är bevisat effektiv, enligt forskaren Torkel Klingberg. För ett barn med ADHD kan det betyda att man förflyttar sig från ett onormalt lågt arbetsminne till inom normalintervallet. Utvecklingsmässigt motsvarar det normal utveckling av arbetsminnet under 2–4 år ungefär.
Träningen kan ske i skolan, enskilt eller i små grupper. Det är dock inte alltid det finns tid eller möjlighet att träna i skolan, då kan man förlägga träningen till hemmet. Man får helt enkelt se till förutsättningarna och försöka hitta den form som är bäst för varje individ. Vanliga minnesspel, lekar och datorprogram är inget att satsa på, enligt Klingberg, som menar att det är slöseri med tid om syftet är att förbättra arbetsminnet.

14. Måste man ha speciellt utformade träningsprogram för att förbättra sitt arbetsminne?
Nej, mycket tyder på att man kan förbättra sitt arbetsminne genom att spela ett instrument, då detta kräver daglig koncentrerad träning och träning på att hålla korta stycken i arbetsminnet. Om man spelar fel får man omedelbar återkoppling genom att det låter fel. En studie visade att musik är bättre än teater, när det gäller att träna arbetsminnet.

15. Finns det några risker att träningen misslyckas?
Det största hotet utgörs av att man slarvar med att utföra träningen som den är tänkt. Som all annan träning måste man genomföra den regelbundet för att nå resultat.

16. Blir effekten av arbetsminnesträningen större om man börjar i tidig ålder?
Det spelar inte så stor roll, eftersom det i så fall handlar om små och gradvisa skillnader. Däremot finns andra skäl till att börja träningen tidigt, till exempel att tidig träning innebär färre ”förlorade år” och därmed bättre möjligheter att tillgodogöra sig skolundervisningen.

17. Kan medicinering hjälpa till för att förbättra arbetsminnet?
Ja, mediciner som innehåller substansen metylfenidat har visat sig ha positiv effekt på arbetsminnet under några timmar. Exempel på läkemedel med denna substans är Concerta och Ritalin. Olika personer reagerar på olika sätt på dessa mediciner, vilket kan bero på hur mycket dopamin personen ifråga har från början. Dessa läkemedel är receptbelagda och ges vanligen till ungdomar med adhd. Tala med en barnläkare med specialistkompetens för mer information.

18. Vad behöver pedagoger veta om arbetsminne?
Skolan skulle ha stor nytta av ökad kunskap om varifrån olika svårigheter, exempelvis dyskalkyli, dyslexi och koncentrationssvårigheter, kommer och hur olika typer av problem hänger ihop. Sambanden beror exempelvis på att det finns gemensamma delar i hjärnan, liksom att det finns specifika delar, för exempelvis läsning. Det behövs både ökad förståelse och konkret kunskap om vad arbetsminne är. Det finns en pedagogik som har utarbetats för barn med nedsatt arbetsminne.

19. Är det vanligt med nedsatt arbetsminne?
Det är en normaldefinierad förmåga, exakt var man sätter gränsen är en definitionsfråga. Det betyder att det inte finns några tydliga gränser, svart eller vitt, utan att allt är glidande gråskala.

20. Vad är det viktigaste att veta om arbetsminne?
Att det går att förbättra. Därmed går det också att förbättra sin koncentration.

21. För mycket stress påverkar arbetsminnet negativt, gäller det både akut och kronisk stress?
Ja, både stressen vi upplever som en effekt av en akut oförutsedd händelse och stress orsakad av svåra livsbetingelser under längre tid, som att växa upp i en fattig miljö, kan påverka arbetsminnet.

Helen Adolfsson

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.

Beställ LSS-skolan 2017

Vinjett för LSS-skolan

Mest läst idag

Hetast på sajten just nu.

PRESSMEDDELANDE. Under tisdagen avslöjades 2017 års vinnare i tävlingen Bästa LSS-kommun. Segern togs hem av...

Lennart Jönsson har mött många människor som fått drömmen om ett jobb uppfylld. Och för att dessa personer ska bli...

När jag skrev min förra text, om vad som gäller nu för omprövningar och lagändringar, skrev jag att det fortfarande...

Tidigare ärkebiskopen KG Hammar ställer sig på barrikaderna för LSS och personlig assistans. - Det känns som att vi...

Statliga utredaren Håkan Ceder föreslår att handikappersättningen och vårdbidraget slopas och ersätts med helt nya...

Igår utsågs ”Bästa LSS kommun 2017”, en utmärkelse som min kommun Botkyrka haft det senaste året och som inneburit en...

Om HejaOlika

hejaolika.se utges av förlaget FaktaPress AB. För mer information om FaktaPress, besök webbsidan www.faktapress.se